Det var en chockartad upplevelse för många åkare, där det enligt vissa åkare var ner mot -30 grader vid vissa partier av det sex mil långa loppet La Diagonela i Schweiz.

Flera åkare har efter tävlingen drabbats av köldskador, och den svenske elitåkaren Michael Eklöf riskerar att bli av med höger stortå som kan ruttna och ramla av.

”Det är oroväckande”

Nu riktar det svenska längdlandslagets läkare Per ”Pliggen” Andersson kritik mot de köldregler som gäller i långloppscupen. Reglerna där är att det krävs att 50 procent eller mer av banan ska vara -25 grader eller kallare för att starten ska senareläggas, jämfört med -20 i den ”vanliga” världscupen.

– Det är klart att det är oroväckande när man ser de skador som åkarna åsamkats. Och rent medicinskt kan jag tycka att de här köldgränserna är felaktiga.

Vad tycker du att den borde ligga på?

– Exakta grader är svårt att säga. Men jag har svårt att se varför de ska ha andra gränser än vad vi har i världscupen.

”Det finns risker”

Per Andersson berättar att diskussionen bland världscupens landslag och läkare snarare handlat om att göra köldgränsen varmare, än att gå mot att närma sig långloppscupens gräns. Och detta beror inte enbart på grund av risken för köldskador liknande de som långloppsåkarna råkat ut för.

– Vi ser ju att det finns risker för våra åkare när vi utsätter dem för så hårda arbeten. Inte minst andningsvägarna blir extremt belastade vid så låga temperaturer när man anstränger sig maximalt, säger han, och fortsätter:

– Så det är inte enbart perifera köldskador som vi såg här, utan vi är också väldigt rädda för åkarnas andningsfunktion.

Vid vilken temperatur börjar man se att andningen kan påverkas?

– Runt 15 minusgrader. Blir det under de temperaturerna ser vi att vi får väldigt hög belastning, speciellt på åkare som har till exempel astma. De blir ofta väldigt påverkade under tävlingar med de förhållandena.

Problem kan uppstå senare

Enligt Per Andersson så ökar risken för åkarna ju längre tid de är ute i kalla förhållanden, vilket gör att riskerna för åkarna i långloppscupen är större än för åkarna i den ”vanliga” världscupen. Han varnar också för att problem med andningen och lungorna kan uppstå längre fram i tiden om åkarna anstränger sig ofta och länge i låga temperaturer.

– Vi ser ju att längdskidåkare är väldigt drabbade av andningsproblem och astma. Och där är ju exponering i kyla en bidragande orsak till att många års åkare får astma. Så just ur den aspekten har vi haft en diskussion om träning och tävling i kallt väder, säger han.