Det var den 30 november 2006. Han jobbade då, precis som i dag, som snickare. En betongvägg föll över honom och han tvingades amputera höger underben. Strax under knät.

– Det var tur för mig att knät klarade sig. Annars hade det nog varit ganska svårt att tävla i dragkamp igen, säger Jesper Pettersson.

Har tre SM-guld

Han tävlar för dragkampslaget Vedum från Västergötland. Men efter att några utövare slutat de senaste åren blev det en sammanslagning med Wallby från Enköping (Vedum/Wallby numer).

Det är individuellt han lyckats bäst med tre SM-guld. Där tävlingen består av två moment. Dels att lyfta så tungt som möjligt i ett drag. Och dels ett uthållighetstest. Att dra en viss vikt så många gånger som möjligt.

Ändå är dragkamp (en av de äldsta idrotterna) en lagidrott i första hand. Som innehåller mycket taktik. Och det är att dra för laget som Jesper Pettersson älskar mest.

”Vissa tycker nog att vi är idioter”

Mycket i dragkamp handlar om envishet, tålamod och inte minst, att inte känna efter.

– Det är mycket smärta. Det gör ont i ryggen, benen och armarna. Men det är det värt. Helt klart. Vissa tycker nog att vi är idioter som håller på med det här. Men det lever vi med, säger han och skrattar.

Påfrestningarna är enorma under dragen. Den protes som Jesper Pettersson använder har gått sönder vid flera tillfällen.

”Har blivit en försökskanin”

– Jag har blivit som en slags försökskanin. De har livstidsgaranti på proteserna. Men dragkamp är ju lite speciellt.

Att börja med någon handikappidrott var aldrig aktuellt för Jesper Pettersson.

– Jag hade funderingar på det ett kort tag efter olyckan. Men jag kom inte på nån idrott som jag skulle bli riktigt bra i. Dragkamp finns ju inte. Och jag är dragkampare, säger han besämt.

I går var han med i lag-SM i Stenungsund. Men det gick inte speciellt bra för hans klubb (som tog silver för två år sen). Det blev två sjätteplatser i såväl 620 kilos-klassen som i 700 kilo.