Hur kommer man fram till en säsongsprognos?
Den senaste tiden har jag ägnat åt att läsa ett större antal forskningsrapporter om olika fenomen i atmosfären som påverkar varandra på olika sätt. Jag har också själv studerat höstens vädermönster och andra signaler samt jämfört dessa med andra år som haft liknande vädermässiga egenskaper. Tanken är att det kan ge en hint om vilken vädertyp som kan komma att dominera de närmsta månaderna. Jag har också tagit hjälp av olika tendensprognoser som beräknas av datorer, samt läst vad andra aktörer har kommit fram till för att komma fram till mitt resultat.
För att göra säsongsprognoser krävs kunskap om hur olika väderfenomen i atmosfären runt hela jorden påverkar varandra. Det mest intressanta för en vinterprognos är att bedöma sannolikheten för att den polära virveln, en stor vindsnurra över nordpolen i stratosfären (10-50 km höjd) blir starkare eller svagare än normalt. Den polära virveln är som starkast under vintern och är ett återkommande väderfenomen. Vid svag virvel ökar sannolikheten för kallare väder på våra breddgrader. Vid stark virvel blir vädret oftast milt. Själva virvelstyrkan drivs av temperaturen i stratosfären, där kall stratosfär ger stark virvel och varm stratosfär ger svag. Detta är den viktigaste grundstenen i prognosen.
LÄS MER: Hur påverkar den stratosfäriska polarvirveln vårt väder?
Många olika faktorer spelar in
Forskning visar att sannolikheten för uppvärmning av stratosfären ökar eller minskar till följd av en rad olika faktorer. Bland dessa finns hur pass tidigt snötäcket breder ut sig i Sibirien, isutbredningen i arktis och vindriktingen på stratosfäriska vindar över tropikerna. Det finns förstås fler faktorer som spelar in. Bland annat havstemperatur i Atlanten och i Stilla havet. I Stilla havsfenomenet El Niño och La Niña påverkar främst vädret i Syd- och Nordamerka samt Sydostasien och Australien. Kopplingen till Europas väder under vintern är mer osäker, men en viss påverkan går inte att utesluta.
Därefter kan man ta hjälp av tidigare år som haft liknande egenskaper och se om man finner något samband mellan dessa, samt de säsongsprognoser som räknas fram av datorer. De datorbaserade säsongsprognoserna är inte alltid så bra för våra breddgrader, därför räcker inte enbart dessa för att ställa en säsongsprognos.
Vetenskapligt baserad – men inte vetenskapligt testad
Det är viktigt att klargöra att även om prognosen delvis baserats på vetenskapliga forskningsrapporter är själva metoden i sig inte vetenskapligt testad.
LÄS MER: Stratosfäriska vindar som svänger fram och tillbaka – hur kan de påverka oss?