• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Charlotte Kalla äter mycket vegetariskt. Foto: Bildbyrån

Kallas nya diet: ”Kan prestera bra på det”

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler idrottsprofiler väljer bort köttet.

Även en av Sveriges största stjärnor lockas av ett vegetariskt alternativ.

– Köttkonsumtionen är något som alla kan tänka till lite kring, säger Charlotte Kalla.

Med uppemot fem timmars träning per dag tillhör längdeliten idrottsvärldens allra flitigaste. Charlotte Kalla gör av med 3 000–4 000 kalorier per dag och måste därför äta mycket, och ofta. Matintresset är bekant för den som följer Kalla på sociala medier, där inläggen kan handla om både närodlade grönsaker, stundande kräftskivor, bullbak och – vilket har blivit allt vanligare – vegetarisk mat.

– För mig handlar det absolut inte om att sluta äta kött. Det är mer att vara mer selektiv, för det finns så otroligt mycket vegetabiliskt som både är gott och som gör att man håller sig mätt, och man kan prestera bra på det, säger Charlotte Kalla inför helgens tävlingspremiär i Bruksvallarna.

Vegetarisk ambassadör

Förra månaden presenterades hon, som en av fem svenska toppidrottare, som ambassadör för ”Vego i världsklass”, ett samarbete mellan Sveriges olympiska kommitté och Världsnaturfonden. Det handlar om att äta hållbar, näringsberäknad vegetarisk mat trots att man håller på med elitidrott.

– Som förebild vet jag att det jag gör visar att alla kan göra något för att bidra när det gäller den klimatpåverkan vi har. I Sverige förbrukar vi mer än fyra gånger våra resurser under ett år, och det säger sig självt: Det inte är hållbart. Mat- och köttkonsumtionen är något som alla kan tänka till lite kring, säger Charlotte Kalla.

Föreställningen att det inte går att på samma gång vara toppidrottare och vegetarian, eller vegan, får anses förlegad. Bland dem som har bevisat motsatsen finns Serena och Venus Williams (tennis), Lewis Hamilton (formel 1), Hannah Teter (snowboard), Meagan Duhamel (konståkning) och David Haye (boxning), som samtliga helt eller till mycket stor del har skippat animaliska produkter.

Målet: 50 procent

Men det finns utmaningar. Vegetarisk kost har ofta lägre energiinnehåll än animalisk. För längdåkare, som gör av med stora mängder energi, kan det bli problematiskt.

– Det beror på vad man väljer. Du måste få i dig bönor eller quinoa eller liknande. Man kan inte bara äta sallader och morötter, man måste få i sig proteinkällorna också, säger Per Lindius.

Lindius är längdlandslagets kock och deltar också i SOK:s satsning. Han har satt upp målet att hälften av all mat som serveras på landslagslägren ska vara vegetarisk.

– Man kan göra god vegetarisk mat som är jättebra. Och just för miljöns skull är det mycket bättre. Du får också en snabbare återhämtning efter energiupptaget. Som elitidrottare är det lättare att ta till sig ett finfördelat protein, än om du kör en biff, säger Per Lindius.

Svår att övertyga

Han ser framför sig hur den vegetariska maten kommer att ta över allt mer på sikt, och redan den här säsongen kommer rött kött bara förekomma sporadiskt på hans menyer.

Nästan alla i längdlandslaget ser positivt på förändringen.

Damernas förbundskapten, Charlotte Kallas tidigare personliga tränare Magnus Ingesson, skrattar nervöst när han får frågan hur han ser på att gå över till vegetarisk kost.

– Haha, ja, vi brukar skoja om det där. Pelle var ju med på OS också, och då brukade jag fråga om jag kunde få någon köttbit eller någonting, säger Magnus Ingesson.

– Nej, men jag måste ju också dra mitt strå till stacken. Man måste föregå med gott exempel, så nog ska jag ge det en chans.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.