EM i fälttävlan avgörs i Frankrike 9-13 augusti. Foto: Bildbyrån

EM i fälttävlan 2023: Så sänder SVT från mästerskapet och här de svenska ryttarna

Uppdaterad
Publicerad

EM i fälttävlan avgörs i mitten på augusti.

Här får du information om sändningstider och annan fakta om mästerskapet.

NÄR OCH VAR AVGÖRS EM I FÄLTTÄVLAN 2023:

9-13 augusti, Normandie, Frankrike.

SÅ SÄNDER SVT FRÅN EM I FÄLTTÄVLAN 2023:

12 augusti:

13.50-18.30 SVT2/Play Terrängritt (Ny starttid på grund av kraftigt regn)

13 augusti:

11.20-12.35 SVT2/Play Banhoppning

13.50-15.35 SVT2/Play Banhoppning

Programledare och kommentator: Maria Wallberg

Reporter: Malin Larsson

Expert: Lars Christensson

SVENSKA EM-LAGET 2023:

Sara Algotsson Ostholt

Frida Andersen

Sofia Sjöborg

Amanda Staam

Lina Forsberg (individuellt)

FÄLTTÄVLAN – SÅ FUNKAR DET:

Fälttävlan, på franska ”Le Concours complet” som betyder ”den kompletta tävlingen”, består av tre moment och ingenting är klart innan sista ryttaren hoppat sista hindret. De tre momenten är dressyr, terrängritt och banhoppning.

Varje nation får ha sex ryttare med, varav två rider individuellt. Lagen i nationstävlingen består av 3-4 ryttare där de tre bästa resultaten räknas. Nationer som inte har lag kan ha med 1-2 individuella ryttare. 

Dressyren och banhoppningen rids på samma sätt som i de traditionella enskilda grenarna, men med lägre svårighetsgrad.

Ekipaget med lägst straffpoäng sammanlagt efter de tre delmomenten vinner individuellt och det lag med de tre bästa sammanlagda slutresultaten vinner i lag.

Dressyr:

Dressyren avgörs på samma sätt som vid annan dressyr, domarna sätter betyg 1-10 på olika moment i programmet. Poängen räknas ihop till procent och divideras med 100 vilket blir en straffpoäng som ryttaren tar med till nästa moment. 

Exempel: Ryttaren får 72 procent/100=28 straffpoäng

Terrängprov:

Terrängprovet rids över en kuperad bana med olika hinder och hinderkombinationer, med eller utan vatten. De är ofta designade för att passa in i naturen och banbyggaren (course designer) använder topografin för att både underlätta och utmana för ryttare och hästar. Vissa hinder byggs med en utlösningsmekanism för att öka säkerheten och undvika fall.

Ryttarna får fel för exempelvis olydnad/vägran, 20 fel första gången och 40 andra gången på samma hinder. Två vägringar vid två olika hinder ger 20+20 fel. En tredje olydnad eller om hästen/ryttaren faller/av medför det uteslutning.

Om ryttaren slår i ett hinder med utlösningsmekanism som löser ut medför det 11 fel. Varje hinder är inflaggat och missar ryttaren att rida mellan flaggorna ger det 15 fel. Vid varje hinder finns hinderdomare som kontrollerar hur hindren hoppas.

Terrängprovet har en optimaltid som ryttaren ska klara. Varje sekund överskriden optimaltid ger 0,4 straff. 10 sekunder ger alltså 4 straff. Det finns också en maxtid som dock är väl tilltagen, överskrids den blir ekipaget uteslutet.

Banhoppning

Den avslutande banhoppningen rids på samma sätt som annan banhoppning. Ekipagen startar i omvänd startordning efter placering inför hoppningen, det vill säga den som leder startar sist.  Ryttare placerade 26 till sista plats startar först, sedan är det paus innan de 25 bästa rider.

Rivning av hinder eller en olydnad ger 4 straff, ytterligare en olydnad medför uteslutning. Överskriden maxtid ger 0,4 straff per påbörjad sekund.

Alla våra sportsändningar på Play >>>

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.