Vilket Charlotte kalla också bekräftar.

– Vi har inga formulär som vi fyller i. Men vi har andra omfattande tester. Vi ha regelbundna tester och uppföljningar. Där känner jag stor trygghet kring de rutiner som vårt medicinska team sätter upp runt omkring oss. Jag känner mig trygg i det systemet, säger Kalla.

Två delar i Norge

Ingvild Flugstad Östberg – totala världscupvinnaren, Tour de Ski-segrare och flerfaldig mästerskapsmedaljör – uppfyllde inte hälsokraven i den hälsodeklaration som norska längdlandslaget lutar sig mot. På grund av det plockades norskan bort från allt tävlande.

Den norska hälsodeklarationen består av två delar. I den första delen ska åkaren besvara ett antal frågor, till exempel om en specifik diet har följts den senaste tiden. Den andra delen består av en läkarundersökning där en läkare bland annat kollar på åkarens kroppssammansättning så som muskelmass och kroppsfett.

Sverige har en liknande apparat för att säkerställa den aktivas välmående. Även om den skiljer sig något.

– Vi har inga formulär som fylls i. Däremot har vi kontinuerliga hälsosamtal som fylls i, där vi nog behandlar samma frågor som de i sitt skriftliga formulär, skulle jag tro, säger Magnus Oscarsson.

Olika slags mätningar

– Vi har också kontinuerlig kontakt med dietist som har spetskompetens. De har undervisning regelbundet på gruppnivå.

Svenska längdlandslagets aktiva gör mätningar hos läkare minst en gång per år, ibland två gånger. Och vid behov flera gånger per år.

– Det beror helt på hur läget ser ut. Det här är inga statiska tillstånd. Det är dynamiska förlopp. Uppföljningar och kontroller styrs helt från hur det ser ut. Vi har även regelbunden kontakt på individnivå. För att säkerställa att det är balans.

Mätningarna är av olika slag.

– Monitorering, provtagning, kroppssammansättningsmätningar. För att ha kontroll för att det ser bra ut, säger Magnus Oscarsson.

Hur går samtalen till?

– De är mellan doktor och aktiv. Sen får vi även input från andra ledare som jobbar väldigt tajt mot de aktiva. Om det är något som inte flyter på i träning. Eller träningssvar. Om det är något de reagerat över. Eller pratat med den aktiva om något.

Finns fler skyddsnät

– De har en sådan tät kontakt. Det märks ganska fort om det är något som inte fungerar. Om det är något problem.

Den dagliga kontakten med ledarstab är minst lika viktig som de medicinska samtalen och mätningarna, menar Magnus Oscarsson.

– Utöver de fasta punkter vi har under året, så har man den här inputen från både åkare och ledare, säger han.

– Vi är trygga med vår metod. Vi anser att vi har ett bra kontrollsystem. Som vi är trygga med, och jag tror de aktiva känner sig trygga med den också.

– Jag känner mig väldigt lugn och säker på att det som görs är tillräckligt. Ifall man skulle behöva extra stöd så finns det ett stort resursteam att kontakta.

Det finns fler skyddsnät.

– SOK (Sveriges Olympiska Komittée) gör samma kontroller parallellt, med topp- och talangåkarna. Det är ytterligare ett kontrollsystem för att se att de mår bra. De har också årliga hälsosamtal med sina doktorer. Där har vi en kommunikation med dem, säger Oscarsson.

ARKIV: Östberg om att inte få tävla: ”Vill vara så öppen och ärlig som det går” (21 november 2019)