Jerringpriset är hästfolkets svar på hånen och deras tillfälle att göra sina röster hörda, skriver DN:s Malin Fransson:
”Hästfolk gillar att ringa och rösta – men framför allt har de tröttnat på att ses över axeln. (...) När Peder Fredricson får Jerringpriset är det också hästfolkets sätt att visa långfingret åt dem som hånfullt pratar om rikemanssport och materialsport”, skriver Fransson i en krönika efter Idrottsgalan.
Fransson hade själv OS-guldvinnaren Sarah Sjöström (som blev Årets kvinnliga idrottare) som favorit, och skriver att det egentligen är omöjligt att jämföra olika idrottsprestationer men att det kan leda till intressanta diskussioner.
”När en ryttare får en utmärkelse så är det dock inte idrottsprestationen som diskuteras och analyseras utan det orättvisa (?) i att hästfolk är så pass engagerade att de till skillnad från många andra går från ord till handling och verkligen röstar. Det är både tröttsamt som uttjatat”, skriver Fransson.
”En skandal”
Expressens Anna Friberg skriver däremot att det ”känns bara som ett dåligt skämt” och ”en idrottsprislig skandal”.
”Jerringpriset, folkets pris? Nä, det här har blivit de stora röstkuppernas pris. För ingen kan väl med handen på hjärtat tycka att rätt man vann?”, skriver Friberg, och menar att det inför galan handlat om två namn – Sjöström och Henrik Stenson. ”Men ingen – ingen – snackade om Peder Fredricson”.
”Om den ska vinna vars sport lyckas göra den största röstmobiliseringen, då kan det lika gärna kvitta”, skriver hon.
”Om bara medaljen räknades är omröstning onödig”
Hanna Wagenius, aktiv i Östersund-Frösö Ridklubb och Centerpartiet, tar däremot Fredricsons parti i en debattartikel på SVT Opinion:
”Den här attityden, att ridsporten inte riktigt räknas, är något som man som hästmänniska stött på så ofta att den blivit tröttsam för länge sedan” skriver hon och fortsätter:
”Om det nu bara vore medaljens valör som räknades är ju omröstningen fullständigt onödig. Grejen med Jerringpriset är ju just det att ett silver kan vinna fler hjärtan än ett guld”.
”Ingen konspiration”
Nja, skriver Aftonbladets Kristoffer Bergström, ”varför är just Peders fans en konspiration”?
”Det enda som Jerringpriset tar hänsyn till är hur många röster kandidaterna får. Det tillkommer inga stilpoäng, ingen smakjury bestämmer, det står alla fritt att rösta. Där har du reglerna”, skriver han och undrar:
”Varför var Zlatans och Tony Richardssons beundrare mer klarsynta – mer vetenskapliga i sitt omdöme – än Peders?”
Bergström konstaterar att känslor inte har något att göra med något så rationellt som Jerringpriset, och att Fredricson är ”den rättmätiga vinnaren”.
”Fel idrottare vann”
Tidningen Norrans Roger Lindström tycker att det var fel val av svenska folket: ”Sarah Sjöström var den givna vinnaren”.
”Visst är det kul för ridsporten som verkligen satt i system att driva kampanjer för sina kandidater. Men jag har svårt att förstå valet”, skriver han men kan ändå glädjas efter Idrottsgalan.
”Jag är riktigt glad att tv-sportens pris tillföll hockeykommentatorn Lena Sundqvist från Arvidsjaur. Hon är så himla duktig och hennes kamp mot näthatet är riktigt modigt. Heja Lena!”
”Låt varje röstare få en röst”
SVT Sports kommentator Jacob Hård tycker att regelverket ska ändras.
”Jerringpriset har alltid varit ett popularitetspris. I år tydligare än på länge – och inget fel i det. Men kalla det då inte ett pris för bästa idrottsprestation.
Nej, kära gamla Radiosporten: låt varje röstande få EN röst och formulera om statuterna.
Grattis, Peder Fredricson, till priset för mest uppskattade idrottsprestation!”
Fakta: Så många röstade
Totalt antar röster i Radiosportens Jerringpris var 790 263. Så många röster har inte lagts på Jerringpriset sedan 1990.
Peder Fredricson fick 273 760 röster. Tvåan Henrik Stenson fick 230 229 röster och trean, Sarah Sjöström, fick 113 297 röster.
Källa: SR Radiosporten