Nio av tio inom ridsporten är kvinnor, enligt siffror från Svenska Ridsportförbundet.

Detta var påtagligt – och inte alltid enkelt att förhålla sig till – för Carl Hedin, som tidigt fick upp ögonen för ridsport när han växte upp.

– I min skolklass känner jag mig utanför. Jag har svårt att fokusera. Jag kan inte räkna och i stället för att läsa talen sitter jag och tänker på vilka fantasivärldar jag ska bygga upp när jag kommer hem. Mina klasskompisar tycker både jag är töntig och störig. Jag pratar alldeles för mycket och kan inte läsa av sociala situationer. I stället hamnar jag för mig själv i klassrummet, säger han i sitt sommarprat.

– Jag är en mjukis och har armar tunna som kokt spaghetti. Jag rider på ridskolan i Borås varje vecka och när jag inte är på ridskolan leker jag med käpphästar. Som du kan förstå är jag inte direkt virke för att kallas cool, oavsett hur många ärr jag har.

”Får en klump i magen”

I sitt sommarprat berättar 31-åringen också om bussturerna, i ung ålder, till ridskolan.

– När bussen närmar sig ridklubben får jag en klump i magen och börjar förbereda lögner i mitt huvud. De är alla olika svar jag ska kunna ge om någon på bussen frågar om varför jag går av vid stallet. Jag skulle säga något i stil med ”jag har en tjej som rider”, säger han.

Carl Hedin är i dag dressyrryttare på elitnivå, och på meritlistan finns bland annat ett SM-guld i lagdressyr.

Förra året gav han ut boken ”Hästpojken”, tillsammans med journalisten Frida Bank, som handlar om att växa upp som kille med ridning som intresse.