Ett flertal allsvenska klubbar har idag som affärsmodell att hitta billiga spelare i ung ålder för att förädla och sedan sälja till klubbar med större ekonomiska muskler som till exempel Club Brügge.

Det är ett snabbt sätt att öka omsättning och bygga upp ett eget kapital som de på annat sätt har svårt att uppnå genom till exempel sponsorer och ökad publik.

Därför är jag helt säker på att Hammarby och Jesper Jansson har koll på sina avtal och vad som gäller med artikel 19 i Fifas regelverk. Det vill säga att inte skriva kontrakt med spelare under 18 år.

”Det är en gråzon som utnyttjas”

De vet hur de ska hantera spelare och hur de ska knyta till sig spelaren genom att skriva en avsiktsförklaring, precis som Jesper beskriver, med Odilons akademi. 

Det är en gråzon som inblandade parter nyttjar för att på så sätt undgå artikel 19 med syftet att kunna ta in spelare tidigt till en billig peng innan de utvecklats för mycket så större klubbar börjar visa intresse. 

Affären och dokumentären med Odilon är en solskenshistoria som gynnar alla parter.

Min erfarenhet av svensk fotboll är att klubbarna och dess representanter tar hand om spelarna som kommer hit på ett bra sätt. Jag är säker på att Hammarby inte är ett undantag. Alla i kedjan är måna om sin guldklimp.

”Vad är det för typ av avtal som skrivs”

Jag har inte all fakta men utifrån dokumentären så väcks en hel del andra frågor;

Hur ser akademierna ut i länderna i Afrika? Vem äger och hur ser de olika ägarintressena ut? Vad är det för typ av avtal som skrivs mellan akademi och spelare vid ung ålder? Vad har spelaren för rådgivare när de första kontrakten skrivs? Vem tjänar pengar i den långa kedja av mellanhänder innan spelaren i bästa fall själv får en del av kakan och skriver sitt kontrakt och börjar tjäna stora pengar? Vad händer med de spelare som skickas iväg och inte lyckas i ett annat land där de inte tas väl om hand, där de hamnar i klorna på oseriösa aktörer? Kommer de olika aktörerna i sina beslut se till spelaren och människans bästa. Nja…

Jag har inte faktasvar på frågorna men jag tycker att det är intressant att utforska djupare för den som har kraft och mod.

”Handelsvaror inom fotbollen är ingen nyhet”

Att spelare är handelsvaror inom fotbollen är ingen nyhet. Så är det med alla spelare oavsett land och vart man kommer ifrån. Är du professionell fotbollsspelare så har du ofta en bra, eller väldigt bra lön, så det är absolut inte synd om de flesta fotbollsspelare.

Skillnaden är för de spelare från fattiga förhållanden i till exempel Afrika som tidigt i sina karriärer är sårbara. Det ställer höga krav på akademi, agenter och klubbar att inte utnyttja sårbarheten för egen vinning på spelarens väg mot framgång. 

Jag skulle önska att Hammarby och andra motsvarande klubbar kunde ställa krav och säkra att deras samarbetspartners i dessa delar av världen har schyssta kontrakt med spelaren.

Chelsea dömt av Fifa

Samma krav som samhället har på företag som har produktion i andra länder. 

Att det är bra arbetsförhållanden för de som jobbar hos underleverantörer.

Utmaningen i fotbollens system är att om klubbar som Hammarby börjar ställa krav och ifrågasätta kedjan av mellanhänder så byts de snabbt ut mot andra klubbar som mer än gärna fyller deras plats. Därför kan jag inte lasta Hammarby eller någon annan klubb som ändå hanterar ett sjukt system så gott de kan. De enda som kan på riktigt påverka ett sjukt system är Fifa och Uefa med den makt de besitter. Fifa har precis dömt Chelsea för brott mot artikel 19 men det krävs större krafttag än så för att komma till rätta med den här typen av systemfel.