Månaden kan delas in i tre delar, först en kall och mestadels torr period, sedan varmt och lokalt rikligt med regn, och till slut kyligt och ostadigt. Temperaturen skiftade mycket, alltifrån rekordvärmen i Norrbotten till den kallaste majnatten i landet sedan 1999, och även det första uppmätta maj-snötäcket i delar av Götaland på över 10 år.
Värmen i mitten av månaden gjorde ett tydligt avtryck på månadens medeltemperatur. De största överskotten för maj återfinns därför i nordost med lokalt 3-4 grader över normal medeltemperatur. I västra och södra Sverige däremot normalt eller något kallare än normalt. I absoluta tal hade Tarfala i norra Lapplandsfjällen kallast i maj med 0,1 minusgrader, medan Uppsala hade månadens högsta medeltemperatur med 11,4 grader. Haparanda hamnade med sina 10,1 grader inte långt efter. Därmed nytt månadsrekord för Haparandas del. Det gamla löd på 9,8 grader från 1960 och mätningarna inleddes redan år 1859.
Det blev en nederbördsrik majmånad, där mycket föll under mitten och slutet av månaden. Så gott som hela landet fick mer nederbörd än normalt, bara Bohuslän och delar av Dalsland, Västergötland och Västerbotten fick mindre nederbörd än normalt. I ett stråk från Östergötland och Södermanland i sydost till Jämtland och Härjedalen i nordväst föll mer än dubbla mängder, lokalt till och med över tre gånger det normala. Även norra Lappland fick mycket nederbörd. Några nya regnrekord sattes, även för enstaka stationer med långa mätserier. Gäddede i norra Jämtland hade tidigare 89 mm från 1949 som mest i maj, men i år föll det 98 mm. Även Leksand i Dalarna slog sitt gamla rekord på 103 mm från 1983. I år föll det 126 mm där. Leksand har mätt nederbörd sedan 1879 och Gäddede sedan 1905.
Kall inledning gav sent snöfall i söder
Maj inleddes med att resterna av det ostadiga väderläget på valborg sakta men säkert gav vika och drog bort norrut. Det föll både regn och snö i norr, vilket gav Porjus i mellersta Lappland en snödjupsökning på 22 cm på ett dygn fram till morgonen den 2.
Kylan var väletablerad i hela landet under nästan hela första halvan av maj. Månadens lägsta temperatur inträffade natten mot den 4 då Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen noterade 17,0 minusgrader. Det är den lägsta majtemperaturen i Sverige sedan 1999. Merkenes hade för övrigt kallast i landet sex av sju nätter den 4-10, alla med under 10 minusgrader. Enda undantaget från en oavbruten svit för Merkenes del blev den 8 då Sveg i Härjedalen hade kallast i landet med 7,9,
På morgonen och förmiddagen rapporterades om snöfall även så långt söderut i landet som i Dalsland, Bohuslän och Västergötland. Ingen officiell snödjupsmätning blev det den dagen, men däremot dagen därpå. Natten till den 5 drog nämligen ett kraftigt regn österut över Götaland, men det var inte enbart regn som föll utan även snö. På morgonen den 5 låg snön 7 cm i Svinhult i sydligaste Östergötland, 3 cm i Södra Vi i östra Småland och 1 cm i Emmaboda i sydöstra Småland. Det är också första gången sedan 1999 som det officiellt observerats snötäcke i Götaland i maj månad. Att regnet var kraftigt fick i alla fall alla västgötar i Skövde märka när hela 45 mm ramlade ner ur molnen natten mot den 5.
Lugnare i väntan på värmen
Vädret blev lite mindre dramatiskt dagarna efter bakslaget. Det var mest uppehåll i landet, men i sydost letade sig ett regn in. Vinden friskade i och som mest blåste det mycket hårda vindbyar på 23 m/s i Rynge vid skånska sydkusten natten till den 7.
Den kalla inledningen gjorde att månadens högsta snödjup i olika landsdelar kom relativt långt in i månaden. För norra Norrland var snödjupet störst i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen den 4 med 151 cm, inte speciellt långt ifrån säsongshögsta på 160 cm från den 15 mars. I södra Norrland toppade Storlien-Visjövalen i Jämtlandsfjällen med 59 cm den 11, i Svealand Ulvsjö i norra Dalarna 15 cm den 13 och i Götaland ovannämnda Svinhult.
Högsommarvärme och mycket regn
Så kom den då äntligen, den av så många efterlängtade sommarvärmen. Värmen hade länge legat och gäckat i öster, och vällde den 13-14 in på bred front österifrån, med början i nordost. Värmen föregicks av rikligt med regn som i impulser söderifrån vandrade norrut över landet. Regn, skurar och åska pendlade lite fram och tillbaka i ost-västlig riktning, och av och till nådde värmen in i öster. Här de observationer på 35 mm eller mer i landet i samband med värmens intåg: Öje i Dalarna 38 mm den 12, Valla i inre Södermanland 42 mm, Regna i nordligaste Östergötland 38 mm och Los i nordvästra Hälsingland 36 mm den 13.
Temperaturen sköt i höjden direkt, men 24,2 grader i Haparanda i Norrbotten den 13, årets dittills högsta temperatur. Haparanda förtjänar nästan en helt egen krönika i samband med värmen. Fem dagar i rad, den 13-17 var det just Haparanda som hade varmast i hela landet. Tre av dessa dagar, den 15-17 noterade man dessutom en högre majtemperatur än någonsin sedan mätningarna inleddes 1859. Innan var Haparandas majrekord 26,5 grader från 1887, i år blev det 28,2 grader den 15, 27,0 grader den 16 och 26,7 grader den 17. 28,2 grader stod sig också som månadens högsta temperatur i landet. Även på andra platser i nordöstra Norrland uppmättes högre majtemperatur än på väldigt länge, exempelvis i Umeå med 25,3 grader den 15, varmast där i maj sedan 1971.
Värmen märktes också nattetid och redan natten till den 14 inträffade årets första natt med enbart plusgrader i landet. Det finns inget rekord noterad för kuriosarekordet ”tidigaste datumet för enbart plusgrader i landet”, men den 14 maj känns tidigt, om än inte rekordtidigt.
Värmen blev efterhand alltmer märkbar i hela landet, även om låga moln och envetet småregnande hade svårt att ge upp i Götaland. Det kändes nog ganska hårt att sitta i Skåne eller Blekinge och ha 8 grader ”varmt” och strilande regn samtidigt som främst alla norrbottningar badade i sol och värme. Först den 18 började värmen på allvar få greppet även om hela Götaland.
38 mm på en kvart
Nya stora regnmängder föll en vecka senare med Omberg i västligaste Östergötland 63 mm, Tomtabacken i nordvästra Småland 62 mm, Letafors i norra Värmland 55 mm, Sågen i sydligaste Dalarna 42 mm, Fägerhult i södra Västergötland 40 mm, Fotskäl i västligaste Västergötland 37 mm, Väse i södra Värmland 37 mm den 20 och Fjugesta i Närke 40 mm den 21 som de största officiella mängderna. Den 21 finns också obekräftade uppgifter om uppåt 100 mm regn i Örebro-trakten. Och på kvällen den 22 rapporterade en privatperson i Värmland om mycket stor hagel i samband med en skur av sällan skådat slag.
Tomtabacken fick för övrigt hela 38 mm på bara en kvart vid 19-tiden på kvällen den 20. Det är den näst största regnmängden som observerats i Sverige på så kort tid. Men automatstationer finns numera, sedan 1995, möjlighet att följa detaljer i regnmängder som inte varit möjligt förut. Sedan dess är det bara värmländska Daglösen med sina 40 mm på en kvart den 5 juli 2000 som lyckats mäta mer nederbörd än Tomtabacken gjorde denna gång. Ytterligare 12 mm föll kvarten därefter, så på en halvtimme föll det 50 mm. Definitionen för skyfall är 1 mm per minut, vilket utan problem är uppfyllt i detta fall.
Kraftig vårflod i norr
Mycket regn, kvarvarande snötäcke och sommarvärme är ingen bra kombination, inte om man vill undvika en kraftig vårflod. Redan den 15 kom den första varningen för höga flöden i delar av norrland och läget blev allt värre dag för dag. En kraftig vårflod tog sin början, den värsta på många håll i Norrland på över 10 år, lokalt på 50 år. Mängder med översvämningar och avskurna vägar blev följden, lokalt även jordskrev och lavinliknande skred med snö och vatten i en salig blandning. Dammluckor öppnades för fullt och gav då direkt problem med översvämningar nedströms i vattendragen och lokalt var läget kaotiskt. Kulmen nåddes den 20-22 då flödena lokalt var extremt höga. Den 20 varnades för extrema flöden i Fjällsjöälven, ett biflöde till Ångermanälven, och i Hårkan, ett biflöde till Indalsälven. Den 21-22 gällde varningen Fjällsjöälven från Ormsjön till Lesjön. Flödesvarningar blev sedan allt färre och allt mindre allvarliga tills flödesvarningarna upphörde helt den 30.
Kylig och ostadig avslutning
Den 22-23 drog svalare luft österut över landet och sommarvärmen var passé för denna gång. Ett regn förstärkes alltmer och gav drygt 30 mm i Norduppland den 23. Avslutning av maj blev kylig och ostadig, lokalt med cirka 30 mm som mest på ett dygn, dessutom av och till blåsigt i Sydsverige. Den 25 rapporterade Rynge byvindar på 21 m/s och den 31 var det Ronneby-Kallinge i Blekinge som med 22 m/s hade mycket hårda vindbyar.
Efter sju dagar på raken med högsommarvärme i landet den 14-20 stod sig maxtemperaturen i landet i slutet av månaden slätt. Lägst maxtemperatur i landet under avslutningen av maj blev 15,8 grader i Harstena i Gryts skärgård i Östergötland den 25. Den 24-29 noterades inte 20 grader eller mer någonstans i landet. Vid månadsskiftet börjar nu sommarvärmen göra lite trevande försök igen och 22,4 grader i bohuslänska Hud fick avsluta maj.