April är nog den månad på året som vädret kan skifta som mest. Alltifrån vinterväder långt söderut till sommarvarma dagar långt norrut är fullt tänkbart, och ofta pendlar det mycket. Årets april vittnar om just det, där varma och kalla perioder turats om. Bakslag med snöfall varvas på sommarvärme och strålande solsken.
Det flesta färgerna på paletten användes flitigt i april, för det inleddes blåsigt och ganska kallt, för att sedan bli lite varmare innan påsken bjöd på väderdramatik. Därefter torrt och efterhand varmt, ja sommarvarmt till och med. Men till slut åter kallare och välbehövligt regn i söder dessutom.
Varmare än brukligt, enstaka platser undantaget
Trots att delar av månaden var kallare än normalt var det ändå mildluften som dominerade. Främst efter en vecka med vårvärme, ja delvis sommarvärme, strax efter påsk blev månaden som helhet varmare än brukligt i hela landet, jämfört då med referensåren 1961–1990 som fortsatt gäller. I norr landade avvikelsen för månadens medeltemperatur till slut på 0 till drygt 2 grader över, och i söder från knappa 2 till nästan 4 grader över. Så gott som allmänt räcker det med att backa till i fjol för att hitta en varmare april än årets, medan 2017 så gott som allmänt var kallare än i år.
Det finns dock lokala avvikelser som är exceptionella, så pass att detta blev den varmaste april sedan mätningarna inleddes. Dessa rekord gäller kuststationer och grundar sig i den gångna vinterns brist på kyla, och att man därmed har ett relativt varmare havsvatten än brukligt så här års, vilket då främst hindrat nattkylan. För minst 100-åriga mätserier sattes dessa rekord:
7,3 grader vid Ölands norra udde mot tidigare rekordet 7,2 grader 2011 (startår 1851)
6,1 grader i Landsort vid Södermanlandskusten mot tidigare rekordet 5,9 grader 2015 (startår 1872)
En enda plats i landet noterade en medeltemperatur under det normala i april. Det var Latnivaara nordväst om Gällivare i norra Lappland med 0,2 grader under, 3,3 minusgrader mot normala 3,1 minusgrader. Störst positiv avvikelse fick däremot Utklippan i Blekinges yttre östra skärgård med 3,9 grader över, 7,3 grader mot normala 3,4 grader. I absoluta tal hade skånska Malmö varmast i landet i april med en medeltemperatur på 8,9 grader, vilket är 2,9 grader över deras normala 6,0 grader. Kallast hade Tarfala i norra Lapplandsfjällen med 6,9 minusgrader, vilket ändå är 0,6 grader över deras normala 7,5 minusgrader.
Torrt eller mycket torrt i söder, ganska normalt i norr
Två minst sagt välbehövliga regn passerade landets södra halva den 27 och den 30. Det sista regnet kom verkligen i grevens tid för att räknas till april, för nederbördsdygnet den 30 avslutas officiellt först på morgonen den 1 maj. Efter 29 av månadens dygn hade det lokalt i Skåne bara kommit någon enstaka millimeter eller två, så de 5–15 mm som föll där det sista dygnet gjorde ett tydligt avtryck på avvikelsekartan. Visserligen en torr månad totalt sett, men ändå långtifrån så dammande torrt som det länge såg ut att bli.
Även om det varit torrt i år är det inget mot vad vi bjöds på i april i fjol. För ni minns väl att april 2019 blev en av de allra torraste, och delvis den torraste, som uppmätts i landet. Bland blöta aprilmånader på senare år finns annars exempelvis 2016, och ska man försöka hitta någon april på senare år som haft ungefär samma fördelning av nederbörden landet som i år ligger väl 2015 och 2009 bäst till. Men som alltid när det gäller nederbörd är de lokala variationerna större än för temperatur, så det är alltid svårare att hitta ett avvikelsemönster som passar för nederbörden.
I millimeter räknat fick Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen mest nederbörd i april med 71 mm mot normala 48 mm, medan Norra Ströö i strax nordväst om Kristianstad i Skåne fick minst med 4 mm mot normala 43 mm. I procent av det normala föll minst i just Norra Ströö med 9 %, medan Bispgården i östra Jämtland fick mest med 191 %, 52 mm mot normala 27 mm.
Gott om sol, fjällvärlden undantaget
Torrt väder brukar betyda mycket sol, och visst var det så i april. I fjällkedjan sken solen ungefär som vanligt eller aningens mer, men i övriga landet var solen mycket givmild, och det under såväl kalla som varma dagar.
Bland de fåtal solskensmätare som finns i landet sticker dock en station ut, och det är Storlien-Visjövalen i Jämtlandsfjällen, för med 107 timmar mot normala 147 timmar lyste solen delvis med sin frånvaro där, och minst i landet i april. Över Östersjön sken dock solen flitigt, och mest sol i landet fick Visby på Gotland med 318 timmar. Det är klart mer sol än deras normala 194 timmar, men fjolårets april var ju rekordsolig på många håll i landet, så dit upp når inte årets april.
Rikligt med snö kvar
I början av april hände inte så mycket med varken snödjup eller snöutbredningen, för kalla nätter bromsade effektivt upp snösmältningen. Med vårvärmens ankomst efter påsk satte dock snösmältningen rejäl fart, och det blev alltmer barmark i sydöstra Norrland och upp längs Norrlandskusten. Fortsatt är det dock rikligt med snö kvar att smälta, det främst i Jämtlands- och Lapplandsfjällen och i norra Lappland och norra Norrbotten.
Månadens största snödjup i landet noterades den 1 april, och för de olika landsdelarna var det, föra förvånande, mest snö just i början av april:
I norra Norrland 229 cm i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen den 1,
i södra Norrland 185 cm i Storlien-Storvallen den 13,
i Svealand 125 cm i Gördalen i norra Dalarna den 1–2 (månadens enda två snödjupsobservationer från den stationen)
och i Götaland 3 cm i Godegård norr om Motala i nordvästra Östergötland den 3.
Ni kanske minns att Katterjåkk hade lika mycket snö den 31 mars, och 229 cm är mest i landet oavsett månad sedan 1993.
Kan bli en häftig vårflod
Beroende på hur det blir nu i maj och juni när all denna snö ska smälta finns risken att det kan bli en riktigt tuff vårflod i älvarna i norra Norrland.
I övrigt är vårfloden redan ett avslutat kapitel, där vårfloden i princip uteblev helt ock hållet i Götaland och delar av Svealand efter en snöfattig vinter. Det var ju snarare i februari och mars som vi hade ”vårflöden” efter allt regnande då, främst i samband med de namngivna ovädren Ciara och Dennis. Det är lindrigt sagt lite ironiskt kan tyckas, att stora delar av Götaland då var rejält blött, medan det nu i april mest handlat om dammande torrt i samma områden. Tänk om man fått sprida ut allt regn som föll i västra och södra Götaland i februari över hela perioden februari–april, då hade vi haft en mycket bättre situation nu, och även då när översvämningarna var som värst.
En del av flödesvarningarna från mars låg kvar även in i april, men efter den 4 var flödesvarningarna för delar av Lagan med biflödet Skalån, Helge å, Mörrumsån och Solgenån ett minne blott.
Ostadig inledning…
Månadens inleddes med mildluft i delar av landet, men längst i norr var det kallt. Hur mycket ”väder” det blir handlar oftast om kontraster, och månaden inleddes med rejäl blåst när ett omfattande regn- och snöväder drog österut över främst södra och mellersta Norrland under dygnet den 2, och det efter att ha tjuvstartat lite i väster redan den 1. Det förekom även åska, och den 2 registrerades hela 168 blixtar i landet, vilket är mycket för att vara så pass tidigt på säsongen, för åsksäsongen brukar normalt dra igång på allvar först med värmen i maj. Åskan den 2 står för nästan alla blixtregistreringar i landet i april, för utöver de 168 blixtarna den 2 registrerades tre stycken den 7, fem stycken den 8 och två stycken den 24. Mer om det sistnämnda tillfället kommer i slutet av denna krönika.
I smält form föll mest nederbörd i landet, 21 mm, i Mälgåsen norr om Bräcke i östra Jämtland. Det gjorde att snödjupet där ökade med 28 cm, från 12 på morgonen den 2 till 40 cm morgonen därpå. Det blev också månadens största officiella snödjupsökning på ett dygn. På andra håll i främst södra Lappland, Jämtland, Ångermanland, Medelpad och norra Hälsingland föll 10–20 cm snö. Såsom exempelvis i Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen där man ökade med 22 cm fördelat på två dygn, från 118 cm på morgonen den 1 till 140 cm på morgonen den 3.
När ovädret drog bort österut svepte kalluft söderut och därmed blev det inslag av snö vidare söderut också, ner över Svealand och nordöstra Götaland. På morgonen den 3 låg det officiellt snötäcke i Östergötland, det med redan nämnda 3 cm i Godegård utanför Motala. Även Tjällmo och Östra Husby i Östergötland hade mätbart snötäcke den morgonen med 1 cm. Det kan ha förekommit snöfall och snötäcke även längre söderut i Götaland den 3 och den 4, men inte så att det registrets av någon officiell mätstation. Det blev bara ett aprildygn med snötäcke i Götaland i år, för från den 4 har det officiellt varit barmark.
… och rejält blåsig
Söder om själva regn- och snövädret var den stora problematiken vinden, som tilltog rejält den 2. Medelvinden kulminerade på eftermiddagen med att precis nå stormstyrka 25 m/s i Väderöarna vid norra Bohuskusten, 24,7 m/s för att vara exakt och det krävs ju 24,5 m/s för att klassas som storm. Månadens högsta byvindsnotering för en kuststation inträffade där och då med orkanbyar på 34 m/s.
Byvind brukar man annars bara var intresserad av över land, för det är byvinden som fäller och knäcker träd. Lokalt blåste det stormbyar på eftermiddagen och kvällen den 2. Värst var det i Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge med 26 m/s, tätt följt av småländska Målilla med 26 m/s, Kilsbergen-Suttarboda i västra Närke med 25 m/s, Såtenäs vid Vänerns strand i Västergötland med 25 m/s och Karlsborg vid Vätterns strand i Västergötland med 25 m/s. Detta stormbytillfälle blev månadens enda.
Därtill noterades mycket hårda vindbyar (21–24 m/s) på många platser från Gästrikland i norr till Småland i söder den 2. Lokalt hängde det kvar med mycket hårda vindbyar även dagen efter, den 3 alltså i samband med att kalluften svepte ner över landet med nordvästvindar.
Lufttrycket var väldigt lågt när ovädret passerade österut den 2. I Västmarkum i Ångermanland noterades på sena kvällen endast 965,5 hPa, vilket är det lägsta lufttryck som uppmätts i Sverige i april månad sedan 1980.
Kallt i norr innan vårvärmen drog upp söderifrån
Efter tillfällig kalluft långt söderut i landet tog varmluften över söderifrån igen den 5. Direkt fick vi ett nytt årshögsta i landet, 16,0 grader i skånska Hästveda, årets första 15-gradersdag, och drygt en grad över det tidigare årshögstat från skånska Osby den 28 mars. Dagen därpå var det nära att vi även nådde 20-gradersstrecket, men det stannade till slut på 19,7 grader om högst i Mariestad vid Vänerns strand i Västergötland.
Med värmen tog den meteorologiska våren, alltså sju dygn på raken med dygnsmedeltemperatur över 0 grader varje enskilt dygn, små kliv norrut över nordvästra Svealand och sydöstra Norrland, och vandrade även upp vidare en bit norrut längs Norrlandskusten.
Samtidigt hängde kylan kvar ett tag till i norr, och månadens lägsta temperatur noterades på många håll just under dessa kalla nätter strax efter att ovädret den 2 dragit bort österut:
I norra Norrland 27,8 minusgrader i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen den 4,
i södra Norrland 17,7 minusgrader i Ljusnedal i Härjedalen den 5,
i Svealand 13,9 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 4
och i Götaland 7,7 minusgrader i Horn i södra Östergötland den 11.
I samband med ett passerande snöväder på nordlig bana blåste det tillfälligt upp till storm igen i Lapplandsfjällen. Det i Stekenjokk med 28 m/s vid lunchtid den 8, samtidigt som byvinden kortvarigt och lokalt blev mycket hård i Vilhelmina i södra Lapplands inland.
Väderdramatik över påsk
Påsken inleddes med en del sol, och skapligt vårvarmt också, även om det var ännu lite varmare tidigare under stilla veckan. Men under påskhelgen tog sedan dramatiken över. Det mulnade västerifrån på påskafton, följt av regn. Det var ett omfattande regn- och snöväder som sedan passerade österut under hela dygnet den 12, påskdagen alltså.
Flera platser i nordöstra Norrland fick över 20 mm i smält form dygnet den 12, där Sadjem sydost om Gällivare i norra Lappland med sina 29 mm noterade månadens största dygnsnederbördsmängd i landet. Snödjupet ökade med lokalt med omkring 20 cm. Just i Sadjem blev det ett 26 cm djupare snötäcke, från 92 cm på påskdagens morgon till 118 cm på annandagens morgon den 13. Även Tärendö och Jarhois i norra Norrbotten noterade en minst 20 cm ökning av vinterns vita guld samma dygn, 24 respektive 21 cm.
Sätt över flera dygn, och det tack vare snöbyar in mot fjällkedjan mest hela påskhelgen, fick Storlien-Storvallen mest nysnö över påsk. På skärtorsdagens morgon den 9 låg snön 155 cm djup där, men fyra dygn senare, på annandagens morgon den 13, hade det ökat till 185 cm.
Här topp- och bottennoteringarna för temperaturen under påskhelgen:
Varmast: 19,0 grader i Karlshamn i Blekinge på påskdagen den 12.
Kallast: 16,8 minusgrader i Latnivaara under natten till påskafton den 11.
När snön drog vidare bort österut på annandagen den 13 blev det fritt fram för kalla och rätt kraftiga nordvindar att svepa ner över landet. Lokalt blåste det mycket hårda vindbyar (21–24 m/s) redan på eftermiddagen och kvällen den 12, men än mer under inledningen av den 13, för att sedan sakta men säkert klinga av de följande dagarna. Toppnoteringen blev 24 m/s i Älvdalen i norra Dalarna på eftermiddagen den 13, och just norra Dalarna, Härjedalen, Jämtland och södra Lappland fick ta del av den kraftigaste blåsten. Det fanns till och med risk för stormbyar, men riktigt så illa blev det slut inte. I fjällvärlden blåste det som mest stormvindar på 29 m/s i Stekenjokk under annandagen den 13, och det blev månadens högsta medelvindsnotering.
Stoftvirvlar, snöhagel och torka
Torr luft, torr mark och en strålande vårsol gav ypperliga förutsättningar för att få en del klassiska vårfenomen, såsom snöhagel och stoftvirvlar. Dagar med klassiskt ”aprilväder” av och till under månaden, men kanske framför allt under påskveckan, dagarna efter påskhelgen.
Klassiskt aprilväder är ju dagar där sol och moln turas om och det sker snabba växlingar mellan sol ena stunden för att strax därefter komma en by av regn, blötsnö, snö eller snöhagel. Stoftvirvlarna dök främst upp lite senare i månaden när torkan och värmen var som mest uttalad, och då det allmänt var ganska vindsvagt också.
Efter långvarig torka i söder, en torka som inleddes redan i mitten av mars, kom under påskhelgen årets första varning för bränder i skog och mark. Därefter har delar av Skåne, Blekinge, östra Småland, Öland, Gotland och Östergötland av och till haft varning. Men även här står sig årets april slätt mot hur illa det var i samband med fjolårets apriltorka.
Torkan blev alltmer påtaglig i mitten av april, och under en vecks tid, de sju dygnen den 16 – 22, var det i stort sett uppehåll i landet. I princip var det bara Jämtlands- och Lapplandsfjällen som fick lite snöbyar. Det enskilt torraste dygnet inträffade den 20, då Ritsem i nordligaste Lapplandsfjällen och närliggande Katterjåkk blev de två enda stationerna i landet som fick mätbar nederbörd, och det med endast 1 mm vardera.
”Sommar, sommar, sommar…”
Vårvärmen hade kommit och gått lite före och över påsk, och den meteorologiska våren tog med start den 12–19 steg för steg upp över större delen av landet som ännu inte hunnit få vår. Dock nordligaste Lappland och delar av fjällkedjan undantaget, för där är det fortsatt vinter som råder per definition nu när vi kommit in i maj. Månadens ”varmaste” natt inträffade natten till den 20. Då var det som kallast 4,1 minusgrader i landet, det i Ljusnedal.
Det blev så pass varmt så pass länge att det även hann bli sommar. För det krävs fem dygn på raken med dygnsmedeltemperatur över 10 grader varje enskilt dygn, varefter man sätter det första av dessa dygn som sommarens ankomstdatum. Först ut i landet i år blev Göteborg och Örebro den 20. Det är tidigt, men dock ej rekord, för svenskt rekord för tidig sommar är nämligen den 11, och det har hänt flera gånger, senast i skånska Ängelholm 2009. Och tycker ni att den 20 låter tidigt för Örebro så är det visserligen det, men det var några dagar tidigare såväl i fjol som i förfjol.
Många andra platser i Götaland och södra Svealand hade länge chansen att också skriva in den 20 som årets sommarstart, men det föll på det sista dygnet. Den 23 blev början till slutet för värmen, för då passerade ett mindre regn- och snöväder österut över nordligaste Norrland. Därefter var det fritt fram för allt kallare luft att allt eftersom drar allt längre ner över landet. Den 24 blev ett så pass mycket kallare dygn att det till slut bara var just Göteborg och Örebro som ”klarade av” kalluftsattacken med sommarens officiella ankomst som belöning.
Årets dittills högsta temperatur revideras ett tag dagligen, och till en början av en och samma plats dessutom, nämligen i Östmark-Åsarna i norra Värmland: 20,0 grader den 20 (årets första 20-gradersdag), 21,4 grader den 21 och sedan 22,6 grader den 22. Det rådde till en början viss tveksamhet till sanningshalten i värdena, men efter granskning är värdena nu godkända.
Till slut fick dock en annan plats sista ordet, så den fjärde justeringen av årshögstavärdet blev även aprils högsta temperatur. I de olika landsdelarna blev det som varmast enligt följande:
I Götaland 23,0 grader i Kristianstad i nordöstra Skåne den 23,
i Svealand nyss nämnda 22,6 grader i Östmark-Åsarna den 22,
i södra Norrland 20,4 grader i Hudiksvall i Hälsingland den 21
och i norra Norrland 15,2 grader på Umeå flygplats i Västerbotten den 21.
Kallare luft tog över
Likt ett tapto för sommarvärmen blommade ett lokalt åskväder upp i sydvästra Småland med omnejd på kvällen den 24. Officiellt registrerades två blixtar och Pjätteryd i sydvästra Småland fick 21 mm.
Den 25 blåste det hårt i norra Lapplandsfjällen. Stora Sjöfallet noterade stormvindar på 26 m/s på eftermiddagen den dagen. Lite tidigare samma dag noterades månadens högsta byvind oavsett stationsplacering med orkanbyar på 38 m/s i Tarfala. Lokalt rådde även mycket hårda vindbyar i nordligaste Lappland den 25.
Med kalluft ner över landet följde kalla nätter, som bjöd på frost långt söderut i landet. Samtliga landskap, Öland undantaget; noterade åtminstone lokal frost någon av de sista aprilnätterna. Personligen tror jag på att det varit frost även på Öland, för där finns bara officiella temperaturmätningar från Ölands norra respektive Ölands södra udde, bägge skapligt ”skyddade” från nattkyla tack var öppet hav runtomkring. Hade exempelvis stationen Skedemosse (1996–2011) fortsatt varit i drift hade resultatet kanske varit annorlunda.
Välbehövligt regn och bakslag
Efter långvarig torka kom så ett minst sagt välbehövligt regn in västerifrån den 27. Regnet ”missade” tyvärr södra Götaland, där det hade behövts som allra mest, men från norra Götaland och upp över större delen av Svealand regnade det, lokalt 20–25 mm. Officiellt mest dygnet den 27 fick Kettstaka i södra Närke med 26 mm. Lite regn och skurar hängde kvar även den 28, men ”tyvärr” bara med lokalt 5–10 mm som mest.
Regnet slog delvis över i snö dessutom, så när många i främst södra Dalarna vaknade den 28 var det vitt ute, men snön låg även i delar av Värmland, Västmanland och Uppland. Officiellt låg snön 13 cm djup i Ställdalen i nordvästra Västmanland och lite längre åt nordväst 10 cm i Fredriksberg i sydligaste Dalarna. Därtill hade nio platser till i Svealand ett nysnötäcke på 1–5 cm den morgonen. Men snön smälte snabbt, och morgonen därpå var det åter barmark på alla dessa platser. Ett klassiskt bakslag, och en påminnelse om att det är vädret och inte almanackan som sätter spelreglerna för snöns vara eller icke vara.
Kylig och blöt avslutning
Under valborgsmässoaftonen tog sig ett omfattande regn in från sydväst, ett regn som på sin relativt raska väg norrut under kvällen och natten slog över i snö från norra Värmland, mellersta Dalarna och inre Hälsingland. I millimeter räknat föll uppåt 15 mm som mest (det i Lyckeby i Blekinge), och i södra Skåne där regnet behövdes som allra mest föll 5–10 mm.
Även om regnet och snön mattades av på väg norrut la sig snön igen med en eller annan centimeter på sina håll i norra Värmland, norra Dalarna, Härjedalen och nordvästra Hälsingland. Mest fick Idre i norra Dalarna med 5 cm.
Som tidigare nämnts hade det sista dygnets nederbörd klar påverkan på hur månadens karta för nederbördsavvikelsen till slut kom att se ut. Se på Skillinge på sydkusten exempelvis, där man gick från att ha fått 2,3 mm den 1–29 till sammanlagt 11,2 mm för hela månaden. Visserligen är 8,9 mm inte speciellt mycket regn för att vara ett aprildygn, men sett till procent av deras normala 33,2 mm i april gjorde ju att man gick från 7 % till 34 %.
Jämfört normalt blev de två sista aprildygnen månadens kallaste, för då var det kallare än brukligt i hela landet. Varmast i landet under sista april blev blygsamma 11,9 grader i Västerås i Västmanland. Bara tre dagar i början av månaden, den 2–4, noterades en lägre maxtemperatur i landet än på valborgsmässoafton. Under kvällen sjönk sedan temperaturen ner under nollgradersstrecket ner till ungefär Ångermanland, inre Medelpad, nordvästra Hälsingland och norra Dalarna. Kallast under natten hade sedan Tarfala med 12,0 minusgrader.
Det var också de sista dygnens kyla som fick månadens medeltemperatur att lokalt hamna strax under det normala i nordligaste Norrland. Det var så denna digra månadskrönika inleddes, och med denna knut på säcken får jag tacka för mig och för aprilvädret anno 2020.
Externa källor: StormGeo, SMHI