Efter att ha blivit 24:a en gång och kört ut vid tre tävlingar av de fyra inledande i världscupen fick Kristoffer Jakobsen en tung start i Alta Badia, Italien. Han var på 28:e plats efter första åket.

– Jag hade en ganska dålig uppvärmning i morse, jag grenslade en käpp och gjorde illa mig vid träningen. Då satte det sig i huvudet. Jag tänkte inte att jag skulle köra lugnt. Jag åkte mer runt och var rädd att grensla, rädd att misslyckas. När jag gick igenom banan, visualiserade mig den, så grenslade jag, säger Jakobsen och fortsätter:

– Det är svårt att gå ut och ge allt när man är rädd att misslyckas. Vid andra åket kände jag att jag hade fått en andra chans.

”Det var en jäkla smäll”

Skadade du dig i morse?

– Jag grenslade en käpp, jag åkte rakt över med spetsen. Det var en jäkla smäll och det slet i senan, jag har lite små känningar efter ett hopparknä. Smällen tog dåligt så det påverkade mig i första åket, men det gick bättre i andra.

Jakobsen slog till med ett superåk. Han klättrade upp i resultatlistan och slutade på tolfte plats, 86 hundradelar från segraren Ramon Zenhäusern från Schweiz.

– Allting flöt på. Att det skulle bli den snabbaste åktiden trodde jag nog inte, men det var skönt att få till ett träningsåk på race, säger han.

– Det kändes så lätt. Jag behövde aldrig tänka på att bromsa. Det började bra och flöt på redan från första svängen. Jag kunde öka farten hela vägen.

”Det är helt otroligt”

Skönt att få ett kvitto?

– Det är helt otroligt. Vi är ett litet lag i år och det är typ bara jag som har rankning att köra världscupen. Det är skönt för hela laget att känna att man gjort rätt.

Zenhäusern klättrade från plats åtta och vann före österrikarna Manuel Feller, 13:e i första, och Marco Schwarz, tia i första.

Den som var närmast Jakobsens tid i andra åket var Feller som var 38 hundradelar efter svensken.