Jag har i tidigare tankar varit inne på ett av mina favorituttryck, nämligen att ”det normala är att vädret inte är normalt”. Exempelvis har jag skrivit om att onormalt väder kan ge en normal månad, och att det normala blir onormalt om bara några år när vi byter referensperiod från 1961–1990 till 1991–2020.
Onormalt väder är vanligare än normalt väder
Vädret skiftar ständigt, i såväl tid som rum. Oftast är det varmare på dagen än på natten, men på vinterhalvåret kan det vara tvärt om. Vanligtvis faller det mesta av nederbörden på dagarna, i alla fall på sommaren där det mesta kommer som skurar som ju bildas av att solen värmen upp jordytan, som i sin tur värmer luften, får den att stiga och bilda moln och till slut regn. Oavsett vad är allt mer eller mindre normalt. När bli då vädret onormalt kan man fråga sig, inte minst i klimatförändringstider.
Man kan ta den extremt strikta vägen och vara väldigt exakt. Det som vi i Sverige i dagsläget anger som normalvärden är statistiskt framtagna värden baserade på referensperioden 1961–1990. För att bara ta ett värde ur statistikhögen: I snitt är det 16,1 grader varmt i juni i Göteborg. Observationer finns för varje timme dygnet runt, och gör man en sökning på junis hittillsvarande temperaturmätningar (604 stycken just när jag kollade), så är det bara 8 stycken som rapporterar 16,1 grader, vilket alltså gör att det varit ”onormalt” väder i Göteborg under 98,7 % av juni så här långt. Eftersom temperaturen en junidag så gott som alltid överstiger 16,1 grader och likaså understiger 16,1 grader på natten, så är det kanske bara några minuter på morgonen eller förmiddagen, och likaså på kvällen, som temperaturen är just 16,1 grader. Ändå är de just detta värde som kallas normalt, så förstår ni nu varför jag hävdar att ”det normala är att vädret inte är normalt”.
Vad kan klassas som normalt?
Så här tänker jag, och många med mig: För att kunna prata om normalt och onormalt väder så måste man ta med att det finns en naturlig och inbyggd variation i vädret över såväl tid som rum. Det gör att man måste vidga begreppet ”normalt” till att gälla mer än ett exakt statistiskt uträknat värde utan istället tänka intervall. Hur stort normalintervallet ska vara varierar också i tid och rum och beror även på vilken väderparameter det handlar om.
Med fördel kan man dela in i fem klasser, som för temperatur då blir mycket varmare, varmare, normalt, kallare och mycket kallare. Mest logiskt är att inte stirra sig blind på faktiska värden vid indelningen, utan i stället hålla sig till mängden värden i varje klass. Temperatur kan helt naturligt variera avsevärt mer på vintern än på sommaren, så om man alltid har säg plus/minus 1 grad som gräns för vad normalt är så blir normalt betydligt mer ovanligare på vintern än på sommaren. Indelningen bör istället ske så att säg 25 % av uppmätta värden hamnar i vardera av de tre mittersta klasserna, och 12,5 % i de två yttersta. På så sätt blir alltså en fjärdedel av alla värden normala. Ibland är normalintervallet litet i siffervärden räknat, men ibland stort, och det är helt naturligt eftersom vädret varierar som det gör över tid och rum.
Likaså, för nederbördsmängder, är det inte mängden i sig som avgör, utan hur ofta det uppträder. Ett enda extremt skyfall på säg 100 mm en sommardag ska inte kunna påverka var gränsen mellan blött och mycket blött går, men om det finns många noteringar om stora mängder kommer gränsen mellan blött och mycket blött att höjas nästa gång en revidering av intervallindelningarna sker.
Medianvärde, inte medelvärde
Här är det också viktigt att påpeka att man räknar medianvärden och inte medelvärden för normalvärden och klassning i intervall. Ett tydligt exempel på hur fel det annars kan bli är ju att om man har en plats som extremt sällan får regn, men när det väl regnar kommer det säg 10 mm i snitt en dag vart tionde år. Ett statistiskt medelvärde för månaden blir då 1 mm, medan medianvärdet självklart är 0 mm, för det är det värde som gäller för i snitt 99,7 % av dagarna.
Det kan även bli omöjligt att göra vissa normalvärdesberäkningar om man inte använder medianvärden. Ta sommarens ankomst som exempel, där det för de mest utsatta fjällstationerna inte är säkert att det blir meteorologisk sommar vissa somrar. Vad ska man då sätta för datum om man vill räkna fram ett medelvärdesdatum?
Dessutom finns situationer där inte ens ett mediandatum finns att räkna fram. Med framtidens allt mildare vintrar i åtanke tänker jag då främst på den skånska kusten: När mer än hälften av vintrarna inte uppnår kravet för meteorologisk vinter, då kommer inget normaldatum för vinterns ankomst att kunna anges. Då blir det normala att man går från höst till vår där, och att meteorologisk vinter i framtida decennier blir alltmer onormalt.