Juli kan vara en mycket häftig vädermånad, precis som den blev i år. Det finns gott om både fukt och värme, hav, sjöar och växtlighet är rejält uppvärmda och bidrar till att regn- och åskskurar som bildas ofta blir kraftigare än tidigare på sommaren. Även augustivädret kan vara likartat, men då kommer trots allt hösten så sakteliga krypande norrifrån.

Juli blev varmare än normalt i hela landet, från några tiondels grader över normalt i nordväst till drygt 4 grader över i sydost. Det allra varmaste dygnet sett till landet som helhet blev den 12, för då täckte värmeböljan även nordligaste och västligaste Sverige. I övrigt var värmen mest koncentrerad till sydöstra Sverige. I absoluta tal hade Tarfala i norra Lapplandsfjällen kallast i juli med 7,8 grader, medan Stockholm hade månadens högsta medeltemperatur med 20,8 grader, tätt följd av Lund med 20,7 grader.

När juli väl var över hade mer regn än normalt fallit i nästan hela landet, men inledningen var mycket torr i sydost. Välbehövliga regn kom senare i månaden, men för östra Svealands del skulle det dröja ända fram till den 24. Lokalt i östra Svealand och östra Norrland och allmänt i sydvästra Götaland föll det mindre regn än en normal julimånad, i sydvästra Skåne lokalt mindre än hälften. Minst i både millimeter och procent räknat fick Helsingborg. Över dubbla mängder föll däremot på delar av Gotland och Öland och i ett område från sydvästra Värmland, via Dalsland ner mot västra Västergötland. Klart mest i millimeter räknat fick Koppom i västligaste Värmland med 238 mm. Det fattas dock åtskilligt till julirekordet för Svealand som lyder på 289 mm i Flötningen i Dalarna 1973 och än mer till det svenska julirekordet på 334 mm i Baramossa i Halland 2007.

En första varm helg

Värmen kom smygande redan i slutet av juni, och redan julis första helg blev mycket varm i hela landet. Värmen kulminerade med två stycken 30-gradersdagar helgen den 3-4. Den 3 noterade både Såtenäs i Västergötland och Forse i Ångermanland 32,1 grader, dittills varmast för året. Följande natt kröp temperaturen i Forse och även i Söderhamn vid Hälsingekusten aldrig under 20-gradersstrecket och årets första tropiska natt var ett faktum.

Den första varma helgen följdes av något svalare luft västerifrån, men det fortsatte att vara mest torrt väder. Pausen innan nästa smått osannolika värmebölja blev kort, bara några dagar.

Värmebölja av sällan skådat slag

Varje dag den 9-13 var det över 30 grader varmt någonstans i landet. Den 10 blev det nytt säsongshögsta med 34,5 grader varmt i Hästveda i nordöstra Skåne och dagen därpå 35,0 grader i småländska Målilla. Så varmt har det inte varit i Sverige sedan Kalmar hade 35,2 grader i juli 1994. Flera platser satte också nya temperaturrekord för juli:

Visby 33,7 grader den 11 mot tidigare 33,0 grader från 1865,

Lund 34,3 grader den 11 mot tidigare 34,0 grader från 1811,

Jönköping 33,4 grader den 11 är tangerat med 1941,

Örebro 33,3 grader den 11 är tangerat med 1941.

Visbys och Lunds rekord är för övrigt rekord oavsett månad, likaså Jönköpings tangering. Däremot har det varit ännu varmare i Örebro, men då i augusti med 36,0 grader 1975. Temperaturmätningarna inleddes i Visby 1859, i Lund 1753, i Jönköping 1858 och i Örebro 1859.          

Tropiska nätter och skogsbränder

Många semesterlediga njöt säkerligen av värmen och torkan, men värmen vållande också stora problem. På arbetsplatser, inte minst på sjukhus och äldreboende, var värmen smått olidlig och inte till glädje för någon. Inte heller naturen njöt, för det blev allt torrare i skog och mark. Faran för bränder var mycket stor i stora delar av Götaland, östra Svealand och sydöstra Norrland när torkan var som mest utbredd den 10. Flera skogsbränder härjade också i landet dessa dagar, men välbehövligt regn senare i månaden dämpade brandfaran.

Tropiska nätter hör värmeböljor till. Natten till den 12 var det inte mindre än femtontalet platser där temperaturen höll sig ovan 20-gradersstrecket. De flesta observationerna låg vid kusten, vilket inte alls är förvånande eftersom det varma havsvattnet hindrar temperaturen från att sjunka. Men även en plats som Brovallen i sydligaste Dalarna hade tropisk natt med 20,2 grader som lägst den 12. Den högsta minimitemperaturen dessa nätter blev 22,7 grader i Karlskrona i Blekinge natten till den 13. Det svenska rekordet för hög minimtemperatur är för övrigt 23,7 grader i Kullen i nordvästra Skåne den 10 augusti 1975. Mest extremt blev det för Fårösund-Ar på Gotland och i Stockholm med otroliga fyra tropiska nätter i rad den 11-14!

Resten av månaden kom att präglas av häftiga åskoväder och omfattande och kraftiga regnväder, men det blev också några 30-gradersdagar till innan månaden var till ända. Det blev till slut tio dagar med över 30 grader i landet, nämligen den 3-4, den 9-13, den 15-16 och den 22. Målillas 35,0 grader den 11 blev månadens och med största sannolikhet också årets högsta temperatur.

Åskoväder nummer 1

På kvällen den 12 drog ett omfattande åskväder norrut från Tyskland. Det såg länge ut som om åskan skulle smita väster om Sverige, men den tog till slut vägen via Bohuskusten och Dalsland upp mot Värmland och Dalarna under natten till den 13. På sena kvällen den 12 hade sjöräddning vid Västkusten fullt upp med 30-talet båtar i sjönöd. De mycket kraftiga vindbyarna kring åskmolnen hade överrumplat många. Ovädret försvagades visserligen något när det drog in över land, men det vållande fortsatt stor skada. Det rapporterades om bränder efter blixtnedslag, blixtdödade kor, tromber, nerblåsta träd och lokala översvämningar.

Regnmängderna var inte extremt stora, uppåt 30 mm som mest, utan det var åskan och dess följdeffekter som vållande problemen. Fram på dagen den 13 blommande åska upp igen i ett stråk rakt nord-sydligt genom södra Sverige och det bandet rörde sig snabbt nästan rakt norrut. Omkring 70 000 blixtar registrerades under dygnet den 13, en extremt hög siffra. I Tidaholm i östra Västergötland rapporterades om hagel stor som golfbollar.

Åskoväder nummer 2

Några dagars lugnare väder följde innan nästa häftiga band med skurar och åska vandrade upp över landet den 17-18. Denna gång föll även stora regnmängder. Över 50 mm föll den 17 i Klinte på västra Gotland med 65 mm och i Austers på norra Gotland med 51 mm. Ett tag den 17 var hela Gotland strömlöst. Omkring 110 000 blixtar registrerades över landet den 17, alltså en ännu mer extrem siffra än i samband med åskvädret den 13. Den 18 låg åskan över inre norra Norrland med 30 000 blixtar och 56 mm i Dikanäs i södra Lappland som mest.

De två åskvädren gav behövligt regn på många håll i sydöstra Sverige, men på något sätt smet regnen förbi östra Svealand, som fortsatt led i torkan. Det skulle dröja till den 24 innan regnet föll där, men då föll det desto mer.

Kyla norrifrån

Ett ettrigt regnväder med kraftiga byiga vindar drog norrut över Norrland den 22. Byvinden nådde som högst 22 m/s i Buresjön i mellersta Lappland mitt på dagen den 22. I bakkanten svepte för årstiden mycket kall luft ner över landet. Det blåste också kortvarigt upp till mycket kraftiga nordvästvindar i främst norra Lapplandsfjällen. Stora Sjöfallet noterade natten till den 23 en medelvind på 23 m/s och i byarna stormstyrka på 28 m/s. Dygnen 23-26 blev de klart kallaste i landet denna julimånad. Natten till den 24 noterade Börtnan i södra Jämtland 2,5 minusgrader, månadens lägsta temperatur. Samma natt hade Piteå 2,5 grader, plusgrader visserligen, men ändå deras lägsta julitemperatur sedan mätningarna inleddes där 1859. Det tidigare rekordet löd på 3,0 grader från 1987.

Regnväder nummer 1

Värmen hade hela tiden funnits i öster och i gränsen till svalare luft västerut så var det som upplagt för än mer regn. Regnväder rakt söderifrån är alltid extra svåra att göra prognos på. Ena stunden säger vi att regnet ska passera öster om Sverige, nästa rakt över oss och sedan stryka längs ostkusten. Osäkerheten i prognosen för helgen den 24-25 var stor och till slut blev det ett än mer omfattande och rikligt regn än någon hade kunnat ana. Natten mot den 24 drog ett regn in från sydost och regnet bredda snabbt ut sig både västerut och norrut. Det regnade, och inte lite heller. Här det noteringar om över 55 mm från morgonen den 24 till morgonen den 25:

Emmaboda i sydöstra Småland 112 mm,

Austers på norra Gotland 90 mm,

Lessebo i sydöstra Småland 76 mm,

Kalmar 73 mm,

Eringsboda i Blekinge 70 mm,

Ölands södra udde 69 mm,

Adelsö i sydligaste Uppland 66 mm,

Orrefors i sydöstra Småland 65 mm,

Bredåkra i Blekinge 60 mm,

Ytterselö i nordligaste Södermanland 60 mm,

Nybro-Slättingebygd i östra Småland 59 mm,

Norra Möckleby på mellersta Öland 56 mm.

Det är inte varje år som det faller över 100 mm på bara ett dygn i Sverige, så Emmabodas 112 mm uppfyller kravet på att få kallas extremt. Äntligen regn också i östra Svealand och brandfaran därmed eliminerad. Månaden ut var det sedan bara i västra Skåne som det delvis var mycket torrt, men till slut (den 30) kom lite regn även där så att faran för skogsbränder kunde tas bort helt. Rester av regnet låg kvar över stora delar av landet den 25, men det föll inte alls lika mycket regn då.

Regnet vållade självklart vissa problem, såsom dagvattenbrunnar där vatten backade åt fel håll, översvämmade källare och lokalt avstängda vägar och gator. Arrangörerna för golftävlingen Skandinavien Masters i Bro nordost om Stockholm fick slita hårt tidigt på söndagsmorgonen för att få banan spelklar. Ett tag såg delar av banan ut som ett enda stort vattenhinder och rännilarna i bunkrarna syntes tydligt.

Regnväder nummer 2

Det andra mycket omfattande regnvädret från sydost kom bara några dagar senare. Regnet drog in på nästan samma bana från sydost och bredde sedan ut sig alltmer både västerut och norrut. Mest regn denna gång föll i väster. Här de platser som fick över 50 mm från morgonen den 29 till morgonen den 30:

Mariefred i norra Södermanland 97 mm,

Kilsbergen-Suttarboda i västra Närke 80 mm,

Värmlandsnäs-Ekenäs i sydligaste Värmland 70 mm,

Lida i västligaste Södermanland 68 mm,

Koppom i västligaste Värmland 58 mm,

Tullinge i östra Södermanland 57 mm,

Sölje i sydvästra Värmland 54 mm,

Svensbyn i sydvästra Värmland 50 mm

och dygnet därpå fick:

Fotskäl i västligaste Västergötland 53 mm,

Rossared i nordligaste Halland 50 mm.

Dygnsnederbörd mäts alltid från morgon till morgon, vilket gör att om det regnar mycket från en kväll till nästa så hamnar dessa regnmängder på två olika dygn i statistiken. Ett exempel på detta är Rossared, som sammanlagt fick 83 mm i samband med regnet, fördelat på 33 mm under första dygnet och 50 mm under det andra. Men troligen föll 80 mm eller något liknande av dessa 83 mm under ett dygn, från kvällen den 29 till kvällen den 30. Samma sak gäller Göteborg som fick 67 mm från kvällen den 29 till kvällen den 30, men som fick 45 mm som officiell dygnsnederbördsmängd den 30. En privat mätning 3,5 mil sydost om Göteborg gav 92 mm, en helt rimlig mängd med tanke på vädersituationen. Allt regn den 30 ställde hur som helst till det rejält med översvämningar på många platser i Göteborg med omnejd.