Klättring

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Emil Abrahamsson berätta om klättringens problematik med ätstörningar. Foto: SVT

Klättring med ätstörningar nytt svenskt forskningsprojekt

Uppdaterad
Publicerad

Klättring har slagit igenom på senare år, och är numera en OS-sport. Men klättring rymmer också en ätstörnings-problematik, som det bedrivs svensk forskning på.

– Hela klättringssporten är präglad av ätstörningar, säger Emil Abrahamsson som är en av Sveriges bästa klättrare.

En internationell undersökning från 2022 studerade 114 kvinnliga sportklättrare, och omkring 15 procent uppgav att de hade antingen ätstörning eller saknade menstruation.

Det har saknats svensk forskning, men just nu pågår en pilotstudie. 183 svenska elitklättrare jämförs med en allmän population – och får via formulär svara på frågor kring till exempel träning, kost, menstruation, psykisk ohälsa och idrottsskador.

Ett första resultat av forskningen är på gång, men har inte presenterats än.

– Kunskapsnivån på det här området har varit låg. Det finns indikationer på att vissa sporter, som till exempel klättring, är mera utsatta för ätstörningar, säger forskaren Klara Edlund som leder den svenska studien.

Släppte kontrollen – förbättrades

Emil Abrahamsson höll i många år en matchvikt på omkring 77 kilo, vilket är mycket för att vara klättrare, och kontrollerade därför ständigt sin vikt.

Ändå utvecklades han inte som önskat, och bestämde sig därför för ett och ett halvt år sedan för att för att släppa all kontroll, bara äta vad han känner för – och träna hårt.

Konsekvensen blev en viktuppgång på sex till nio kilo, men inte bara det.

– Jag blev starkare än någonsin och klarade plötsligt övningar som jag misslyckats med i åratal. Jag vill framför allt inte att svensk klättring hamnar i en väg som innebär att man inte äter. Det är kortsiktigt och ger inte resultat, säger Emil Abrahamsson till SVT Sport.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.