För många är det sommar när man har semester, och hade man årets hemester i juli var vädret kanske en besvikelse. Men ska man döma en hel årstid på hur det var under fyra veckor? Nej tycker jag, men blir det en så pass skev fördelning av värmen som i år så blir det givetvis svårt att minnas sommaren som varm om man frös på sin hemester.
Kollar man lite extra på hur värmen fördelats dag för dag över landet denna sommar så är det främst de första två juliveckorna som sticker ut som kalla. I övrigt hittills en normal och till stora delar varm sommar, som sammantaget kommer sluta med varmare än normalt i hela landet.
Slumpen gav omslag vid månadsskiftena
Det är smått fascinerande att titta på sommarens temperaturkartor dygn för dygn. Det är nästan kusligt hur väl omslagen skedde just vid månadsskiftena. Sommaren inleddes varmt med en, delvis rekordvarm juni, där det främst var varmt från midsommar och framåt. Undantaget var perioden 3–9 juni då det delvis var kallare än brukligt, och även månadens sista dygn som satte tonen för inledningen av juli. Vädret slog alltså om i princip vid månadsskiftet, varvid en kall juli följde. Framför allt var först halvan av juli kall, för under andra halvan låg temperaturen i stort sett på det normala där lite svalare och lite varmare perioder turades om.
Juni var allmänt varmare än juli var kall, så när vi gick in i den sista sommarmånaden hade sommaren dittills varit varmare än normalt. Och augusti, så här långt, har till stor del varit en varm eller mycket varm månad. Åter skedde omslaget i stort sett vid månadsskiftet, där värmen kom smygande i norr de sista julidagarna, för att sedan ta över i hela landet den sista juli. Men det har inte bara varit värme i augusti, för några dagar har trots allt varit kallare än normalt, främst den 4–5 augusti och än mer från den 24 augusti. Även om överskotten därmed dämpas något av en svalare avslutning på augusti blir månaden klart varmare än normalt i hela landet. Och för sommaren 2020 som helhet ger det att så gott som hela landet hamnar på 1–2 grader över det normala sett till referensperioden 1961–1990. Det innebär att den i snitt bara är aningens kallare än fjolårets sommar. Den är givetvis kallare än extremsommaren 2018, som ju var allt annat än normal, men däremot varmare än trion somrar dessförinnan, alltså 2015–2017.
Förhoppning snarare än förväntning
Dessutom är det många som tror att det svenska sommarvädret i snitt är varmare än det faktiskt är. Mycket sol, inget regn och minst 25 grader anses som ”normalt och rimligt att begära”, vilket det inte alls är. Så har man en sådan inställning så är givetvis steget mindre till att allt som ofta bli besviken. Men då handlar det snarare om en förhoppning på sommarvärme mer än en realistisk förväntan på sommarvärme. En helt vanlig svensk sommardag mitt i sommaren innebär i söder sisådär 19–22 grader, växlande molnighet och lokala skurar. I norr ligger temperaturen snarare på 16–20 grader, och i fjällen ännu lite lägre. I början av sommaren, och än mer i norr i slutet, får man dessutom i snitt räkna med lägre dagstemperatur än mitt i sommaren.
Så nej, 25 grader är inte normalt i Sverige, utan en varm svensk sommardag. Visst når många av sommarens dagar upp till 25 grader, främst i söder förstås, och närapå alla somrar bjuder på åtminstone en period med över 30 grader på sina håll. Ställer man helt orealistiska förhoppningar som ”krav” på sitt semesterväder så är hemester inget alternativ. Bättre då med realistiska förväntningar och välkomna den värme som ges. Ställer man vidare hoppet till att klimatförändringarna inom kort kommer ge sommarlånga 30-gradersböljor är man också ute och cyklar. Vi går stadigt mot allt varmare somrar i snitt, men förändringstakten är långsam och det är för exempelvis Lunds del en gigantisk skillnad mellan i snitt 24 stycken 25-gradersdagar och en sommar med 92 stycken 30-gradersdagar.
Vinden påverkar intrycket
En väderparameter som har stor betydelse för hur vädret upplevs är vinden. Allt som oftast när det är svalt på sommaren kommer kommentarer likt ”så här mycket brukar det väl inte blåsa”. Har tänkt att tänka till om just vinden vid ett senare tanke-tillfälle, men för att ta det lite kort här och nu så är det vind i kombination med temperatur som avgör. Blåser det och är 25 grader varmt känns det svalkande, men samma vind vid 20 grader kyler. Däri ligger en stor förklaring till att man upplever mer av vinden om det är svalt än om det är varmt.
Är det svalt är det dessutom oftast ostadigt, vilket då innebär att det generellt blåser mer än vid stabila väderlägen. Årets maj var kall och blåsigare än brukligt i större delen av landet, juni varm med i allmänt mindre vind än normalt medan juli var kall och blåsig.