De senaste årens decembermånader har alla varit varmare än referensåren 1961–1990, så för att hitta en december som varit kallare än brukligt måste man backa tillbaka till 2012. Den meteorologiska vintern har, efter stora kliv söderut under november, stått helt stilla under månaden. Främst andra halvan av månaden var mycket mildare än man normalt kan räkna med så dags på året.
Extremvärmen i Jämtlandsfjällen strax före jul, stormen Urd i slutet av julhelgen och den rekordmilda nyårsaftonen är de enskilda händelser som säkerligen lär bli de bestående minnena av den mycket milda månad som avslutade väderåret 2016.
Mycket milt, och mest torrt och soligt
Månaden som helhet blev mycket mild, där de största överskotten jämfört med referensåren 1961–1990 återfinns i västra Norrland. På många håll blev detta därmed en av de allra varmaste decembermånaderna genom tiderna. Överskotten blev till slut från 2 grader över normalt längst i söder till lokalt 8 grader över normalt i delar av Lappland. Bland minst hundraåriga mätserier sattes ett nytt rekord, nämligen med 2,8 minusgrader i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen. Deras tidigare rekord löd på 3,0 minusgrader från 1932 och mätningarna inleddes där 1904. I absoluta tal hade Vittangi i nordöstra Lappland kallast i landet i december med en medeltemperatur på 9,6 minusgrader medan Väderöarna och Måseskär vid Bohuskusten hade varmast med 5,7 grader.
De nederbördsområden som berörde landet under månaden kom nästan uteslutande ångandes på en nordlig bana in mot Sverige, varvid nästan all nederbörd fastnade i de västra delarna av fjällen. Mer än brukligt, och delvis mer än dubbla normalmängden, föll där medan det i övrigt var en mycket torr månad. Delar av ostkusten och västra Svealand fick inte ens hälften av den nederbördsmängd som vanligen kommer i december. I procent och millimeter räknat fick södermanländska Eskilstuna klart minst med sina 3 mm (8 % av normalvärdet på 36 mm). Mest i millimeter räknat fick Mjölkbäcken i södra Lapplandsfjällen med 196 mm (189 %) medan Ritsem i nordligaste Lapplandsfjällen med 312 % (137 mm) noterades mest i procent räknat. För den relativt korta mätserien i Ritsem (startår 1981) innebar 137 mm dessutom nytt decemberrekord. Ingen lång mätserie slog däremot rekord för mycket eller lite nederbörd i december.
Torrt och soligt går ofta (men långtifrån alltid) hand i hand. Det blev också en mycket solig december i större delen av landet, och på många håll fick man sig till livs nästan dubbelt så många soltimmar som brukligt i decembermörkret. Göteborg 53 timmar är nytt solskensrekord för december för deras del. Mätningarna inleddes 1983, och deras tidigare rekord löd på 52 timmar satt 1988. Av landets fåtal solskensmätare fick Stockholm mest sol i december med 62 timmar, medan Luleå bara noterade 4 timmar (vilket dock bara är en timme mindre än normalvärdet deras på 5 timmar). Mätningarna i Kiruna i norra Lappland och i Tarfala i norra Lapplandsfjällen noterade av förklarliga skäl ingen solskenstid alls i december.
Tillfällig kyla i norr följt av kraftigt omslag
Den 3 föll temperaturen rejält i norra Norrland, och på tidiga kvällen noterade Naimakka i nordligaste Lappland nytt säsongslägsta i landet med 33,1 minusgrader. För första gången under 30 minusgrader denna vinter. Senare samma kväll blev det ännu kallare där med 34,9 minusgrader.
Trots att det skedde den 3 kommer det stå den 4 som datum för noteringen. Det beror på att det officiella temperaturdygnet inleds redan klockan 19 på kvällen. Lite konstigt kan tyckas, men det görs för att följa internationella avläsningstider. Den tillfälliga kylan nådde även södra Sverige. Här är månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna:
I norra Norrland 34,9 minusgrader Naimakka den 4,
i södra Norrland 26,8 minusgrader i Hoting i nordvästligaste Ångermanland den 12,
i Svealand 24,5 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 15
och i Götaland 13,5 minusgrader i Horn i södra Östergötland den 4.
Månadens lägsta temperatur kom precis i slutet av köldperioden, för den 4 följde ett kraftfullt omslag i norr när mild luft brakade in västerifrån. Temperaturen steg 10 och lokalt 20 grader på bara ett dygn. För att ta ett exempel hur högen: Jämtländska Föllinge gick från 10 minusgrader kl. 4 till 6 grader varmt bara 14 timmar senare. Mellan maximi- och minimitemperaturen under temperaturdygnet den 4 skiljde det där nästan 19 grader (12,7 minusgrader och 6,0 grader).
Det föll även mycket nederbörd i fjällen den 4. Månadens två enda officiella dygnsnederbördsmängder på 30 mm eller mer i landet noterades vid detta tillfälle:
39 mm i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen
och 30 mm i Digernäset i Jämtlandsfjällen.
Milt med snösmältning
Kylan i norr fick som sagt ett abrupt slut när mildluft, snö och regn brakade in västerifrån den 4. Det blåste också upp rejält, där vinden kulminerade på kvällen med orkanstyrka på 34 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen. Utanför fjällvärlden noterade en plats mycket hårda vindbyar, det i Föllinge med 22 m/s.
Mildluft följde, varvid såväl snöutbredning som snödjup minskade. Kulmen för mildluften kom den 8 med hela 12,4 grader i östra Småland. Mer om det senare i denna krönika när månadens maximitemperaturer redovisas. En plats med en halvlång mätserie satte nytt decemberrekord den 8:
11,3 grader i Hanö utanför Blekinges kust mot tidigare 10,7 grader från 1994 (startår 1941).
Tillfälligt snötäcke i söder
Ny kalluft i norr den 10–12 skapade en markant temperaturkontrast genom landet. I gränsen mellan kylan i norr och mildluften i söder föll snön på Nobelpristagare och andra den 10–11. Inga större mängder (10–15 cm som mest), men det fick till följd att snön åter bredde ut sig över större delen av Svealand och nordöstra Götaland. Nobelsnöfallet blev månadens enda egentliga snöfall i dessa trakter av landet.
Även i fjällen föll snö, och Katterjåkk noterade en snödjupsökning på 37 cm på ett dygn, från 62 cm på morgonen den 11 till 99 cm morgonen därpå. Det blev månadens enda officiella snödjupsökning i landet på 20 cm eller mer på ett dygn. Här har ni månadens största snödjup i olika delar av landet:
I norra Norrland 99 cm i Katterjåkk den 12,
i södra Norrland 66 cm i Digernäset och i Storlien-Storvallen den 4,
i Svealand 70 cm i Gördalen i norra Dalarna den 24
och i Götaland 12 cm i Malmslätt strax väster om Linköping i Östergötland den 2.
Snötillgången i söder var allt annat än god under stora delar av månaden. Det var officiellt barmark i hela Götaland under halva december: Den 1, den 8–10, den 19–24 och den 26–31. Månaden avslutades med en snögräns från nordligaste Värmland via Siljan och inre Hälsingland upp till södra Västerbottenskusten. Det är ungefär vad man kan förvänta sig att ha omkring den 20 november om man ser på snöutbredningen under referensåren 1961–1990. Vintern tvekar rejält alltså, och det trots rivstarten i början av november.
Även havsisen i Bottenviken och norra Kvarken hade det tufft att växa till sig i det milda decembervädret. Viss istillväxt förekom under inledningen av månaden, men därefter var det i princip oförändrad havsistillgång som gällde.
Temperaturen pendlade ofta mellan plus- och minusgrader i början och mitten av december. Inte minst i norr, varvid det ofta var problematiskt med halka. Regn på kalla vägytor, underkylt regn (alltså regndroppar som håller minusgrader) och snöiga vägbanor som smälte till isgator i mildluften var några av följdverkningarna i mildvädret. Just kring nollstrecket är halkan som värst, så är det milt på vintern får man helt sonika räkna med en hel del besvärlig halka också. Halkiga dagar i december var det bland annat den 12–15.
Extremvärme inledde julveckan
Bara någon dag med kalluft följde, för därefter tog mildluften över igen och tärde hårt på snötillgången i söder. Med en kortvarig temperaturdipp i delar av norra Norrland på juldagen den 25 var det mycket milda dygn i hela landet från den 18 och månaden ut.
I julveckan var mildluften som mest uttalad den 18–22, där det var som mest extremt den 19 med nya lokala värmerekord:
7,3 grader på Hemavan flygplats i södra Lapplandsfjällen mot tidigare 6,0 grader 1963 (startår 1892)
10,3 grader i Härnösand vid Ångermanlandskusten är tangerat rekord med 1948 (startår 1858)
12,2 grader i Sylarna mot tidigare 10,0 grader 1994 (startår 1985)
Toppnoteringen för den korta mätserien Sylarna nåddes på kvällen den 19 (så att det i statistiken hamnar på temperaturdygnet den 20) och är bara några få tiondelar lägre än det norrländska decemberrekordet på 12,6 grader i Gävle i Gästrikland den 20 december 2015.
I Götaland och Svealand stod sig dock toppnoteringarna från den 8, så därmed blev detta december månads högsta temperatur i de fyra landsdelarna:
I Götaland 12,4 grader i Oskarshamn vid Smålandskusten den 8,
i Svealand 12,2 grader i Säffle i södra Värmland den 8,
i södra Norrland 12,2 grader i Sylarna den 20
och i norra Norrland 9,0 grader i Kvikkjokk-Årrenjarka i nordligaste Lapplandsfjällen den 19.
Mild och blåsig jul
Milt och blåsigt, så kan man kort sammanfatta julvädret 2016. För många sörlänningar var det nog svårt att få till den där rätta julstämningen när vinden ven utanför fönstret och termometern visade åtskilliga plusgrader. Själv vaknade jag på julaftonen av regnsmatter på sovrumsfönstret, och när sedan strålande solsken tog över fram på dagen fick jag av utsikten från vardagsrummet snarare påsk- än julkänsla.
Här har ni några av julaftonens topp- och bottennoteringar:
Varmast: Måseskär 8,2 grader
Kallast: Vittangi 24,3 minusgrader
Blötast under dagen (kl. 7–19): Haparanda vid den finska gränsen i Norrbotten 11 mm
Blötast under dygnet (kl. 7–7): Korsvattnet i Jämtlandsfjällen 17 mm
Högst medelvind: Stekenjokk 22 m/s
Högst byvind: Sylarna 29 m/s
Högst byvind över land: Visby flygplats på Gotland och Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge 22 m/s
Lokalt var det alltså mycket hårda vindbyar (21–24 m/s) över land under julafton. Utöver Visby och Karlskrona noterades byvindar på 21 m/s i Axstål utanför Karlsborg vid Vätterns västra strand i Västergötland.
Under juldagen blev det ännu mildare, men det var inte fullt lika blåsigt:
Varmast: Helsingborg vid den skånska västkusten 9,8 grader
Kallast: Hemavan flygplats i mellersta Lapplandsfjällen 26,1 minusgrad
Blötast under dagen (kl. 7–19): Storlien-Storvallen 4 mm
Blötast under dygnet (kl. 7–7): Knäred i sydöstra Halland 10 mm
Högst medelvind: Ingen plats noterade 20 m/s eller mer
Högst byvind: Sylarna 30 m/s
Högst byvind över land: Ingen plats noterade 20 m/s eller mer
Stormen Urd
Blåsten på julaftonen var bara en lite aptitretare inför det som skulle komma i slutet av julhelgen när stormen Urd (där namnet hämtats från den nordiska mytologin) från Nordsjön svepte in över Västkusten. Under senare delen av annandag jul den 26 blåste det upp till storm. Över hav noterade följande platser stormvindar:
27 m/s i Väderöarna på kvällen den 26,
25 m/s i Måseskär på kvällen den 26
och 25 m/s i Nidingen vid norra Hallandskusten kring midnatt den 26–27.
Det kraftigaste vindbandet försköts sedan österut, varvid en kuststation på ostkusten även noterade storm när vinden vred upp mot nord när ovädret var på väg bort österut:
25 m/s i Örskär vid norra Upplandskusten på kvällen den 27.
Över land noterades stormbyar på en plats vid midnatt den 26–27:
25 m/s i Karlskrona-Söderstjerna
och i övrigt mycket hårda vindbyar på många platser den 26:
24 m/s i Målilla i östra Småland,
24 m/s i Malmö,
23 m/s i Torup i inre Halland,
23 m/s i Helsingborg,
23 m/s i Hästveda i norra Skåne,
23 m/s i Göteborg,
22 m/s i Såtenäs vid Vänerns södra strand i Västergötland,
22 m/s i Axstål
och 21 m/s i Malexander i södra Östergötland
och vidare den 27:
22 m/s i Hamra i östra Dalarna,
22 m/s i Hunge i sydöstra Jämtland,
21 m/s i Gävle
och 21 m/s i Sveg i Härjedalen.
Varningarna inför Urd togs på allvar, och mycket av tågtrafiken längs Västkusten och i Skåne ställdes in och Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn och Älvsborgsbron i Göteborg stängdes av. Stormskadorna blev inte fullt så omfattande som man kanske först befarat, varvid trafiken efterhand släpptes på och kom igång igen när ovädret kulminerat i väster under natten mot den 27. Viss försiktighet gällde trots allt, inte minst med tanke på att det kunde ligga nerblåsta träd över spår och vägar.
Omkring 2 000 abonnenter blev strömlösa i samband med Urd, men värre än så blev det inte. Då ställde höga havsvattennivåer till det desto mer. Våghöjden kulminerade med nästan 7 m höga vågor vid Väderöarna. Längs Västkusten steg vattnet till omkring 150 cm över medelvattenståndet, bland annat med nytt rekord i Uddevalla (161 cm över medelvatten). Nissan genom Halmstad i Halland svämmade över och i Göteborg blev det också översvämning i en del källare på grund av de höga vattennivåerna.
Såväl på julafton som under annandagen noterades åska i söder, först 18 blixtar den 24 och sedan 32 blixtar den 26. Julfirande till tonerna av Tors hammare hör verkligen inte till vanligheten, men med tanke på det ostadiga, milda och blåsiga väderläget vi hade så var det ändå inte överraskande att det även förekom åska i skurarna som visslade förbi. Nynnandes på någon julmelodi kanske?
Det blev två tillfällen med orkanvindar under månaden, där det andra orkantillfället inträffade på eftermiddagen den 30 med 37 m/s i Stekenjokk. Utöver dessa tillfällen med orkanvindar (den 4 och den 30) blåste det lokalt stormstyrka i fjällen vid flera tillfällen under månaden. Oftast just i blåshålet Stekenjokk (den 5, 19, 20, 26, 27 och den 31), men även i Blåhammaren i Jämtlandsfjällen (den 21) och i Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen (den 7 och 30).
Rekordmilt nyårsfirande
Blåsten bestod under nyårsaftonen den 31, där två platser över inlandet noterade mycket hårda vindbyar under förmiddagen:
22 m/s i Axstål
och 22 m/s i Arvidsjaur i mellersta Lappland.
Blåsten i alla ära, men det var den extrema mildluften på årets sista dag som lär leva kvar i mångas minne. Temperaturen steg till 10 grader på flera platser i Götaland och sydligaste Svealand. Toppnoteringen blev hela 10,8 grader för trion Harstena vid Östgötakusten, Södertälje i Södermanland och Berga i Södermanland. Därmed den varmaste nyårsaftonen i landet på åtminstone 65 år. Sökbar data finns från 1951 och framåt, och varmast under nyårsafton sedan dess var dittills 10,3 grader i jämtländska Duved 1972.
I Stockholm noterades en maximitemperatur på 10,5 grader, vilket med råge är nytt nyårsaftonsrekord för huvudstaden. Det tidigare rekordet löd nämligen på 8,4 grader från 1975. Mätningarna inleddes redan 1756, och från 1859 finns även regelbundna mätningar av maximitemperaturen. Som kuriosa kan jag nämna att maxtemperaturen på midsommarafton 2015 var 12,0 grader i Stockholm. När vädret är som mest extremt är det alltså inte så stor skillnad mellan sommar och vinter som det i normalfallet är. Det kan vara 10–12 grader i huvudstaden under vilken tidpunkt som helst på året.