Det är din uppfattning att det borde finnas på dopningslistan?

– Ja, absolut. Om man ska följa vad Wada hävdar när man dopningsklassar ämnen så är det något man tillför för att få en prestationshöjande effekt och då bör det dopningsklassas, säger Svensson.

Det finns mycket forskning på bikarbonat och det har visat på positiva effekter vid högintensivt upprepat arbete, typ intervaller, och även vid uthålligt arbete.

Bikarbonat finns dock inte uppsatt på listan över förbjudna substanser och enligt antidopningsnestorn Åke Andrén Sandberg kommer det aldrig att föras upp på listan.

”Då behöver man dra en gräns”

– Om bikarbonat ska dopingklassas väljer vi att gå en väg där naturliga födoämnen blir förbjudna och då behöver man dra en gräns vid vad som ska anses vara föda och vad som ska anses vara doping, säger Jenny Schulze avdelningschef på Antidoping Sverige.

Med tanke på den uppmärksamhet som preparatet fått avråder Michael Svensson från användning av bikarbonat.

– Man har mycket att vinna på en bättre kosthållning. Jag skulle aldrig rekommendera bikarbonat för atleter. Det är fel väg att gå, säger Svensson.

Svensson är lektor i idrottsmedicin vid Umeå universitet och har en gedigen egen idrottsbakgrund som medeldistanslöpare med SM-guld och seger i Finnkampen. Hans största internationella merit är semifinalen på 1 500 meter vid VM i Tokyo 1991.