– Jag har aldrig gett upp orienteringssatsningen. Jag har förberett mig inför sju raka världsmästerskap med problem i fot- och hälpartiet, så orientering måste vara det roligaste jag vet, annars hade jag ju slutat. Det har varit en stark drivkraft att veta att jag kan bli bättre.

Läs mer: Löptränaren om att förebygga hälsporre

Det var inför VM i Ukraina 2007 som David Andersson började känna av smärtan i hälen. Sedan dess har han tampats med återkommande hälsporre i båda fötterna, och problem med hälsenorna. Skadan tog udden av VM i Ukraina – även om han gjorde bra resultat.

– Det var svårt att vara nöjd när jag hade haft problem under förberedelserna, för jag visste att det hade kunnat bli ännu bättre om jag hade kunnat förbereda mig på rätt sätt. Det grämer mig fortfarande.

Började gå

Efter VM satsade David Andersson på att bli av med smärtan. Han började gå istället för att springa i skogen, för att det var skonsammare mot foten. Han tränade löpning på mjukare underlag, som vatten och på tjockmattor.

– Och så försökte jag tejpa mycket och fick ganska snabbt tips om inläggssulor som jag började använda. Jag hade skor på mig inomhus… men hälsporre är en riktig skitskada, allvarligt talat. Allt tejpande, min hud klarade inte av tejp så den föll typ av under foten. Och att gå med skor inomhus… Det var en sådan frihet att kunna ta av sig skorna efteråt!

Nya vanor

Han tränade med dämpande skor, sprang max fem gånger i veckan, men blev inte kvitt sina skador. Fem år senare, 2012, var smärtan kvar och David Andersson var på bristningsgänsen.

– När jag precis hade bestämt att ”nu orkar jag inte med den här skiten längre, det är bara skador, skador, skador,” träffade jag en kinesiolog. Vi ändrade om min kost, jag började träna utan inlägg, och idag har jag helt andra fötter. Jag går ganska mycket barfota, jag kan springa i odämpade skor och känner att jag har väldigt starka fötter.

Slängde skor

Han bytte strategi helt och fokuserade på att bygga upp fötterna istället för att skydda dem, och märkte förändring. Tillsammans med kinesiologen gick han igenom sina 50-talet löparskor och skrotade 45 av dem.

– Dessa skor är inga jag saknar idag utan har förstått att min kropp fungerar bättre utan dem. Det finns säkert stora individuella skillnader, men detta är jag helt övertygad om har varit en avgörande förändring för mig, berättar David Andersson.

Härligt att springa

Nu tränar han för att ta sig till VM, en sista gång, men han har redan vunnit tillbaka en del av idrotten.

–  Jag önskar att jag hade gjort förändringarna tidigare. Men det är så härligt att jag kan springa idag – inte bara fem dagar i veckan utan hur mycket jag vill. Löpning är fantastiskt.