Säsongsprognoser från olika väderinstitut har en gemensam nämnare: Det har låg tillförlitlighet över Europa och presterar egentligen bara tillräckligt bra i tropikerna. Där kan de däremot vara användbara. Samtidigt är det roligt att som meteorolog att få grotta ner sig i det här med längre väderöversikter. Det är både intressant och spännande att laborera med olika metoder för att åtminstone kunna ge en fingervisning mot vilken typ av väder som kan komma att dominera under en säsong, utan att för den delen ge några specifika detaljer. Den främsta anledningen till att vi på SVT Väder ändå väljer att göra en form av säsongsöversikter är att det finns ett stort intresse för dessa. För att kunna göra detta får vi gräva djupare och göra en så ordentlig analys av atmosfären som det går.
Det här med El Niño...
Inför sommaren 2023 finns en rad intressanta förutsättningar som påverkar vädret på den globala skalan. Ett av dessa är den förväntade utvecklingen av en El Niño. Under våren har detta figurerat i diverse media vid ett flertal tillfällen, i vissa fall i kombination med att detta skulle kunna leda till en varm eller mycket varm sommar i norra Europa. Den kopplingen är lite vansklig, för det finns inte några tydliga, direkta kopplingar mellan El Niño och La Niña eller utvecklingen av dessa med vädret över Europa under sommaren. Historiskt sett finns det en del år där det precis som i år funnits utveckling av El Niño under sommaren, där norra Europa haft högtrycksbetonade och varma eller mycket varma somrar. Bland dessa hittar vi exempelvis 1972, 1976, 1982 (delvis), 1994, 1997, 2002, 2006 och 2018. Problemet är att det finns andra exempel som inte följer samma mönster och som istället hade en övervikt av ostadigt och svalt väder över norra Europa. Bland annat 1951, 1965, 1986, 2004 eller 2009 för att nämna några. Det här visar att El Niño-kopplingen inte räcker, för att kunna säga något behöver man gräva lite djupare.
Vi har gått igenom väderinstitutens säsongsprognoser för tropikerna, tittat på flera olika år bakåt i tiden och analyserat såväl atmosfären som världshaven och jämfört detta med nuvarande läge. Därtill har vi försökt koppla det som går att se redan nu till forskning om olika samband som påverkar den globala cirkulationen. Vår slutsats är att det ändå lutar lite åt att vi kan få någon form av högtrycksdominerad sommar över norra Europa. Därmed även en varm till mycket varm sommar. Vissa av väderinstitutens säsongsprognoser har faktiskt också en antydan till högtrycksdominans över Europa, vilket är lite intressant. Bilden ovan visar en schematisk bild av hur de storskaliga vädersystemen kan tänkas ligga i medeltal, vilket är grunden för själva konsekvensanalysen som presenteras i säsongsöversikten.
Svårt på grund av osäkerheterna
Och längre än den här schematiska överblicken kan vi inte gå. Om vi antar att verkligheten skulle visa sig ligga i linje med det vi förväntar oss, så är det i nuläget inte möjligt att säga exakt hur varmt det blir, hur torrt eller blött det blir, eller om åtskilliga rekord kommer att falla som käglor. Vi kan faktiskt inte veta det, utan dessa specifika egenskaper blir en realitet först när vi väl är där. Vi ska också komma ihåg att det kan finnas faktorer som uppträder längre fram, som i sin tur kan driva atmosfären i en helt annan riktning än den vi förväntar oss. Dessa eventuella faktorer går inte att förutse i nuläget. Sanningen är att hur vi än försöker och trots att vissa av väderinstitutens säsongsprognoser till och med verkar ge stöd åt det vi kommit fram till så finns det alltid en risk att det blir fel på grund av de stora osäkerheterna.