Efter knallarna i Pyeongchang glimrade det om svenskt skidskytte. Hanna Öberg vann OS-guld i distans och fram på den stora scenen klev också Sebastian Samuelsson med ett skrällsilver i jaktstarten. En tredjeplats i världscupen ifjol lovade också mer.

Men efter ännu en strulig säsong skyttemässigt, där han dessutom pangat iväg 1000 extraskott varje månad under sommaren, har det som bäst blivit en 15:e plats i världscupen. Samtidigt har Öberg radat upp pallplatser.

– Jag är faktiskt två år yngre än Hanna. OS var helt fantastiskt och förra säsongen var också ett steg uppåt. Det var OS-klass på många lopp. Nu har det varit mer strul och rent statistiskt har jag tagit ett steg tillbaka snarare än ett steg framåt. Men jag tror det är för tidigt att utvärdera, jag är bara 22 år och har många år kvar.

Har folk haft för höga förväntningar på dig efter OS-succén?

– Jag tycker det är rimligt med höga förväntningar. Men jag tycker man ska ha en balans i det där. De som jag tävlade emot på junior-VM tävlar i världscupen först nu och då tycker man de är jättestora talanger. De är ju det, men då får man inte glömma bort att jag också är det. Jag har fortfarande åldern på min sida.

VM-premiären i Antholz slutade med straffrunda i mixedstafetten. Videoanalysen visar att det var det stående skyttet som var boven i dramat.

– Jag gör något i stående som jag inte sett mig själv göra förut. Det går alldeles för fort och det är nästan som att jag andas och skjuter samtidigt. Jag var väldigt frånvarande i den serien. Jag ska vara mer här och nu i sprinten.

Vad har du för målsättning?

– Jag jagar det perfekta loppet. Jag vill få ett där jag är nöjd med både skidåkningen och skyttet. Då får vi se hur långt det räcker, men då kan jag nosa på en topp 10-placering.