När Yahia Mossa var liten bombades hans skola i Syrien, sprängingen blev så allvarlig att han förlorade sitt ben.
– Jag kände att jag tappade hela livet, säger Yahia Mossa.
Simningen blev räddningen
När han sedan kom till Sverige fick han en benprotes. Då förseslog han att simning kunde vara en bra rehab. Nu har han simmat i lite mer än ett år.
– Det var genom simningen jag träffade min tränare Josefin. Hon betyder allt för mig, det var hon som fick mig att kämpa för simningen. Det har varit flera gånger jag har velat ge upp, men hon har alltid funnits där, berättar Yahia Mossa.
OS är drömmen
Han hade knappt några drömmar när han kom till Sverige, men nu tre år senare är det OS 2020 han drömmer om.
– Jag har bara simmat i ett år, men jag ska komma till OS för att göra min tränare och familj stolt. Sen om jag behöver träna sju gånger i veckan så kommer jag göra det, säger Yahia Mossa.
Trotts den korta tiden han har tränat så slog han under lördagen svenskt rekord i hans klass.