Stora skiftningar ja, men sammantaget en månad som inte sticker ut speciellt mycket. Men det blir väl så när man blandar varmt och kallt, torka och blött, sol och moln, att månadens genomsnittliga väder inte avslöjar vilket väder vi haft, utan bara runt vilket medianväder som vädret pendlat.

Sommaren gjorde tidig entré i Uppsala på annandag påsk, och dagen därpå blev det första gången i år 20 grader varmt. Men innan dess hann nysnö lägga sig med såväl två som tre decimeter, och snödjupet i Lapplandsfjällen kulminerade på två meter. Vi hade flera stora och tydliga väderskiften under månaden, för efter kyla och två omfattande bakslag i månadens början tog torrt, soligt och efterhand varmt väder över. Innan pendeln slog över åt det kallare hållet igen så vi traditionsenligt frös in våren på valborgsmässoaftonens afton.  

Kyligt, frånsett värmen kring påsk

Värmen över och efter påskhelgen i alla ära, men det var ändå kylan i början och på slutet som dominerade. Så sammantaget blev april kallare än normalt i så gott som hela landet jämfört med referensperioden 1991–2020. Avvikelsen i grader blev mestadels 0–1 grad, medan främst nordligaste Norrland hade aningens varmare än brukligt.

Därmed klara likheter med fjolåret, 2021 alltså, även om det då var ännu lite kallare i främst Götaland och en större del än nu av Norrland hade då aningens varmare än normalt. Så för att hitta en kallare april än i år är det mestadels 2021 som gäller i söder och rätt allmänt 2017 i norr. Och omvänt, för att hitta en varmare april än i år är det till stor del 2020 som gäller, men längst i norr även 2021 och 2019 för norra Sverige.

Varmast i landet i april var det i bästkustska Göteborg med 7,4 grader, trots att det var 0,3 grader lägre än deras normala medeltemperatur för april på 7,7 grader. Kallast hade Tarfala i nordligaste Lapplandsfjällen med i snitt 6,2 minusgrader, vilket är 0,2 grader under deras normalvärde 6,0 minusgrader. Jämfört normalt hade dock Arlanda i Uppland kallast med 1,6 grader under normalt, 4,0 grader mot 5,6 grader, medan Naimakka vid den finska gränsen i norra Lappland hade störst överskott med 0,7 grader, 2,5 minusgrader mot normala 2,5 minusgrader.

Eftersom mars var varm så är det faktiskt så att det lokalt i fjällen var varmare i mars än i april, vilket inte sker alltför ofta. Det gäller exempelvis Tarfala där det alltså var 6,2 minusgrader i april mot 5,2 minusgrader i mars. Detta gäller även Hemavan-Giertevarto och Stekenjokk i Lappland samt Blåhammaren, Sylarna och Storlien-Storvallen i Jämtland.

Allt mellan trippelt och en fjärdedel

Månadens första tredjedel var nederbördsrik, främst i Götaland och nordöstra Norrland, medan månaden i övrigt var övervägande torr. Det gjorde månaden som helhet blev tämligen normalblöt i stora delar av Götaland, östra Svealand och mellersta Norrland och blötare än brukligt i främst nordöstra Norrland, lokalt mer än dubbelt upp. Torrare eller mycket torrare än normalt i övrigt, där mindre än hälften av det normala föll i ett band genom södra Norrland och vidare ner över västra Svealand och nordvästligaste Götaland.

Nederbörden på våren varierar ofta mycket, såväl från år till som var i landet, och därtill kan det, likt april i år, skifta mycket även under en månad. Med det sagt så vill jag påstå att man kan hitta såväl torrare som blötare år inte alltför långt tillbaka i tiden. Lokalt är det dock länge sedan vi hade lika blött eller torrt i april som i år, mer om det alldeles strax. Generellt sett har de senaste årens aprilmånader varit övervägande torra, det gäller 2021, 2020 och än mer 2019, medan den senast 2016 var rätt allmänt blötare än normalt, och än mer 2012.

I millimeter räknat fick Torup sydost om Ullared i inre Halland mest nederbörd i landet i april med 89 mm, vilket är 146 % av de 61 mm som normalt faller där medan Pite-Rönnskär vid nordligaste Västerbottenskusten med 7 mm, vilket är 34 % av deras normala 20 mm. I procent av normalt föll dock mest i Kiruna i norra Lappland, 82 mm mot normala 267 mm innebär nämligen hela 310 %, medan Nordkoster vid norra Bohuskusten fick minst med 25 %, 11 mm mot normala 42 mm.

Kiruna fick klart mest nederbörd i landet i procent räknat. 82 mm är också näst mest i april för en Kiruna-station sedan mätningarna inleddes 1899 efter rekordet 93 mm från 1935. Dock bör sägas att officiell nederbördsstation för Kiruna numera är Kiruna-Esrange, och där föll det bara 33 mm i april.

Relativt normalblåsigt

I grova drag blev april så blåsig som förväntat sett till genomsnittlig byvind åren 1996–2015. Det var blåsigt i det ostadiga och kyliga vädret som regerade i månadens inledning, men därefter när mer stabilt väder tog över rodret, har det inte blåst alls lika mycket som normalt. Därmed som helhet i grova drag normalblåsigt men med viss dragning åt mindre byigt än brukligt. I större delen av landet skiljer det dock mindre än 10 %.

Vid två tillfällen nådde vinden stormstyrka i april. Bägge gångerna skedde det i jämtländska Blåhammaren, först på sena eftermiddagen den 2 med 27 m/s, och sedan mitt på eftermiddagen den 10 med hela 30 m/s. Månadens högst byvind står även Blåhammaren för med orkanbyar på 33 m/s på förmiddagen den 28.

Till havs var april stormfri i svenska farvatten, så 24 m/s i Bjuröklubb vid Västerbottenskusten på förmiddagen den 8 blev månadens högsta medelvind för svenska kuststationer. Högst uppmätt byvind för en svensk kuststation blev däremot stormbyar på 30 m/s i Söderarm i den yttre uppländska skärgården öster om Norrtälje på förmiddagen den 5.

Trevande inledning, sedan mycket sol

Under inledningen av april var det inte lika soligt som det normalt brukar vara, och det berodde givetvis på det ostadiga väderläget med många bakslag som då gällde i landet. Därefter sken solen i kapp sig själv så att säga, för det blev en soligare månad än brukligt i nästan hela landet, enbart delar av Lappland undantaget.

Bland de fåtal mätstationer för solskenstid som finns i landet sken solen mest i Göteborg med 286 timmar medan Tarfala fick minst med 134 timmar. Även jämfört normalt var det Göteborg (143 % av normala 200 timmar) i topp och Tarfala (94 % av normala 142 timmar) i botten. Göteborg var därmed inte alltför långt ifrån sin rekordnotering på 296 timmar från 2019. Ni känner väl igen fördelningen förresten? Göteborg i topp och Tarfala i botten, så var det ju för månadens medeltemperatur också.

Nog om månadens om helhet, nu är det dags att redovisa vädret i skapligt kronologisk ordning från ”april, april” till att valborgsmässoeldarna tändes:

Kallare än på decennier

Det blev en kall inledning på årets april. Mars avslutandes med ett omslag till kallt och ostadigt väder, och den inledande veckan av april var det kallare än normalt i så gott som hela landet varje dag, där kanske främst den 1 och den 5 var de mest ”vintriga” sett till riket som helhet.

Lokalt var det länge sedan det var lika kallt i april, eller vad sägs om 10,1 minusgrader på Visby flygplats på Gotland den 1? Det är kallast i april där sedan 1966, för dryga 50 år sedan alltså. Tänkt på allt som hänt sedan dess, sedan det härliga året 1966.

Natten därpå var det också kallt, Linköping-Malmslätt i Östergötland hade med 10,2 minusgrader, vilket är kallast i april sedan 1955, Karlstad flygplats i Värmland noterade med 9,2 minusgrader kallast i april sedan 1985 och 10,7 minusgrader i Falun-Lugnet i Dalarna är aprillägst där sedan 1990. Även natten den 3 gav extremkyla, då i skånska Lund där 5,8 minusgrader är kallast i april sedan 1966.

Månaden lägsta temperatur i de olika landsdelar inträffade också under månadens första vecka:

I norra Norrland 27,9 minusgrader i Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen den 5,

i södra Norrland 21,9 minusgrader i Storlien-Storvallen den 7,

i Svealand 18,8 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 1

och i Götaland 11,6 minusgrader i det i vädersammanhang välkända småländska köldhålet Hagshult den 1.

Ett första bakslag

Ett första bakslag slog till mot södra Sverige den 4. Till stor del var det regn som föll i Götaland, men i Svealand och södra Norrland föll det även snö. När alltihop drog bort österut till natten mot den 5 blev det snöinslag vidare söderut också. Det resulterade i ett delvis sammanhängande snötäcke i delar av östra Västergötland, nordvästra Småland och södra Östergötland samt på inre Gotland, och lokalt snötäcke som längst söderut i sydligaste Småland. Störst snödjup i Götaland på morgonen den 5 hade Hejnum på inre norra Gotland med 6 cm. De största mängderna föll dock i norra Uppland med drygt en decimeter som mest, närmare bestämt 13 cm i Söderby-Karlsäng norr om Östhammar vid norra Upplandskusten.

I millimeter räknat föll däremot mest, och det enbart som regn, i västra Götaland med 20–30 mm på flera platser. Mest i Ullared i inre Halland med 34 mm som den enda plats som fick 30 mm eller mer.

Ett andra, mer omfattande bakslag

Månadens första bakslag följdes av kalluft ner över landet. Samtidigt laddade lite mildare luft upp i sydväst, och den ökade temperaturkontrasten gav upphov till månadens klart mest omfattande och kraftigaste bakslag den 6–10. Det började den 6 med snöfall från sydväst, men där det relativt snabbt slog över i regn i Sydsverige när mildluften tog över. I inre delen av norra Götaland hann det lägga sig ett relativt sammanhängande snötäcke på en decimeter eller knappa det (officiellt mest 12 cm i småländska Jönköping den 7) innan mildluften tog över även där.

Den 7 förstärktes nederbördsområdet. Regn i större delen av Götaland, men från gränstrakterna till Svealand och norrut föll snön. Alltihop försköts sedan åt nordost och vandrade upp längs södra Norrlandskusten den 8 för att sedan breda ut sig över mellersta och norra Norrland den 8–10. Efterhand i alltmer försvagat skick ska sägas. Tyngdpunkten fanns i öster, men där var det delvis blöt snö som föll, så de största nysnömängderna fick man längre västerut. I takt med att snön föll blev det alltmer problem i trafiken. Olyckor och avåkningar, avstängda vägar, inställda eller försenade avgångar för buss, tåg och flyg och inte minst fick bilister som redan hunnit skifta till sommardäck problem när vinterväglaget återkom. I Skellefteå i Västerbotten tog det flera dagar att skotta bort all blötsnö som föll.

Flera platser noterade en nederbördsmängd på 30 mm eller mer per dygn:

41 mm i Örebro i Närke,

33 mm i Mollsjönäs i Västergötland nordost om Göteborg,

30 mm i Asker sydost om Örebro i Närke

och 30 mm i Kroppefjäll-Granan i södra Dalsland nederbördsdygnet den 7

samt 42 mm i Klöverträsk väster om Luleå i södra Norrbotten (månadens största dygnsmängd i landet),

35 mm i Piteå i södra Norrbotten,

35 mm i Kusmark norr om Skellefteå i norra Västerbotten,

32 mm i Bygdsiljum i inre Västerbotten mitt emellan Skellefteå och Umeå,

32 mm i Lövånger i kustbandet i Västerbotten mitt emellan Skellefteå och Umeå,

31 mm i Brännberg väster om Boden i södra Norrbotten

och 31 mm i Grönliden i väster om Skellefteå i norra Västerbotten den 8.

På följande platser, främst i Västmanland och södra Dalarna med omnejd, ökade snödjupet officiellt med 20 cm eller mer under dygnet fram till morgonen den 8:

31 cm i Ställdalen i norra Västmanland,

30 cm i Spannarboda nordväst om Arboga i Västmanland,

28 cm i Silvergruvan norr om Hällefors i norra Västmanland,

25 cm i Örebro,

25 cm i Kopparberg i norra Västmanland,

24 cm i Gävle-Åbyggeby i Gästrikland,

23 cm i Älvkarleby i norra Uppland,

23 cm i Bengtsfors i centrala Dalsland,

22 cm i Söderbärke sydost om Ludvika i sydligaste Dalarna,

22 cm i Asker,

21 cm i Kungsberget norr om Sandviken i Gästrikland,

20 cm i Fredriksberg söder om Vansbro i sydligaste Dalarna nära den värmländska gränsen,

20 cm i Sågen strax nordväst om Fredriksberg i södra Dalarna,

20 cm i Dala-Järna strax nordost om Vansbro i södra Dalarna,

20 cm i Brovallen strax sydost om Avesta i sydligaste Dalarna,

20 cm i Avesta i sydligaste Dalarna,

20 cm i Säffle i sydvästra Värmland rätt nära gränsen till Dalsland

och 20 cm i Kolsva nordväst om Köping i Västmanland.

Dygnet därpå, från morgonen den 8 till morgonen den 9 ökade snödjupet lokalt än mer men med stor ökning på färre platser:

32 cm i Svedjelandet väster om Hammarstrand i östra Jämtland (månadens officiellt största snödjupsökning),

29 cm i Lundsjön norr om Östersund och väster om Hammerdal i Jämtland,

23 cm i Grönliden,

23 cm i Klöverträsk

och 20 cm i Lövberga nordost om Strömsund i norra Jämtland.

Här syns tydligt hur avgörande temperaturen är för hur mycket snödjupsökning det blir, alltså det som kallas för fluff-faktor. Örebro fick 41,3 mm, men eftersom snön delvis var blöt ökade snödjup bara med 25 cm, medan Svedjelandets 22,3 mm resulterade i 32 cm snö. Grundregeln säger ju att 1 mm ger 1 cm snö, men för Örebros del var förhållandet 1:0,61 medan Svedjelandet hade 1:1,43. Än mer extremt var det för exempelvis Mariestad (29,2 mm och 3 cm snö ger 1:0,10) respektive Lundsjön (13,3 mm och 29 cm ger 1:2,18).

Stormbyar och åska

Tidvis var det också blåsigt i samband med bakslagen, och uppgifter för kust- och fjällstationer har redan redovisats tidigare i denna krönika. Gällande inlandsstationer kulminerade vindbyarna på 21 m/s eller mer vid två tillfällen: Först i Blekinge på eftermiddagen den 4, sedan i samma område fyra dygn senare. Toppnoteringen blev stormbyar på 26 m/s i Karlskrona-Söderstjerna den 4. Samma dag noterade Ronneby-Bredåkra 21 m/s och den 8 hade Karlskrona åter 22 m/s.

De flesta av april månads totalt 66 blixtar registrerades i Skåne den 8. Det dygnet är årets hittills mest åskfrekventa med 45 blixtar, och nästan samtliga i just Skåne men det förekom även åska i Västerbotten och Norrbotten den dagen, mitt under snöovädret som pågick där och då. Känns nog extra kusligt för många med åska när man inte förväntar sig det, som mitt i snöoväder? Vinteråska är ovanligt, men förekommer då och då. Även den 5 och den 6 förkom blixtar, även då faktiskt som lägst norrut i Norrbotten.

Nederbördsrekord och snörekord

Lokalt var det extremt stora nederbördsmängder som föll den 7–8. Tre platser med minst 50 år på nacken satte nya aprilrekord för dygnsnederbördsmängd:

41,3 mm i Örebro den 7 mot tidigare 36,2 mm den 24 april 1860 (startår 1859)

29,2 mm i Mariestad den 7 mot tidigare 28,0 mm den 18 april 1999 (startår 1959)

34,8 mm i Piteå den 8 mot tidigare 29,7 mm den 4 april 1901 (startår 1860)

Även 30,5 mm i Grönliden kan vara rekord, men där finns inte hela mätserien med start 1915 digitaliserad, så med säkerhet är det blötaste aprildygnet sedan 1945 mot tidigare 25,7 mm den 25 april 2016.

För nordligaste Norrlands del späddes snötäcket på så pass att det delvis nådde rekordnivåer. I stora delar av norra Lappland och norra Norrbotten låg snön över en meter djup, och det är allra vintrar det sker inte. Lokalt noterade följande platser (med korta mätserier dock) nya snödjupsrekord oavsett månad:

150 cm i Parakka söder om Vittangi i nordöstra Lappland den 11 mot tidigare 120 cm den 28–29 mars 1997 (startår 1989)

129 cm i Granhult öster om Gällivare i nordöstra Lappland den 10 mot tidigare 115 cm den 15 april 2008 och den 29 mars 1997 (startår 1995)

Snödjupsmätningar för Kiruna-området finns sedan 1905, och 137 cm i Kiruna den 11 är högst oavsett månad efter april 1935 (som mest då 142 cm den 12 april). Likt för månadens nederbördsmängd var snödjupet i numera officiella Kiruna-Esrange dock lägre, 98 cm den 10–11.

Två meter

Hade det handlat om kvinnligt höjdhopp hade att man utan problem pratat om drömgräns, och det kanske man kan göra gällande snödjup också? För visst är det något extra när snödjupet når två meter? Så blev det denna säsong i Katterjåkk strax öster om Riksgränsen i nordligaste Lapplandsfjällen. Men med liten marginal dock, nämligen 201 cm den 6, vilket även är årets hittills och mycket troligt även årets slutligt högsta notering i landet.

Månadens största snödjup i de olika landsdelar blev följande:

I norra Norrland som sagt Katterjåkk 201 cm den 6,

i södra Norrland 150 cm i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen den 11–12,

i Svealand 51 cm i Nornäs söder om Särna i norra Dalarna den 10

och i Götaland 23 cm i Bengtsfors den 8.

Trevande vårvärme

Med början omkring den 10 tog mildare luft delvis över, och temperaturen låg i grova drag kring det normala för att vara en bit in i april. Vädret blev också stabilare och solen tog över alltmer, men visst förekom det även en del mindre regn- och snöväder trots allt. Men efter den 10 har ingen plats i landet noterat 20 mm eller mer på ett dygn.

Summerar man total nederbördsmängd den 11–30 så hamnar Katterjåkk i topp med 38 mm följt av Ritsem lite söder om Katterjåkk med 21 mm och Lakaträsk nordväst om Boden i södra Norrbotten med 19 mm. Samma lista för den 1–10 ger helt andra mängder: Ullared mest med 82 mm, följt av Kiruna med 80 mm och Torup med 79 mm.

Efter att under inledningen av månaden legat och pendlat kring 10 grader steg maxtemperaturen i landet under stilla veckan (10–16 april) till omkring 15 grader istället.

Vårvarm och solig påsk

I påskhelgen blev det efterhand även varmare. Under långfredagen den 15 var det bara 13,9 grader som högst i landet, det i Östmark-Åsarna i norra Värmland. Men sedan kom den, värmen alltså, och steg för steg steg temperaturen för var dag, men ej vardag, som gick. 

När vi gick in i april var 18,3 grader i småländska Gladhammar den 24 mars årets hittills högsta temperatur. Den noteringen stod sig till annandag påsk den 18 då många platser hade varmare än så och allra högst nådde Uppsala i Uppland med 19,9 grader. Solen dominerade under påsk och det var i stort sett uppehåll från långfredagens morgon, så påskhelgen blev säkerligen en högtidsstund för många av oss, oavsett man gillar vår, vårvinter, värme eller sol.

Här några topp- och bottennoteringar för långfredagen den 15:

Varmast: redan nämnda 13,9 grader i Östmark-Åsarna

Kallast: 19,0 minusgrader i Merkenes

Blötast under dagen: 0,3 mm i Skillinge på den skånska sydostkusten

Och för påskafton den 16:

Varmast: 16,4 grader i Östmark-Åsarna

Kallast:16,4 minusgrader i Naimakka

Blötast under dagen: 0,7 mm i Katterjåkk

Och för påskdagen den 17:

Varmast: 17,9 grader i Östmark-Åsarna

Kallast: 6,4 minusgrader i Tjåkaape sydväst om Jokkmokk i norra Lappland

Blötast under dagen: 0,7 mm i Naimakka och i Katterjåkk

Samt för annandag påsk den 18:

Varmast: redan nämnda 19,9 grader i Uppsala

Kallast: 6,1 minusgrader i Ljusnedal i västra Härjedalen

Blötast under dagen: 0,3 mm i Ritsem

Fortsatt värme

Första vardagen efter påsk kom första 20-gradersnoteringen för i år med 20,6 grader i Göteborg. Den noteringen stod sig månaden ut. Men det var nära vissa dagar, för även den 21 och 22 nådde temperaturen lokalt 20-gradersstrecket. Att vi når 20 grader i april är ju inget anmärkningsvärt utan snarare regel. Senast vi upplevde en april utan 20-gradig värme i landet var 2017, medan såväl 2018 som 2019 bjöd på högsommarvärme, alltså 25 grader eller mer.  Rekordtidigt datum för 25-gradig värme är för övrigt den 11 april 1906 i småländska Kalmar.

Månadens högsta temperatur i landets olika delar är samtliga från påskhelgen eller dagarna därefter (och föga förvånande är att för samtliga gäller att det även är hittills högst i år):

I Götaland alltså 20,6 grader i Göteborg den 19,

i Svealand 19,9 grader, dels i Uppsala på annandag påsk den 18, dels i Östmark-Åsarna den 21 och den 22,

i södra Norrland 19,6 grader i Forse väster om Sollefteå i Ångermanland den 21

och i norra Norrland 18,4 grader i Lycksele i sydöstra Lappland den 21.

Tidig sommarentré och stort kliv för våren

Entrén till den officiella svenska sommarhagen 2022 öppnades i Uppsala på påskdagen den 17. Det dygnet var nämligen det första av fem dygn på raken där med sommartemperatur, en medeltemperatur på 10,0 grader. Dagarna därpå anlände sommaren till fler platser i Mälardalen och i en remsa innan för västkusten. Officiellt fick Örebro sommar på annandag påsk den 18, följt av Göteborg och halländska Halmstad den 19 och skånska Helsingborg den 20.

Det är avsevärt tidigare än normalt, men inte riktigt rekordtidigt. I Uppsala (startår 1860) är det tillsammans med 1996 och 1964 den näst tidigaste sommarstarten efter rekordet 15 april 2004. I Örebro (startår 1870 men med vissa år som saknas i statistiken) är det delat med 2018 och 1968 näst tidigast efter rekordet den 17 april 2019 och 2011.

Våren tog också stora kliv norrut i april. Paus i början när kylan dominerade, men sedan den 10–17 avancerade våren upp över större delen av den del av landet som inte fick vår redan i mars. Från den 18 är det nu bara delar av fjällkedjan som ännu inte per definition har meteorologisk vår.

Åter torrt

Mars var snustorr eller nästintill i söder, så bakslagen i början av april var säkerligen välkomna, men därefter följde en lång period med torrt väder igen. Under andra halvan av april, från den 15 april, föll ytterst lite nederbörd i landet, och nederbördsdygnet den 19 var till och med helt utan mätbar nederbörd i landet. Det kan ju ha fallit någon enstaka droppe eller flinga förstås, men ingen av landets otaliga nederbördsmätare registrerade annat än 0,0 mm det dygnet.

Torrt och varmt på dagarna alltså, och även tydligt dämpad nattkyla mot tidigare i april, för under perioden den 17–25 nådde temperatur aldrig tvåsiffrigt antal minusgrader någonstans i landet. Lägst temperatur i landet för den niodygnsperioden var 8,8 minusgrader i Tarfala den 23.

Torka i mars och till viss del även i april gör att grundvattennivåerna i söder är smått prekära om det skulle bli en torr och varm sommar. Då lär många bevattningsförbud utfärdas, och redan från den 24 har så gjorts för delar av Gotland.

Kylig avslutning

Ett par dagar efter påskhelgen hade värmen gjort sitt för denna gång, så med start den 23 och mer markant från den 27 tog kallare luft över och vädret blev kyligt. Lite klassiskt aprilväder, för med kall luft och värmande sol bildades mycket stackmoln, och lokalt förekom byar av regn, blötsnö, snö och snöhagel samt därtill även fallstrimmor. Men det gjorde också att det var övervägande torrt månaden ut.

Så till slut fick vi alltså lite aprilväder i april. En kylig inledning av maj gör att det kan bli aprilväder även då. För det är ju så att klassiskt aprilväder inte är unikt för just april, även om det rent statistiskt sett är vanligast då. Utan det ju om att luften ska vara kall och relativt torr så att solens uppvärmning ger molnbildning, fallstrimmor och bynederbörd.

Fortsatt väntan på årets vårflod

I och med påskhelgens värme tog snösmältningen fart, med viss ökning av flödena i främst mellersta Norrland. Men där låg relativt skralt med snö, och när dessutom kallare luft tog över och dämpade avsmältningstakten var det aldrig tal om några högre vårflöden. Det finns dock fortsatt gott om snö som ska smälta i främst Lapplands- och Jämtlandsfjällen samt i nordöstra Lappland och nordligaste Norrbotten, så det kan bli tal om kraftiga vårflöden in i maj eller juni beroende på snösmältningstakten.

Några dagar i månadens inledning, den 3 och 4, var det kortvarigt snöfritt i hela Götaland. I alla fall sett till de snödjupsmätningar som finns. Bakslag innan och efter gjorde att det fanns mätbart snödjup fram till den 12, så från den 13 har det officiellt varit barmark i hela Götaland. Från den 25 gäller samma sak för Svealand. Dock kvarstår snö längre norrut, så vi kan inte lägga snösäsongen 2021–2022 bakom oss än.

Under månadens först halva var isläget i Bottenviken relativt oförändrat, varefter isutbredningen minskat något under andra halvan. Även om det än finns mycket is kvar som ska försvinna kan man ändå slå fast att det blev en lindrig isvinter denna säsong, men då var ju årets vintertemperatur (december–februari) också ganska normal sett till den nya referensperioden 1991–2020 och därmed blev det en isvinter i stil med vad som kan förväntas numera.

Kallt på ryggen, hetta i ansiktet

Valborgsmässoaftonen bjöd på växlande molnighet och övervägande uppehåll. På sina håll bredde stackmolnen ut sig och gav ett övervägande mulet väder, medan solen hade chans att lysa desto mer på andra håll. Framåt kvällen säckade molnen ihop, och det märktes alltmer att luften var kylig och torr. En kylig kväll, och med värme från brasan i ansiktet, är det inte så man ska hälsa våren välkommen?

Här några topp- och bottennoteringar för valborgsmässoaftonen, eller sista april som jag som uppsalabo är mer van att kalla den dagen för:

Varmast: 16,0 grader i Göteborg

Varmast klockan 21 på kvällen: 11,5 grader i Göteborg

Kallast: 11,6 minusgrader i Tarfala

Kallast klockan 21 på kvällen: 8,3 minusgrader i Tarfala

Blötast under dagen: 1,4 mm i Arvidsjaur, Lappland

Så för att göra den meteorologiska treenigheten komplett så var det alltså Göteborg i topp och Tarfala i botten än en gång, liksom för månadens medeltemperatur och månadens solkenstid såsom jag skrev i början av denna digra krönika. Jag hoppas ni orkat läsa ända hit, och tyckt det varit intressant och lärorikt dessutom, att få veta allt om aprilvädret 2022.

Externa källor: StormGeo, SMHI samt sociala och andra medier