Kolla vädret idag – sök på din ort

Väder i t.ex. Malmö, Umeå eller Paris – timme för timme och tiodagarsprognoser.

Nils och Jannicke Foto: SVT

Får meteorologen tycka något om vädret?

Uppdaterad
Publicerad

Hur kan meteorologerna uttrycka sina egna åsikter om vad som är ”vackert väder” i prognoserna? Behöver det blåsa vindar med stormstyrka för att man ska få säga ”snöstorm”? Väderredaktionen får då och då frågor om väderspråket som vi använder oss av.

Uttrycket ”vackert väder” är ett definierat som ett officiellt uttryck i vädersammanhang. Det innebär att det ska vara mest soligt. Men det behöver inte vara klart, himlen kan exempelvis vara beslöjad av höga tunna moln. Dessutom bör vinden vara svag och luftfuktigheten låg. Uttrycket blir ett slags ”behaglighetsindex” av vädret. Uttrycket passar särskilt bra efter perioder med ostadigt och regnigt väder. När det varit torrt länge och regn skulle behövas för växtlighetens skull bör uttrycket helt undvikas. Ungefär så är definitionen av ”vackert väder” enligt SMHI:s väderspråk, en skrift som används som rättesnöre inom meteorologkretsar. En mini-variant av väderspråket finns på SMHI:s hemsida.

Vi på väderredaktionen följer i stort sett de riktlinjer som anges i väderspråket. Vackert väder kan alltså gott och väl användas, framför allt i midsommartider då vi är många, många i landet som vill slippa regn, moln och kyla. Vi försöker att anpassa språket och väljer ord som de flesta av oss uppfattar vädret. Sol och värme anses av de allra flesta som positivt på sommaren. Men inte av alla, det vet vi, framför allt inte när det varit torrt en tid och regn skulle behövas. Vi (försöker) att inte använda ”vackert väder” vid svår torka och stor risk för skogsbränder. Då hör du oss säkerligen prata om ”chans till regn” i stället. För de flesta av våra tittare vill vid längre torka ha regn, även de mest soltokiga.

Vi meteorologer försöker vara så objektiva som möjligt, utan att gå till överdrift. Att prata om ”vackert väder” anser vi vara fullt objektivt, eftersom uttrycket finns definierat. Man kan alltid diskutera om vi exempelvis ska säga ”risk för regn” eller ”chans till regn”. Oftast undviker vi att ta ställning, utan formulerar oss helt objektivt med uttryck såsom ”det bildas regnskurar” eller liknande. Det är dock så att för de flesta svenskar är regn och skurar – i alla fall oftast – något negativt. På samma sätt är värme att föredra framför svalt på sommaren. Vi kan omöjligen vara alla till lags, varför vi ibland använder uttryck såsom svenskar i allmänhet pratar om vädret; ”Risk för skurar”, ”solchanser” och liknande uttryck. Vår objektivitet får inte gå till överdrift, vi måste få prata om vädret som andra gör. Men å andra sidan ska vi heller inte konsekvent vara för sol och värme och emot regn och kyla. Därför använder vi uttryck såsom ”chans till regn” och ”äntligen svalare” vid långvarig värme och torka.

Fakta

vackert väder: Mest soligt. Men det behöver inte vara klart, himlen kan exempelvis vara beslöjad av höga tunna moln. Dessutom bör vinden vara svag och luftfuktigheten låg.

Snöstorm: Snöfall, kraftig blåst och mycket dålig sikt. Snödrivor blockerar en del vägar. Vinden behöver inte nå ända upp till äkta stormstyrka för att det ska kallas snöstorm.

Svinkallt: Det känns mycket kallt. Det kan dels betyda mycket låga temperaturer. Det kan också vara en mycket olycklig kombination av kraftig vind och i och för sig tämligen beskedliga temperaturer på termometern. Men vindavkylningen är mycket stor.

Oväder: Kraftig blåst tillsammans med regn eller snö

Ruskväder eller Busväder: Lite snällare än oväder, men knappast något man går ut it frivilligt.

Snålblåst: En kylande vind, men det är inte lika illa som när det är svinkallt

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

prognoser

Mer i ämnet