Kolla vädret idag – sök på din ort

Väder i t.ex. Malmö, Umeå eller Paris – timme för timme och tiodagarsprognoser.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Rekordvärme

Uppdaterad
Publicerad

Många som klagade högt på avsaknad av värme i maj jublade desto mer i juni. Det blev en delvis rekordvarm månad, där kulmen blev en rejäl värmebölja över hela landet veckan efter midsommar.

Flera platser fick mer sol än tidigare uppmätt i juni, och aldrig tidigare har det varit så varmt i norra Norrland i juni som i år. Toppnoteringen där, och för hela landet, blev nämligen hela 34,0 grader. Det kom i samband med den värmebölja som följde veckan efter en delvis rekordvarm midsommarhelg.

Många lokala temperaturrekord slogs under värmeböljan, som givetvis bidrog starkt till att även månaden som helhet blev rekordvarm i främst delar av mellersta Sverige. Torrt väder övervägde, men när det väl regnade kom det lokalt mycket regn på kort tid. Bland annat ett nytt dygnsrekord för juni i norra Norrland när Parkalompolo i norra Norrbotten fick 82 mm den 29. Även ett nytt dygnsrekord för juni i Västergötland rann rakt in i rekordlistorna.

Tema månadskrönikor

Rekordvärme, främst i landets mellersta delar

Det blev en varmare månad än normalt i hela landet, och då är det fortsatt referensperioden 1961–1990 man jämför med. Tidigare rekordvarma junimånader som bland annat 2002, 1970 och 1953 fick därmed lämna sin plats till förmån för årets junivärme.

För minst hundraåriga mätserier sattes rekord för medeltemperatur i juni på följande platser:

18,6 grader i Falun-Lugnet i södra Dalarna mot tidigare 18,4 grader 1889 – startår 1859

18,5 grader i Stockholm mot tidigare 18,4 grader 2019 – startår 1756

18,3 grader i Skövde i inre Västergötland mot tidigare 17,8 grader 1970 – startår 1915

17,5 grader i Ulricehamn i sydvästra Västergötland  mot tidigare 17,2 grader 2019 – startår 1892

17,3 grader i Junsele i nordvästra Ångermanland mot tidigare 16,7 grader 1930 – startår 1909

17,2 grader Delsbo i norra Hälsingland mot tidigare 16,9 grader 1936 – startår 1878 för kopplade Bjuråker/Delsbo

16,8 grader i Forse i inre Ångermanland mot tidigare 16,3 grader 1970 – startår 1901

16,7 grader i Sveg i Härjedalen mot tidigare 16,3 grader 1889 – startår 1875

16,6 grader i Härnösand i sydöstra Ångermanland mot tidigare 16,3 grader 1966 – startår 1858

16,5 grader i Frösön i Jämtland mot tidigare 15,7 grader 1953 – startår 1860 för kopplade Östersund/Frösön

16,5 grader i Särna i nordvästra Dalarna mot tidigare 15,3 grader 1970 och 1905 – startår 1892

16,5 grader i Malung i västra Dalarna mot tidigare 15,9 grader 1970 – startår 1916

15,4 grader i Bjuröklubb utanför Skellefteå vid Västerbottenskusten mot tidigare 15,0 grader 2002 – startår 1879

14,9 grader i Ljusnedal i västra Härjedalen mot tidigare 14,4 grader 1953 – startår 1917

14,9 grader i Holmön utanför Umeå vid Västerbottenskusten mot tidigare 14,7 grader 2002 – startår 1849 för kopplade Holmön/Holmögadd

14,5 grader i Gäddede i norra Jämtlandsfjällen är en tangering av rekordet från 1953 – startår 1905

14,2 grader i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen är en tangering av rekordet från 1953 – startår 1899 för kopplade Storlien/Visjövalen/Storvallen

För Stockholm blev det för andra året i rad en rekordvarm juni. Likaså i Ulricehamn, men där bör påpekas att stationen före 1995 var placerad så att den helt naturligt gav lägre medeltemperatur än nuvarande placering av stationen gör. Oftast sker rekordputsningar med en tiondel eller två, så att höja rekordet med drygt en grad såsom Särna lyckades med är anmärkningsvärt. Trots många rekord står sig fortsatt junirekorden för landsdelarna norra Norrland (17,9 grader), södra Norrland (17,4 grader), Svealand (19,2 grader) och Götaland (19,3 grader i Strömstad vid norra Bohuskusten i juni 1889).

Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961–1990. Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Källor: SMHI och StormGeo. Foto: SVT

I sydöstra Sverige var delvis såväl 2019 som 2018 varmare än i år, men i övrigt är det som sagt längesedan, och delvis alltså aldrig, som det varit lika varmt i juni som i år. Kallare än i år är givetvis lättare att hitta. Exempelvis 2019, som trots att den var varmare än normalt i hela landet, ändå i stora delar av landet var kallare än årets juni. Senast hela landet hade kallare än i år var 2017, om ännu kallare junimånader på senare år återfinns 2015 och 2012. Så just juni har inte uppvisat samma tydliga trend åt det varmare hållet nu på 2000-talet såsom många andra månader gjort. Ska bli intressant hur mycket den nya normaperioden 1991–2020 skiljer sig från föregångaren 1961–1990 just för juni månad. Svaret lär dock dröja ett tag eftersom alla värden från årets juni först måste granskas och dubbel- och kanske till och med trippelkollas innan det går att köra en beräkning för att få fram den nya referensperioden 1991–2020.

Jämfört med det normala blev överskottet 3–5 grader i stora delar av Norrland, Svealand och nordvästra Götaland, medan det i övrigt var 1–3 grader varmare än normalt. Enskilda stationer stack ut än mer, och störst avvikelse fick Tännäs i västra Härjedalen med 5,3 grader, 15,1 grader mot normala 9,8 grader. Fårösund-Ar på norra Gotland fick minst positiv avvikelse i landet med ett överskott på 0,8 grader, 14,8 grader mot normala 14,0 grader.

I absoluta tal var det varmast i Göteborg med 18,9 grader, vilket är 3,3 grader över deras normala junitemperatur på 15,6 grader medan Tarfala i norra Lapplandsfjällen hade kallast med en snittemperatur på 6,7 grader, vilket ändå är 3,5 grader över deras juninormala 3,2 grader.

Såväl blött som torrt

Som vanligt när det handlar om skurar är det stora lokala skillnader i hur torr eller blöt juni blev. Flera kraftiga regn- och skurväder passerade revy över lite olika delar av landet vid olika tillfällen. Däremellan en hel del torka också, så sammantaget en månad som varken är extremt blöt eller extremt torr, och där ett riksgenomsnitt nog skulle hamna ganska nära det normala, med en viss dragning åt det torra hållet. För i grova drag har ungefär halva landet haft en torrare juni än brukligt, medan den andra halvan haft regnigare än under referensperioden 1961–1990. Bara lokalt har mer än dubbla normalmängden fallit. Lite större områden har fått mindre än hälften av normal regnmängd, främst i delar av Lappland.

Till vänster månadens nederbördsmängder i procent jämfört med referensperioden 1961–1990. Till höger månadens högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat. Källor: SMHI och StormGeo. Foto: SVT

Som alltid med nederbördens fördelning, och det än mer uttalat just under sommarmånaderna, är det svårt att hitta en tidigare månad som liknar årets juni. På senare år ska det i så fall vara 2017, även om den i snitt var lite blötare undantaget just i nordväst där det även i år ju varit torrt. Och då lyfter jag blicken och tittar mest till en slags grov regnfördelning över landet, medan enskilda platser kanske går stick i stäv med det.

I millimeter räknat fick Hid söder om Borås i västra Västergötland mest i landet i juni med 189 mm, vilket är 277 % av deras normala junimängd på 68 mm. Merparten föll där på bara ett dygn, 108 mm den 21, och mer om den rejäla rotblötan tar jag upp senare i denna dignande krönika. Minst fick Jäkkvik i mellersta Lapplandsfjällen med endast 11 mm, vilket är 21 % av deras normalvärde på 51 mm.

I procent av det normala räknat fick just Jäkkvik minst, medan Parkalompolo i norra Norrbotten fick mest i landet med 280 %, 112 mm mot normala 40 mm. Även Parkalompolo fick merparten av månadens regnmängd på bara ett dygn, 82 mm den 29, och även den rekorduppgiften återkommer jag till i denna krönika.

”Inte ett moln så långt ögat kan nå”

I alla fall ibland, och antalet soltimmar i juni totalt sett var på sina håll rekordhögt. I princip hela landet fick mer sol än brukligt, med ett undantag, nämligen Karlskrona-Kungsholm i Blekinge. Där sken solen bara 318 timmar mot normala 340 timmar. I timmar räknat fick dock småländska Växjö färst soltimmar i juni med 270 timmar mot normala 218 timmar, medan Kiruna i norra Lappland fick flest soltimmar med 410 timmar mot normala 266 timmar. Så här års ligger Kiruna bra till för att få mycket sol eftersom den potentiella soltiden där är klart högre än längre söderut i landet. Sedan är det ju alltid vädret som avgör hur mycket sol det blir, men är det en klar junidag i hela landet får Kiruna mest sol, det är oundvikligt.

Bland de fåtal platser som mäter soltimmar i landet var det flera som satte nya solskensrekord för juni:

410 timmar i Kiruna, Lappland mot tidigare 376 timmar 1969 (startår 1958 och normalt är 266 timmar)

403 timmar i Östersund, Jämtland mot tidigare 359 timmar 2007 (startår 1957 och normalt 246 timmar)

385 timmar i Borlänge, Dalarna mot tidigare 334 timmar 1992 (startår 1987 och normalt är 250 timmar)

380 timmar i Svenska Högarna, Uppland mot tidigare 376 timmar 2011 (startår 2007 och normalt är cirka 294 timmar)

373 timmar i Storlien-Visjövalen, Jämtland mot tidigare 290 timmar 1966 (startår 1953 och normalt är 182 timmar)

286 timmar i Tarfala, Lappland mot tidigare 225 timmar 2017 (startår 2007 och normalt är cirka 195 timmar)

Ovanligt varm start

Pingsthelgen i månadsskiftet maj–juni var varm, så den måndag (annandag pingst) som inledde juni var varm och övervägande torr. Så pass varmt att vi fick ett nytt årshögsta i landet med 30,4 grader i Delsbo i norra Hälsingland. Därmed årets första 30-gradersdag och därtill osedvanligt varmt för att vara i Norrland så tidigt på året. Sedan 1961 finns faktiskt bara tre dagar som varit varmare än 30,4 grader så pass tidigt, nämligen den 31 maj och den 1 juni 1971 samt den 1 juni 2008.

Natten till den 2 blev årets först frostfria natt, alltså då ingen av landets många mätstationer noterade under 0 grader. Kiruna flygplats i norra Lappland hade kallast i landet den natten med 0,0 grader.

Svalare luft tryckte på österifrån, och i gränsen till varmluften bildades en del kraftiga regn- och åskskurar. Mest föll i Järvsö i norra Hälsingland med 40 mm den 2. Just dygnet den 2 blev för övrigt månadens mest åskrika dygn med drygt 6 100 registrerade blixtar i landet. Andra åskrika dygn i juni kom den 28 med knappa 4 700 blixtar, midsommardagen den 20 med drygt 4 000 blixtar och den 27 med lite under 3 300 blixtar. Totalt noterades minst 100 blixtar per dygn under 18 av månadens 30 dygn.

Regnigt och blåsigt nationaldagsfirande

Månadens första helg blev en delvis regnig och blåsig historia. Den 5 tog sig ett omfattande och delvis kraftigt regn in från sydväst. Vinden tilltog också, och kulminerade med mycket hårda vindbyar som mest. Byvinden på Visby flygplats på Gotland nådde 22 m/s som högst på eftermiddagen den 6, och dagen därpå blåste det som mest i norr med 22 m/s i Haparanda i Norrbotten. Dessa två observationer var de enda under månaden för mycket hård vind (21–24  m/s) eller mer över inlandet.

Månadens högsta byvind för en kuststation blev stormbyar på 25 m/s i Storön i Kalix skärgård i Norrbotten den 7, medan månadens högsta byvind i fjällen inträffade senare i månaden med 29 m/s i Tarfala på tidiga morgonen den 26. Varken i fjällen eller vid kusten nådde medelvinden stormstyrka i juni, utan där är toppnoteringen smått blygsamma 20 m/s i Östergarnsholm på östra Gotland på nationaldagen den 6.

Mängder på 20–35 mm per dygn föll på många platser i samband med regnet som drog norrut över landet den 5–7. Toppnoteringen blev 39 mm i Letafors i norra Värmland den 6. Regnet bidrog till att främst dygnen den 6–8 blev kallare än brukligt i större delen av landet. Därutöver har delar av landet i olika områden haft kallare dygn än normalt den 3–9, den 15–17, den 22 och den 30. Därmed en varierande inledning med såväl svalt som varmt väder, men under sista tredjedelen i stort sett enbart varmare än brukligt.

Frostnätter

I början av månaden var det av och till en del frostnätter, som längst söderut på Sydsvenska höglandet. Kallast blev det efter regnet den 5–7 gjort sitt. Månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna blev:

I norra Norrland 2,4 minusgrader i Latnivaara i inre norra Lappland den 9,

i södra Norrland 2,1 minusgrader i Storlien-Storvallen den 9,

i Svealand 0,2 grader i Tullinge på Södertörn i Södermanland den 3 och Eskilstuna vid Mälarens strand i norra Södermanland den 4

och i Götaland 0,2 minusgrader i Horn i södra Östergötland den 4.

Nätter blev därefter mildare, inte minst under månadens avslutning. ”Vinterns” sista frostnatt inträffade på midsommarnatten den 20 med 0,4 minusgrader i Naimakka vid den finska gränsen i norra Lappland.

Torrt, och efterhand varmare

En sväng strax innan månadens mitt var det övervägande torrt och soligt väder som gällde. Månadens enda dygn utan mätbar nederbörd i landet inträffade den 13, alltså ett dygn då samtliga nederbördsmätare i Sverige rapporterade 0,0 mm.

Värmen kunde etablera sig igen, och den 15 nådde temperaturen 30,4 grader i Östmark-Åsarna i norra Värmland, vilket innebar ett dittills tangerat årshögsta med Delsbo den 1.

Intåg i sommarhagen i norr gav häftig vårflod

Sommaren hade nått långt norrut redan i månadsskiftet maj–juni. Efter en kortare paus tog den meteorologiska sommaren, alltså fem dygn på raken med medeltemperatur på minst 10 grader varje enskilt dygn, nya kliv mot ett alltmer vår-befriat Sverige. I flera steg den 10–21 anlände sommaren till resterande del av först fjällnära områden och sedan alltmer av fjällkedjan, i stort sett hela. Trots värmeböljan efter midsommar är det dock fortsatt en officiell plats som ännu inte fått sommar. Det är Tarfala, som per definition ännu har vår när vi nu går in i juli.

Gott om snö långt in i maj, och därefter sommarvarmt direkt, gav en snabb snösmältning och en vårflod därefter. På sina håll blev vårfloden i norr den kraftigaste sedan 1995. Många vattendrag i fjällen och fjällnära områden samt i mellersta och norra Norrland hade höga eller lokalt mycket höga flöden under hela eller delar av månaden.

Varning för mycket höga flöden gällde i juni för:

Inre och nordöstra Lappland (lite varierande område) fram till den 8,

Indalsälven uppströms Storsjön den 7–11,

Torneälven mellan Junosuando och Juoksengi den 9–10,

Lainioälven den 9–10,

Muonioälven uppströms Muonio den 9–12

och Torneälven mellan Abisko och Rautasälven från den 26.

För höga flöden har följande varningar varit aktuella:

Inre Lappland och fjällkedjan ner till norra Dalarna (olika delar) hela månaden,

Torneälven (olika delar) hela månaden,

Ängesån och Linaälven/Linkkajoki fram till den 2,

Muonioälven (olika delar) fram till den 13,

Lainioälven den 3–11,

Indalsälven uppströms Storsjön den 4–17,

Hårkan den 4–12,

Kalixälven samt biflödena Tärendöälven och Kaitumälven den 8–11,

Vindelälven den 8–13

och Piteälven (olika delar) den 8–15.

Många flöden kulminerade ungefär en vecka eller två in i juni, men fortsatt råder varning för mycket höga flöden i Torneälven mellan Abisko och Rautasälven och varning för höga flöden vidare nerströms i Torneälven till Vittangi samt i de flesta små och medelstora vattendrag i Jämtlands- och Lapplandsfjällen.

Apropå snö så var det fortsatt mycket snö kvar in i början av juni. Den 1 fanns två officiella stationer som ännu rapporterade snödjup. Det var Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen med hela 151 cm och Storlien-Storvallen med 50 cm. Dessa noteringen blev även månadens största snödjup i norra respektive södra Norrland, medan inget mätbart snötäcke funnits längre söderut i landet i juni. 151 cm är för övrigt det fjärde största junisnödjupet som observerats genom tiderna i Sverige, där det svenska rekordet lyder 164 cm i Riksgränsen nära Katterjåkk från den 1 juni 1906. Sista datum för officiellt snötäcke i landet säsongen 2019–2020 blev 5 cm i Katterjåkk så pass sent som den 26, alltså mitt under den pågående värmeböljan veckan efter midsommar.

Regnigt inför midsommar

Torkan avbröts mitt i månaden av ett regnväder från sydost. Det letade sig från Östersjön och Gotland vidare in över främst Svealand, och släppte där ifrån sig rikligt med regn den 16. Det dygnet fick Avesta i sydligaste Dalarna mest med 49 mm medan Dalarö i Stockholms södra skärgård i Södermanland fick 43 mm, och därutöver föll 20–35 mm på många andra platser.

Regnet fortsatte vidare norrut de följande dagarna, men gav då inte fullt så stora regnmängder (cirka 25 mm som mest), i alla fall inte på någon officiell mätplats. Lagom till midsommaraftonens morgon den 19 hade regnet till slut gett vika.

Rekordvarm midsommar…

Solen och värmen tog över till midsommar, och det blev en lokalt rekordvarm midsommarafton. Med 29,8 grader noterade Mariestad vid Vänerns strand i Västergötland sin varmaste midsommarafton genom tiderna. Mätningarna inleddes där 1961 och tidigare var midsommarafton 1970 den varmaste med 29,3 grader. Flera andra platser från Värmland upp till Lappland upplevde samtidigt sin varmaste midsommarafton sedan midsomrar som 1935, 1970, 1973, 1979 och 1989.

Även midsommarnatten blev mild i söder, så pass att det blev årets första tropiska natt. Per definition är en natt tropisk om temperaturen inte når under 20 grader. Så skedde i Nordkoster och Väderöarna vid norra Bohuskusten. Något tropiskt dygn blev dock inte, för under midsommardagen sjönk temperaturen under 20-gradersstrecket.

Här några topp- och bottennoteringar för midsommarafton den 19:

Varmast: Östmark-Åsarna, Värmland 30,3 grader

Kallast: Nikkaluokta, Lappland 1,2 grader

Blötast under dagen (kl. 08–20): Karlskrona-Söderstjerna, Blekinge 11,0 mm

Blötast under dygnet (från kl. 08 och ett dygn framåt): Hästveda, Skåne 36,7 mm

Mest sol: Kiruna, Lappland 20,1 timmar

och för midsommardagen den 20:

Varmast: Falun-Lugnet, Dalarna 29,6 grader

Kallast: Naimakka, Lappland 0,4 minusgrader

Minst kallt under natten till midsommardagen: Nordkoster, Bohuslän 20,1 grader

Blötast under dagen (kl. 08–20): Hagshult, Småland 19,0 mm

Blötast under dygnet (från kl. 08 och ett dygn framåt): Skeppshult, Småland 38,7 mm

Mest sol: Luleå, Norrbotten 20,3 timmar.

…men också rejält blött i midsommarhelgen

Och då syftar jag inte vad som fanns i mångas glas på midsommarbordet. I gränsen till svalare luft i sydväst bildades stråk med delvis kraftiga regn- och åskskurar. Så smått redan under midsommarafton den 19, men än mer vidare under helgen.

Skurarna berörde främst ett stråk från Blekinge i sydost till Bohuslän, Dalsland och Värmland i nordväst, och det var inte några små skurar, utan regnet vräkte ner på sina håll. Den 20 fick Hid 107,7 mm, nytt dygnsrekord för juni i Västergötland. Tidigare löd det rekordet 82 mm satt i Sandhem i nordvästra Västergötland den 26 juni 2007.

Här samtliga platser som fick 40 mm eller mer under midsommardagen, räknat från den morgonen fram till morgonen därpå:

108 mm i Hid,

95 mm i Vänersborg i nordvästra Västergötland,

74 mm i Kilagården mellan Skara och Vara i inre Västergötland,

68 mm i Värmlandsnäs-Ekenäs i sydvästra Värmland,

67 mm i Torup i inre Halland,

62 mm i Skara i inre Västergötland,

50 mm i Olofström i västra Blekinge,

49 mm i Naven i Vänern norr om Kållandsö i Västergötland,

47 mm i Bollebygd i västra Västergötland,

41 mm i Vedum söder om Vara i inre Västergötland

och 40 mm i Bäckefors i inre Dalsland.

Hid, med mätningar sedan 1967, satte även ett eget lokalt dygnsrekord för såväl juni som oavsett månad. Även Vänersborg satte nytt junirekord, liksom Torup. Drygt 30 000 strömlösa abonnenter, lokala översvämningar och vägras följde i åskans och regnmassornas fotspår.

Värmebölja gav nytt junirekord för norra Norrland

Den 22 låg fortsatt ett stråk med regn- och åskskurar ganska envetet kvar på samma ställe från sydvästra Götaland upp till nordvästra Svealand, men därefter blev det snabbt stabilare och skurarna upplöstes helt och hållet till den 23.

Sedan kom den, värmeböljan. Dag för dag höjdes årshögstanoteringen: Först till 30,7 grader i Älvsbyn i södra Norrbotten och tangerat dagen efter i Forse i södra Ångermanland. Det fortsatte den 24 med 31,7 grader i Forse innan kulmen kom den 25 med hela 34,0 grader på Skellefteå flygplats i norra Västerbotten.

Här är slutligt högst junitemperatur i de olika landsdelarna:

I Götaland 31,3 grader i Kvarn i nordvästra Östergötland och dagen efter den 26 tangerades det i Norrköping i nordöstra Östergötland,

i Svealand 32,1 grader i Särna i norra Dalarna,

i södra Norrland 33,4 grader i Forse liksom i Torpshammar i inre Medelpad

och i norra Norrland nyss nämnda 34,0 grader på Skellefteå flygplats.

34,0 grader på Skellefteå flygplats den 25 är nytt junirekord för norra Norrland. Det gamla rekordet var på 33,8 grader satt i Överkalix-Svartbyn i Norrbotten den 19 juni 1966. Dessutom är 34,0 grader varmast i hela landet i juni sedan 1970 då Köping i södra Västmanland toppade den månadens lista med 34,3 grader den 19 juni.

Under värmeböljan upplevde många av oss de varmaste junidagarna på åtskilliga årtionden, och lokalt sattes till och med nya junirekord. För minst hundraåriga serier sattes följande junirekord:

33,4 grader i Forse den 25 mot tidigare 31,3 grader den 27 juni 1988 (startår 1902) och det är även nytt rekord oavsett månad (startår 1901),

29,3 grader i Storlien-Storvallen den 27 mot tidigare 29,0 grader den 26 juni 1882 (startår 1878 för den kopplade serien Storlien/Visjövalen/Storvallen)

och 26,2 grader i Svenska Högarna i norra Östersjön den 27 mot tidigare 26,0 grader den 22 juni 1973 (startår 1880).

Luften var ganska torr, så nattetid sjönk temperatur skapligt trots en drygt 30-gradig stekande hetta. Till slut blev det ändå några nya noteringar gällande tropiska nätter. Den 27 fick fyra platser tropisk natt, och även ett tropiskt dygn. Högst minimitemperatur den natten var det i Väderöarna med 21,3 grader. Natten därpå var det fem platser med Mariestad i topp på 20,6 grader. Av dessa fem var det dock bara Svenska Högarna som även fick ett tropiskt dygn den 28.

Så här långt har vi alltså haft sammanlagt tre tropiska nätter i landet, så än är det långt kvar till rekordsomrarna 1997 med 30 tropiska nätter och 2018 med 27 stycken.

Skyfall när värmen knuffades undan

Så smått redan norrifrån den 26–27, men på allvar först med start den 27 från sydväst fick värmen se sig besegrad av svalare och ostadigare luft. Som så ofta förr avslutas värmeböljor med kraftiga regn- och åskskurar. Så ock denna gång, och det i form av ett skurband som letade sig norrut över landet den 27–29. Ansamlingen av fukt och värme samtidigt som kallare och torrare luft trycker på ger de kontraster som behövs för att skapa ”väder”. Så det var föga förvånande att det lokalt föll mycket regn på kort tid. Men som alltid när det gäller skurar fördelas regnet som faller väldigt ojämnt. En plats kan få rikligt med regn medan det bara en bit bort kanske inte ens kommer en droppe.

Sannolikheten att de kraftigaste skurarna ska träffa en officiell mätstation är givetvis extremt liten, så det kan mycket väl fallit stora mängder på andra platser också, medan jag här bara redovisar de officiella stationer som fick 40 mm eller mer på ett dygn under månadens avslutning:

49 mm i Orsa i norra Dalarna den 28,

40 mm i Bjursås i östra Dalarna den 28,

82 mm i Parkalompolo i norra Norrbotten den 29,

77 mm i Sollefteå i södra Ångermanland den 29

och 44 mm i Åminne strax utanför Värnamo i Småland den 30.

På tiondelar när föll det 81,8 mm i Parkalompolo, och det är nytt dygnsrekord för juni i norra Norrland där det tidigare rekordet var 81,5 mm i Skellefteå i Västerbotten den 15 juni 1959. Dessutom är 77 mm i Sollefteå nytt dygnsrekord för juni där, och den näst största dygnsmängden oavsett månad sedan startåret 1958.

Månadens sista dygn blev kallare än normalt, och om det är en indikation till hur juli kommer bli återstår att se. Efter semesterledighet lovar jag att återkomma med det svaret när juli gjort sitt och det är dags för mig att summera ännu en månad. Det börjar bli en diger lunta med krönikor nu, för sedan 2003 har jag skrivit månadskrönikor, vilket gör detta till krönika nummer 210 i ordningen. Lägg därtill alla årskrönikor och ibland även säsongskrönikor så blir det en imponerande samling. På webben vår finns alla krönikor sedan juli 2006 att läsa.

Externa källor: StormGeo, SMHI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tema månadskrönikor

Mer i ämnet