Det ser ut att bli fullsatta läktare på New York Stadium i Rotherham när England tar emot Sverige i en träningslandskamp på söndag. Det är inte oväntat.
Det engelska fotbollsförbundet (FA) har på senare år investerat stora pengar i damfotbollen, och det har gett resultat. Den inhemska högstaligan Super League har getts högre status – alla spelare är från och med den här säsongen heltidsanställda – och merparten av de största klubbarna på herrsidan har gjort stora satsningar på ett damlag.
Samtidigt har marknadsföringen av det engelska landslaget ökat intresset markant, och den avgörande VM-kvalmatchen mot Wales i augusti sågs till exempel av 1,7 miljoner engelska tv-tittare.
Höga publiksiffror
De två senaste träningslandskamperna, mot Brasilien i Nottingham och mot Australien London, lockade 7 864 respektive 6 068 åskådare, vilken kan jämföras med Sveriges senaste hemmamatch, mot Norge i Helsingborg. Då tog sig endast 2 639 personer till Olympia för att bevittna en svensk 2–1-seger.
Hedvig Lindahl har spelat i Londonlaget Chelsea sedan 2015 och följer utvecklingen i England på nära håll.
– Det är kul, det är häftigt och det går fort. Det har skett en otrolig investering på damsidan från förbundet och framför allt har också de olika klubbarna klivit in och visat vägen, säger den svenska landslagsmålvakten.
Det är lätt att avundas siffrorna, men utvecklingen bör också nyanseras, säger hon och minns Tina Nordlunds tal på Fotbollsgalan 2000. Nordlund tilldelades Diamantbollen 2000 och konstaterade träffsäkert: ”Det här var ju kul. Att vara i tv, alltså. Det är ju inte ofta en damfotbollsspelare är det”.
”Kommer gå snabbare”
Ett sådant tal skulle fortfarande i dag, 18 år senare, vara svårt att föreställa sig på en brittisk fotbollsgala.
– Där har Sverige kommit otroligt mycket längre. Jag tänker på Tina Nordlunds tal till exempel. England är precis i uppstarten av det där. Där har man inte likvärdiga priser på galor, det är fortfarande herrfotbollen som premieras och ingen reagerar riktigt. Det är mer att man är glad över att ens vara där, så som vi i Sverige också var tidigare, säger Hedvig Lindahl.
– Samtidigt ser man andra jättebra grejer som görs, där klubbarna tar stort ansvar. Och jag tror att deras process kommer att gå mycket snabbare.
Svenska fotbollförbundet har inte samma ekonomiska resurser som sin engelska motsvarighet. Därför är det svårt att förhindra en utveckling där rikare landslag springer ifrån Sverige ekonomiskt, tror Lindahl. Men det hindrar inte att man söker inspiration i hur FA arbetar.
– När det gäller att pumpa in pengar i damfotbollen så är vi inte i närheten, tror jag. Mycket handlar ju om pengar, men jag tror också att de pushar sitt landslag i marknadsföringen på ett annat sätt. Vi börjar göra det bättre, det börjar gå åt det hållet, men det har varit segt och jag skulle vilja att vi paketerar det ännu bättre.