Över bland annat södra Storbritannien, Frankrike, Beneluxländerna, Tyskland och Polen har gränsen mellan den svala luften i norr och den heta luften i söder varit mycket skarp. Det har gett intensiva, ofta kortare värmeböljor som följts av kraftiga åskväder och skyfall just i det stråket. Den skarpa ”gränsen” har en orsak: Jetströmmen – det kraftiga vindbandet på hög höjd som uppstår när varm och kall luft möter varandra.
LÄS MER: Därför uteblir värmeböljorna i sommar
Ovanligt stark jetström
Orsaken till de stora kontrasterna i Europa denna sommar är en ovanligt stark jetström som rört sig på en ganska sydlig bana för att vara sommar, precis som bilden ovan visar. Då jetströmmen är stark får de olika luftmassorna svårt att blandas ihop eller flytta på sig – resultatet blir bland annat näst intill utebliven högsommarvärme för Sveriges del och tryckande hetta längre söderut.
LÄS MER: Kall juli och hagelskurar i augusti
Det ”fastlåsta läget”
Samtidigt händer det inte så mycket på stor skala i atmosfären under sommaren, vilket gör att jetströmmen lätt ”fastnar” i samma läge under en längre tid. Det krävs att jetströmmen antingen försvagas eller av någon anledning rubbas för att det ska bli en tydlig förändring och något sådant har inte skett i någon större utsträckning, åtminstone inte sedan maj. Detta blir extra svårt när den är såpass stark som den varit denna sommar. De få undantagen är de tillfällen det faktiskt kommit in lite varmare luft, såväl i söder som i norr.
LÄS MER: Kraftiga bränder i södra Europa: ”Hör av er till de där hemma”
Driver hög- och lågtryck
Jetströmmen är för övrigt det som driver hur hög- och lågtryck utvecklar sig och som ger oss det väder vi upplever i marknivå. På ”högersidan” om jetströmmens färdriktning kan man förenklat säga att det bildas högtrycksområden och på ”vänstersidan” mer eller mindre stora lågtrycksområden.
Vanligt jetströmsläge vid ostadiga somrar
Det finns fler exempel på somrar som blivit rejält ostadiga utan några längre värmeperioder i Sverige. Bland dessa finner vi till exempel somrarna 1974, 1979, 1998, 2000 och 2012 (det finns många fler). Samtliga av dessa somrar har karaktäriserats av långa perioder med sydligtgående jetström över Europa. Det finns en del forskning kring vad som driver jetströmmarnas placering och styrka, däribland isutbredningen i Arktis, havsvattenströmmar världen över, väderfenomen som El Niño och La Niña och mycket mer. Ambitionen från vår sida är att gräva djupare i detta eftersom det är ett mycket intressant ämne. Dessutom eventuellt en hjälp att ställa långtidsprognoser, åtminstone i stora drag. Fortsättning följer!