Rydström var samlad efter guldet efter en känslomässig bergochdalbaneupplevelse när han njöt av det säkrade guldet på en gräsmatta som fått omild behandling av tusentals inspringande fans.
Det var dock ingen guldkänsla när IFK Göteborg ledde med 1–0 i pausen och gjorde allt för att förstöra guldfesten hos rivalen storklubbar emellan.
– När jag kom in i halvtid såg jag Daniel Andersson (sportchef) vanka omkring och gå iväg i korridoren och då tänkte jag: ”Vad fan vinner vi inte så får jag nog sparken” och nu tror jag att jag köpte mig tid så att jag får vara med och leda laget i januari, säger Rydström som lider av negativa tankar.
”Känner alltid att man är värdelös”
– Man lider alltid av ”imposter syndrome” och man känner alltid att man är värdelös men jag och mina duktiga tränarkollegor har nog kunnat hjälpa spelarna i sina roller. Det är inte så mycket mig utan det är MFF. Jag är glad över att se till att vi vinner, som var mitt uppdrag, och det är skönt att kunna klara den pressen.
Rydström har haft en stor och dyr trupp och det har ställts krav på att underordna sig laget för att lyckas. Båda målskyttarna i kväll kom in från bänken.
– Vi har en otrolig trupp och den truppen har också accepterat sina roller. Jag har haft några stora spelare som accepterat att inte ha fått starta, vi har Taha (Ali) och Hugo (Bolin) som kommer in och gör mål och de har accepterat att inte ha fått starta alla gånger och är inne och ute ur truppen men alltid gjort det som gruppen behöver. Det är inte alltid stora lag har haft det men vi haft det, ja det är bra personer, säger Rydström.
Imposter syndrome:
Imposter Syndrome, eller Bluffsyndromet, är ett utbrett fenomen och myntades redan på 1970-talet av psykologer. I grunden så innebär det att man tvivlar på den egna förmågan och vad man har åstadkommit trots bevis på ens framgångar. En rädsla för att bli avslöjad, en bluff.