Wolfgang Pichler, som var framgångsrik förbundskapten för det svenska skidskyttelandslaget, fick en hjärtinfarkt för drygt två veckor sedan. Han försattes i konstgjord koma och efter en oerhört tuff period så får han idag lämna sjukhuset.
– Det är okej. Det går åt rätt håll. Idag lämnar jag sjukhuset. Men sedan måste jag åka på rehab nästa vecka och där ska de visa mig vad jag ska göra i framtiden. Men det ser bra ut. Jag hade tur, säger han då SVT Sport når honom per telefon.
Hur har tiden varit sedan det hände?
– Det har varit jättetufft. Jag var i koma tre dagar. Men det positiva var att jag var så vältränad, det hjälpte mig. I början visste ingen hur det var med min hjärna, de trodde att jag var död. Polisen kom till min fru och sade att jag kanske hade dött. Ingen visste, men jag hade tur, säger Pichler.
”Kanske för tufft för en 65-åring”
Tysken jobbar just nu med den svenska olympiska kommitténs projekt ”Olympisk offensiv”. Där ingår att försöka få Sverige konkurrenskraftigt inom vintersporter där man just nu inte är det.
– Det sista jag minns är att jag tränade med skridskolandslaget, som jag är ansvarig för. Min plan var att visa dem runt Ruhpolding, där det finns riktigt bra cykelrutter. Efter ungefär 60 kilometer tillsammans föll jag och sedan minns jag inte mer.
– Det kanske var för tufft för en 65-åring. Jag kanske är för optimsitisk.
Vad tänker du om din framtid nu?
– Jag ska tillbaka till jobbet. I morse pratade jag om nästa träningsläger med Joel Eriksson (tränare för skridskolandslaget). Jag är väldigt motiverad att göra något. Det går åt rätt håll. Nästa grej är att bygga upp skridsko. Sedan skeleton och rodel. Även damernas backhoppning ser bra ut. Det är tråkigt att inte göra något. Vi ska kunna vinna medaljer vid OS 2026, eller åtminstone slåss om medaljerna.
”Trodde inte att jag var så populär”
Men du kanske ska skippa 60 kilometer på cykel?
– Jag kommer att cykla, men långsamt. Jag kommer inte att tävla. Vid 65 års ålder är det kanske lite dumt, det har jag lärt mig. Jag kommer att träna normalt.
Pichler berättar också att väldigt många vänner, bland annat från idrottsvärlden, hörde av sig då hjärtinfarkten blev känd.
– Det var otroligt. Min bror tog hand om mediadelen och jag fick hur många mejl som helst, typ 150 stycken. Den första veckan gjorde min bror allt. Det var stora reaktioner, även i Tyskland. Jag trodde inte att jag var så populär, att det var så viktigt, säger tränaren.
KLIPP: Wolfgang Pichlers karriär inom svenskt skidskytte