Senaste tiden har både norska stjärnan Ingvild Flugstad Östberg och svenska supertalangen Frida Karlsson stoppats från att tävla efter att inte levt upp till förbundens hälsokrav.

I torsdags berättade Ola Strömberg, förbundsdirektör och tf längdchef, för SVT Sport om fallet med Karlsson.

– När vi ser att det är en gräns som man går över så tar vi action direkt. Då säkerställer vi att hon kan komma tillbaka och komma i balans näringsmässigt, sa Strömberg.

SVT:s expert Mathias Fredriksson tycker att det är bra att förbundet vidtagit åtgärder.

– Det är väldigt bra att förbundet gör tester och griper in direkt och stoppar en utövare från att fortsätta hamna fel. Annars är det lätt att man bara kör på och då kan det bli ännu värre, säger han.

Michael Svensson, lektor inom idrottsmedicin vid Umeå universitet, tycker dock att förbundet borde agerat tidigare.

– Rent allmänt kan man tycka att de drog i handbromsen lite sent, när media och folk runt omkring började uppmärksamma att det kanske inte stod riktigt hälsosamt till, säger han i Vinterstudion.

KLIPP: Frida Karlsson stoppas av hälsoskäl – detta har hänt

”Lätt att man ligger på minus”

Michael Svensson har i sin forskning sett att det är svårt för aktiva att få i sig tillräckligt med energi under intensiva träningsperioder.

Som exempel nämner han att studier av idrottande tjejers blod visat att över 30 procent lider av järnbrist.

– Längdskidåkning innebär väldigt stora träningsvolymer. Mellan tummen och pekfingret ligger de på en energiförbrukning mellan 4 000 och 10 000 kilokalorier när de tränar fyra, kanske fem, timmar om dagarna. De veckorna, när man har så hög energiförbrukning, är det extremt lätt att man ligger på minus i energiintag när det gäller kosten och det man dricker, säger han.

Svensson poängterar därför vikten av lugnare perioder i träningen.

– Det är otroligt viktigt att man har återhämtande dagar, det är då man kan komma i kapp närings- och energimässigt. Att man har lättare träningsperioder för att kunna återhämta sig och få superkompensationen i träningen.

Michael Svensson menar att idealen inom uthållighetsidrotter gått mot allt lättare kroppar.

– Nu verkar det som att det är en trend inom längdskidåkning som bygger på att man gynnas av att vara lätt i kroppen när det är väldigt kuperad terräng som Tour de Ski med avslutning uppför ett berg. Det sätter kanske extra press på längdåkarna att försöka uppnå ideal som inte är hälsosamma.

”Det är tre kilometer på en hel säsong”

Mathias Fredriksson håller inte med om att det är en allmän utveckling inom längdsporten.

– Jag tycker att man åker på ungefär samma platser som man gjort de senaste 15-20 åren. Jag håller nog inte med om att banorna har blivit tuffare på slutet. Kanske har man försökt på vissa sprintbanor i klassisk stil, för att få bort att herrarna stakar. Men på ställen som Davos kör man kortare varv, säger SVT-experten.

– Däremot Tour de Ski, som man kört i 13-14 år, den sista slalombacken – men då snackar vi tre kilometer på en hel säsong – den är extrem. Och det klart att det gynnar lätta åkare.

KLIPP: Frida Karlsson i en intervju med SVT Sport den 28 november: