Marit Björgen, med bland annat fem individuella OS-guld i prishyllan, kallar inte själv det hon gör nu för en ”comeback”.

– Jag ville ha något att träna för, säger hon till VG. Det har blivit tyngre att träna under åren efter jag slutade.

Hon säger att det inte är som när hon var aktiv i landslaget. Det handlar mer om att träna tio timmar i veckan och se hur långt det räcker.

– Det kanske blir lite mer träning vissa veckor och mindre andra veckor. Jag prioriterar familjen och mina två söner.

Både VM och OS

Det längsta loppet som Marit Björgen åkt är norska långloppet Birkebeinerrennet som är 54 kilometer långt. Vasaloppet är snäppet värre, 90 kilometer.

– Nio mil är brutalt, Vasaloppet är svårt, det är både VM och OS i långloppscirkusen, säger hon.

Hon tycker att det ska bli lärorikt att åka långlopp där det är mer taktik än vad hon är van vid.

– I de flesta loppen startar kvinnorna före männen så det är viktigt att använda männen på vägen.

Björgen säger att beslutet att åka Vasaloppet har förändrat mycket för henne.

– Det har varit mycket soffa sedan jag slutade. Det första året hade jag svårt med motivationen, och sen var jag gravid. Då blev det lite träning. Men när jag satte målet att åka Vasaloppet så har det blivit något helt annat.

KLIPP:  Sensationen: Björgen gör comeback i Vasaloppet (26 maj 2020)