Det är när Europaväg 45 nu ska breddas in mot Mora centrum som Vasaloppet får maka på sig.
Upploppet blir cirka 100 meter kortare när mållinjen nu flyttas bakåt och placeras i höjd med klockstapeln vid rondellen på Vasagatan.
– Längden på upploppet på Vasagatan har förändrats flera gånger under historien även om målet varit på i princip samma plats sedan 1922, säger Mats Rylander, projektledare på Vasaloppet i ett pressmeddelande.
Bygger ny målportal
Men med tanke på att Vasaloppet är 90 km långt, menar Rylander att det är en marginell förändring.
– Bansträckningarna justeras nästan årligen bland annat beroende på hur markförhållandena i Vasaloppsarenan ser ut, säger Rylander.
En ny målportal kommer också att byggas, den nuvarande klassikern som blev permanent 1986, får stå kvar på sin ursprungliga plats. Den blir en del av ett så kallat medaljtorg, en plats där deltagare får ta emot sin medalj efter målgång.
ARKIV: Nannskogs jakt på repet som aldrig dök upp (2 mars 2020)
Längden Vasaloppets upplopp
Även om målet har funnits på mer eller mindre samma plats sedan 1922 har längden på upploppet i Mora förändrats flera gånger genom historien.
1922 och 1923 kom åkarna in på Vasagatan med 100 meter kvar till målet.
1924–1950 rundade spåret klockstapeln och upploppssträckan på själva Vasagatan blev cirka 160 meter lång.
1951–1957 gick spåret upp förbi Smidjegrav (nuvarande ishockeyarenan) och på Hantverkargatan. Då åkte deltagarna sedan cirka 700 meter på Vasagatan.
Från 1958 fick Vasaloppsspåret sin nuvarande sträckning över Hemulån bakom Zornmuseet och ut på Vasagatan. ”Det förrädiskt långa upploppet på Vasagatan”, som det ofta har kallats, har sedan målportalen permanentades år 1986 varit 440 meter långt.
Det nya upploppet blir från och med nästa år cirka 340 meter långt.
Källa: Vasaloppet