Av olika anledningar kan luft börja röra sig uppåt i atmosfären och är det tillräcklig kallt på höjd finns chansen till åska. De viktiga ingredienserna är uppåtvindar, molndroppar och ispartiklar.
Så funkar det med sommaråskan
På sommaren bildas åskmoln vanligast genom att solens strålar värmer luften närmast marken och får den att sväva uppåt likt en ballong. På resan uppåt utvidgar sig luftbubblan, blir kallare och dess vattenånga övergår till små vattendroppar.
Ett moln bildas och växer på höjd så länge luftpaketet från marken är varmare än den omgivande luften på höjd. Är det riktigt bra förhållanden tar sig molntoppen ändå upp till tropopausen, som under sommaren ligger på cirka en mils höjd. På den höjden kan det vara 50 grader kallt så molntoppen består helt av ispartiklar som flyter ut i vindens riktning och får molnet att likna ett städ.
Inuti ett åskmoln är det både kraftiga upp- som nedvindar. Molndroppar och ispartiklar som far hej vilt, upp och ner genom molnet stöter ihop, bildar större klumpar och slås isär. Molnet laddas likt ett batteri genom att negativa laddningar av någon anledning fastnar på de stora tyngre dropparna i botten av molnet medan de positiva följer med de mindre ispartiklarna till molnets topp.
Efter ett tag drar sig den stora mängd negativ laddning i molnets botten till sig positiv laddning på marken under molnet. När spänningen mellan mark och molnbas blir tillräckligt stor sker blixturladdningen. Men de flesta urladdningarna sker inom molnet självt eller mellan andra moln.
Blixten slår alltid ner på samma ställe
Innan huvudurladdningen kan äga rum krävs att en väg byggs, en blixtkanal. Det sker genom att laddningar ”känner sig” fram genom luften i etapper om typ 30 meter genom så kallad stötjonisation. Eftersom laddningarna i förväg inte vet vilken väg som kommer vara den enklaste sker hoppen åt flera olika håll, vilket får blixten att se ut som ett upp och nervänt träd med flera ”grenar” närmast molntundersidan.
När förladdningarna hittat bästa vägen ner till marken sker huvudurladdningarna, i snitt tre stycken. Blixten slår alltså alltid ner på samma ställe.
Så undviker du att bli träffad
Blixtens mer än 30 000-gradiga värme antänder luften i dess väg och får luften i blixtkanalen att snabbt utvidgas. Vi ser blixtljuset först eftersom det färdas med cirka 300 000 000 m/s. Ljudet med sina strax över 300 m/s kommer långt senare. Därför kan du uppskatta hur långt bort åskan är genom att räkna antalet sekunder mellan blixt och dunder eftersom tre sekunder ungefär motsvarar en kilometer.
Åskan är ett våldsamt naturfenomen som i snitt dödar en svensk per år, mängder med tamboskap och startar hus- och skogsbränder.
Om det åskar ska du undvika att vara eller stå nära en plan ytas högsta punkt. De mest olycksdrabbade aktiviteterna är golf, segling och fotboll.