Trots att Ellen Wangerheim bara är 19 år har hon haft flera tuffa skador. I somras kom hon tillbaka från en korsbandsskada.

Efter en stark höst drabbades hon i säsongens sista match av en stressreaktion i foten – den har hållit henne borta från träning och matcher under försäsongen. Och när det väl var dags för comeback, via ett inhopp i cupderbyt mot AIK, så åkte hon på ytterligare ett bakslag.

Hur har det varit?

– Man är envis och vill alltid vara sitt bästa jag. Jag vill kunna hjälpa till på planen, ge det man kan och det har varit kämpigt att inte kunna göra det. Det var väldigt svårt i början. Men jag har hittat en psykolog som jag kan vara mig själv med, säger Wangerheim.

”Droppen blev stressreaktionen”

Att ta professionell hjälp blev något positivt för Hammarbytalangen. Hon menar att det var viktigt att lägga den tiden på sig själv, inte minst när två tuffa skador kom på kort tid.

– Jag kom tillbaka från korsbandsskadan, det gick bra i höstas och så åker man på någonting igen. Man blir en individuell idrottare i en lagsport och det är väldigt tufft. För även om jag har ett bra lag vid sidan om, så vill man ju vara med dem också på planen.

Hon fortsätter:

– Droppen blev stressreaktionen. Där gick gränsen för mig, nu behöver jag lite hjälp på vägen för att orka de tuffa dagarna. Någonstans inser man att det inte är något fel med det, det är ett hjälpmedel på vägen för att bli så bra man kan bli.

– Det var jävligt tufft och tråkigt. Att inte få veta när man skulle vara tillbaka och att man hela tiden hade ont, det var tufft.