Juli blev nästan normal om man ser till medeltemperaturen, men den har nog upplevts som kallare än så. Det beror säkerligen på att dagstemperaturen varit skral under stora delar av månaden. Den 10-23 var det inte högsommarvarmt någonstans i landet.

Sammantaget får Skåne och Västerbotten utses som segrare i den för så många ack så viktiga kategorin ”bästa semestervädret i juli”. I Skåne var det både torrare och varmare än normalt i juli och Lund noterades för såväl högsta månadsmedeltemperaturen som högsta maximitemperaturen i landet. Ser man däremot till regnmängder så ger nog många i Västerbotten julivädret klart godkänt, framförallt vid kusten. Där har det regnat minst under månaden, såväl räknat i millimeter som i procent av normal nederbördsmängd. Som förlorarna denna juli återfinns inre Småland och Siljan-området med tanke på allt regn där.

Månadens medeltemperatur blev något över det normala i stora delar av landet. Undantaget är nordligaste Norrland där årets juli faktiskt är den kallaste julimånaden sedan mitten av 1990-talet. I absoluta tal hade Tarfala i norra Lapplandsfjällen kallast i juli med en medeltemperatur på 6,1 grader, medan Lund och Stockholm hade varmast med 17,7 grader.

En dryg vecka in i juli hade det kommit betydligt mer regn än normalt i främst Dalarna och Småland, men därefter har inga större regnmängder fallit över just de områdena, varför månadens sammanlagda mängder inte blir rekordnära. Däremot har det fallit mer regn än normalt i större delen av landet. Störst mängder jämfört med normalt, drygt 200 %, föll över området kring Siljan. Minst med omkring 50 % av normalt fick södra Västerbotten.

Solen lyste med sin frånvaro under månaden, dock långtifrån rekordlite. Av de officiella mätplatser som finns är det bara Växjö som nådde upp till normal solskenstid. Preliminärt fick Växjö 209 timmar sol mot normala 202 timmar.

Kyla och värme

Månaden inleddes med ostadigt väder och lokalt föll det stora mängder regn. Mest fick Jäkkvik i mellersta Lapplandsfjällen med 55 mm den 1.

Månadens lägsta temperatur blev 2,8 minusgrader, vilket är den lägsta julitemperaturen i landet sedan Grundforsen i nordvästra Dalarna hade 3,0 minusgrader den 3 juli 1992. Både Tarfala i norra Lapplandsfjällen den 4 och Naimakka i nordligaste Lappland den 10 noterade 2,8 minusgrader som lägst. Det var inte bara kallt, åtminstone den 4 föll det även snö i högre terräng i norra Lapplandsfjällen.

Några dagar in i månaden blev vädret lite varmare och stabilare. En ”mini-värmebölja” med drygt 25-gradig värme berörde delar av landet den 5-9 med 27,2 grader i Junsele i Ångermanland den 6. Men varken solen eller värmen blev bestående...

Regn i massor gav översvämningar

Omfattande regn- och skurområden slog till mot först Småland och Dalarna den 7-10 och sedan nordligaste Norrland den 13-14. Dessa regn gav grunden till att det just i dessa områden fallit klart mer regn än normalt i juli. Det nog många lär minnas av årets juli är just de inledande regnen som gav översvämningar i främst Småland. Samma områden drabbades som under sommaröversvämningar 2003 och 2007.

Högsta officiella dygnsnederbörden blev smått otroliga 163 mm i Hinshult i östra Småland den 7. Det är den femte största dygnsnederbördsmängden som officiellt uppmätts i landet genom alla tider. Det svenska dygnsnederbördsrekordet är 198 mm i Fagerheden i Norrbotten den 28 juli 1997.

Utöver Hinshults enorma regnmängd föll det över 50 mm på ett dygn på följande platser:

Ödeshög i västligaste Östergötland 75 mm den 7 juli,

Målilla automatstation i östra Småland 73 mm den 7 juli,

Södra Vi i östra Småland 72 mm den 7 juli,

Fagerhult i östra Småland 58 mm den 7 juli

och Nobynäs i norra Småland 53 mm den 8 juli.

Regnmängderna fördelades delvis på två dygn, dels den 7 juli (uppmätt på morgonen den 8 juli) samt den 8 juli (uppmätt morgonen därpå). Sammanlagt fick exempelvis Målillas automatstation 110 mm och Fagerhult 104 mm för att nämna de två högsta noteringarna.

Den 8 juli föll det lokalt över 50 mm regn även i Dalarna med omnejd, där främst trakterna kring Siljan fick mest:

Mockfjärd i Dalarna 102 mm,

Djurås i Dalarna 70 mm,

Stora Spånsberget i Dalarna 70 mm,

Våmhus i Dalarna 67 mm,

Vikarbyn i Dalarna 66 mm,

Hudiksvall i Hälsingland 63 mm,

Gesunda i Dalarna 57 mm,

Dala-Järna i Dalarna 53 mm,

Mora i Dalarna 53 mm,

Grycksbo i Dalarna 52 mm,

och Borlänge i Dalarna 51 mm.

När det faller så mycket regn på bara ett dygn blir det mer eller mindre alltid lokala översvämningar. Främst är det dagvattenledningar som inte mäktar med vattenmassorna samt källare, undergångar och andra lågt belägna platser som vattenfylls när allt vatten forsar ner från himlen.

Värst blev översvämningsläget i Småland där det efter flera dagars regn och skurar även blev mer omfattande översvämningar med allt vad det innebar i form av skyddsvallar, förstörda skördar med mera. Redan den 8 varnades för höga flöden i Emåns biflöde Silverån. Bland annat uppmättes det högsta flödet (19 kubikmeter per sekund) i Brusafors i Mariannelund sedan man började mäta där 1954. Kortvarigt var det extremt höga flöden i Emåns biflöden Brusaån och Silverån och först efter en dryg vecka hade kulmen nåtts även nedströms i Emån. Den 20 fanns inga varningar kvar, för så fort kulmen är nådd tas varningen bort vilket inte är samma sak som att flödena åter är normala.

Ytterligare två noteringar om dygnsnederbördsmängd över 50 mm observerades strax efter de omfattande regnen i Småland och Dalarna:

Hoburg på sydligaste Gotland 63 mm den 14 (varav 61 mm föll på natten till den 15)

och Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen 53 mm den 14.

Hoburgs mängd var mer lokal än Katterjåkks, som kom i samband med rikligt regnande på många håll i nordligaste Norrland den 13-14.

Svalt och ostadigt

Under och efter de omfattande regnen var vädret i övrigt svalt och ostadigt. Mycket skurar förekom och dagstemperaturen var blygsam. Det blev inte en enda högsommardag under nästan två veckors tid. Maxtemperaturen den 10-23 varierade mellan 24,8 grader i Haparanda den 18 till skrala 21,4 grader i Halmstad den 21. Det mitt i juli när sommarvärmen normalt sett är väletablerad. För det är ju så att även om vädret är ostadigt brukar man med solens hjälp nå lokalt 25 grader när sommaren kommit så långt som till mitten av juli. Då har havsvattnet och vattendragen hunnit värmas upp och även om själva luftmassan är sval brukar man ändå kunna få skapligt varmt.

Det fortsatt också att vara lite ostadigt, men några större regnmängder eller mer omfattande regnväder förekom inte i mitten av juli. Ingen observation på över 30 mm på ett dygn gjordes i landet den 18-27.  Det tackade alla som drabbats av översvämningarna för.

Värmebölja i söder

”När kommer värmen?” var en återkommande fråga till SVT:s väderredaktion. Svaret blev den 24. För med start den 24 etablerade sig varmluften i söder. Maximitemperaturen i landet hamnade omkring 30 grader under flera dagar:

Kristianstad i nordvästra Skåne 29,3 grader den 24,

Lund 30,5 grader den 25,

Ronneby-Kallinge i Blekinge 29,2 grader den 26,

Lund 30,3 grader den 27

och Lund 30,1 grader den 28.

Det är bara i Lund som temperaturen lyckades nå 30 grader, och därmed slogs dittills årshögstatemperaturen i landet på 29,8 grader från den 25 maj. Det var verkligen hög tid.

Värmen nådde delvis upp över Norrlands kustlandskap också. Torpshammar i Medelpad hade 27,9 grader varmt den 29. Det blev södra Norrland högsta julitemperatur. Högst julitemperatur i Svealand noterades i Eskilstuna i nordvästra Södermanland med 28,6 grader den 25 och i norra Norrland 27,1 grader på Skellefteå flygplats i norra Västerbotten den 6 i samband med ”mini-värmeböljan” i början av juli.

Mycket regn när värmen drog bort

När värmen puttades bort österut blev det åter stora regnmängder, dock inte över 50 mm. Den 28 tog sig skurarna (25-35 mm på många håll) in västerifrån och orsakade bland annat lokala översvämningar i Göteborgstrakten. Därefter löpte ett område med kraftiga regn- och åskskurar norrut över landet den 29-30. På Gotland föll det närapå 50 mm den 29 (47 mm i Hoburg som mest) innan skurarna under viss försvagning drog vidare norrut över inre och västra Norrland den 30. Juli avslutades med en mycket ostadig dag med regn- och åskskurar på många håll i landet, bland annat föll det hagel stora som pingisbollar utanför Sollefteå i Ångermanland. Störst officiella dygnsnederbörd den 31 blev det i Marbäck i Halland med 52 mm. Det blev den sista av sammanlagt 21 observationen på 50 mm eller mer på ett dygn denna månad i landet.

Vid månadsskiftet juli-augusti är det fortsatt så att det lokalt i fjällvärlden, främst i Härjedals- och norra Lapplandsfjällen, är meteorologisk vår. Undrar om sommaren hinner anlända dit innan det blir höst? I Tarfala har det exempelvis inte varit varmare än 12,7 grader någon dag i juli.