Sprintstjärnan chockade alla när hon vann den andra etappen, 10 km klassisk masstart i schweiziska Val Müstair, av Tour de Ski i januari. Hon satte distansspecialisterna i skuggan och tog där och då sin sjätte världscupseger, varav Östersund-dotterns första på distans.
Och hon gjorde det – trots sin ringa ålder – som en rutinerad världscupåkare.
– Jag kom ju dit och fick rycka i handbromsen rejält inför och hade nyttjat de veckorna när vi inte tävlade till att träna lite. Min tränare sa att vi skulle vara observanta så att vi inte skulle gå över någon gräns inför touren. Jag var inte säker på i vilket slag jag skulle vara till touren, jag hade ju chansa lite, säger Svahn i bonusmaterialet till ”Bäst när det gäller”.
”Var ändå som att krossa en barriär”
Hon visste inte heller hur hon skulle svara på den höga höjden.
– Men jag tänkte ändå ”öppningsdistansen är sprint, jag vet vad jag ska göra”, och sen gick det vägen. Det var kanske den första tävlingen som jag gick in med en annan inställningen till hur jag skulle hantera loppen mot hur jag tidigare gjort. Den dagen ville jag styra från start. Tidigare har jag velat styra och ställa men vara diskret i fält och sen hugga. Men i första premiärsprinten ville jag inte låta någon annan ha något övertag.
Att som sprinter slå till på distansen var stort, anser hon.
– Det kanske inte var höjdpunkten i år, men det var ändå som att krossa en barriär.
”Är det någon här som man kan fira med?”
Vad tänkte du när du gick i mål där på distansen?
– Jag tänkte: ”finns det någon häromkring som jag kan fira med?”. Sen kom Moa (Lundgren) och gav mig en kram. Jag tänkte exakt samma sak när jag vann min första världscupstävling i Davos; ”är det någon här som man kan fira med?”.
Du menar att du trampat in i en annan domän?
– Ja, men det blir ju lite så. Det kanske inte är någon som förväntar sig att jag ska gå in och vinna en tio-klassiskt, en distanstävling. Det var ingen som förväntade sig att jag skulle vinna en sprint 2019.
Kom inte Frida (Karlsson) och Ebba (Andersson) fram och gratulerade dig sen efteråt?
– Jo, då fick jag någon high-five. Absolut, jag fick gratulationer. Men det kanske var de som ”skulle” vunnit tävlingen, medan jag skulle vunnit sprinten.