– Jag jobbade under några år med vädermodifikation i Serbien. När det fanns risk för hagelmoln gav vi order till bönder ute på fältet att avfyra raketer mot molnen.

Som chef för ett väderradarcentrum i Serbien ansvarade Bajic för 15 anställda. Morgonen började med att de gjorde prognoser.

– När vädret skulle bli ostadigt fick bönderna vara beredda med walkietalkie under hela dygnet. Om vi upptäckte potentiella bymoln där det finns risk för hagel var det stressigt.

Molnet måste beskjutas inom max 15 minuter, helst snabbare för att det ska bli någon effekt.

Skickar silverjodid

Det är mycket som ska stämma för att operationen ska lyckas.

– Raketen måste träffa molnets främre högra del där eventuellt hagel bildas. Där måste temperaturen vara mellan minus fyra till minus 12 grader. Om hagel hunnit bildas är det redan för sent.

Varför i detta område?

– Därför att detta område innehåller underkylda vattendroppar som fryser direkt på silverjodid partiklar och bildar små iskorn. Underkylda vattendroppar är små droppar utan några fasta partiklar i atmosfären där temperaturen ligger under noll grader.

Raketen sprutar ut den kemiska föreningen silverjodid i molnet som får molndropparna att frysa till och samlas till små hagelkorn. I själva verket bildas alltså mer hagel men kornen hinner aldrig bli stora och faller därför ner som kraftigt regn.

– Men träffar flera raketer fel område i molnet kan haglet faktiskt bli värre än vad det annars skulle blivit.

Staten betalar

Vädermodifikation med raketer har funnits i Serbien sedan 1971. Landet har 13 radarcentrum där totalt cirka 200 personer arbetar med att bevaka vädret under april till oktober. Till sin hjälp har de runt 3.000 lantbrukare.

Beroende på hur stort molnet är och hur länge det lever behövs det mellan 10 och 50 raketer. En raket kostar 100 till 200 euro styck. Radarcentrumen i Serbien skickar varje säsong ut tusentals raketer och det är statens som står för kostnaden.

Raketerna är under en meter långa och relativt smala. De kan flyga upp till 9 kilometer upp i atmosfären.

Inga avfyrningar sker i tätbebyggt område, det serbiska luftfartsverket måste alltid ge tillstånd och bönderna får en tre månader lång utbildning. Den värsta incident som Deana Bajic minns är när en raket med ett tekniskt fel la sig ovanpå ett garagetak.

Vanligt i sydöstra Europa

Att försöka styra vädret är vanligt sydöstra i Europa där lantbruket är utbrett och hagel kan bli stora som ägg. I Sverige behövs inget väderraketer eftersom stora hagelkorn är ovanliga.

Går det att använda vädermodifikation för att få fint väder?

– Nej. Vi kan bara påverka vädret väldigt lokalt, säger Deana Bajic.

Det som kan förändras med hjälp av vädermodifikation är regn, dimma och till och med åska. För att skapa regn eller ta bort dimma används kemiska föreningar på molnen. Åska påverkas genom att partiklar med plus- eller minusladdning skickas ut. På så vis kan den elektriska spänningen i molnet minskas.

Det finns olika metoder att bespruta ett moln. T.ex. man kan strö ut silverjodid över molnen från flygplan eller bespruta från marken men alla metoderna är kortvariga.