Marcus Hellner har gjort sitt inom längdskidåkningen. 32-åringen känner att det får räcka efter tolv år på professionell seniornivå.

– Det är ett väldigt svårt beslut att ta. Det är en helt ny värld man kliver in i. Jag kommer att sakna mycket av det här som man har varit en del av. Framförallt alla personer och hela livet att vara en skidåkare. Samtidigt känns det verkigen som att det är dags. Jag känner inte att jag har det hundraprocentiga driv som krävs. Den motivation som krävs för att lägga ner träningen.

”Man får inte alltid det man vill”

Den svenska skidstjärnan lägger bokslut på karriären med bland annat tre OS-guld och ett VM-guld på cv:t. Men det är en världscupseger som är det starkaste minnet när han summerar sin gärning.

– När jag vann min första världscuptävling i Gällivare, det tyckte jag var väldigt häftigt. För det var verkligen från ingenstans. Det är ett väldigt fint minne. Att få lyckas på hemmaplan. Sen är det klart att gulden i Holmenkollen och Vancouver var häftiga, för jag var i grymt bra form. Jag har nog aldrig varit i så bra form.

Hellner kom väl förberedd till den gångna säsongen med hårdträning och diet. Men hans sista säsong var tung resultatmässigt. Hellners bästa placering i världscupen var en sjätteplats på 15 kilometer fristil i Davos. Även OS slutade tråkigt då han efter tolfteplats i skiathlon, åttondeplats på 15 kilometer, femteplats i stafetten och fjärdeplats i sprintstafetten innan han lämnade Pyeonchang utan att köra femmilen.

– Det där spelar inte in så jättemycket i beslutet. Det är klart att jag hoppats att det skulle vara en bättre säsong, men sån är idrotten. Man får inte alltid det man vill. Huvudsaken för mig själv är att jag känt att jag gjort allt jag kunnat. Jag har verkligen varit noggrann med allt det här året. Så jag kan ändå känna mig nöjd.

Ser fram emot ledigt

Vad fick dig att ta det här beslutet?

– Det är väl en känsla som har växt fram under året. Jag har inte pratat så mycket om det egentligen men har jag känt att det här är nog sista året jag kör. Sen har försökt att hålla fokus på alla tävlingar och OS framförallt, att göra det så bra som möjligt. Det tycker jag att jag har fått till bra, men efter säsongen har jag känt att det är nog rätt för mig att kliva åt sidan.

Vad blir svårast att lämna?

– Det är nog alla människor. Det är väldigt många man har lärt känna, personer som man har att göra med i vardagen. Det kommer att bli tufft, för det kan man ju inte ta del av. Det kommer jag förmodligen inte ha något mer.

Vad längtar du efter nu?

– Det första är att man får ta det lite lugnt och vara med familjen och barnen. Det känns ganska skönt att inte ha någon plan för varenda dag längre. Det här med träningen hänger inte över mig längre. Det ser jag fram emot.