En minst sagt händelserik månad avslutade väderåret 2013. Frånsett ett par dagar med vinterkyla efter Sven blev december mycket mild, och i större delen av landet även nederbördsrik. Det milda väderläget gjorde också att månaden blev blåsig månad med flera stormtillfällen. De två oväder som slog hårdast mot landet var Sven den 5–6 och sedan Ivar den 12. Dessutom var det extremt milt i landet kring den 11, och det bara några dygn efter att vinterkylan haft ett stadigt grepp om hela landet.

Mycket milt och till stor del även blött

Ett par dagars vinterkyla märks inte i den sammanlagda medeltemperatur för månaden. Det blev en mycket mild, för att inte säga extremt mild månad med en avvikelse på 4-6 grader över det normala i större delen av landet. Lokalt nådde avvikelsen nästan obegripliga 8 grader. I absoluta tal hade Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen kallast i december med en medeltemperatur på 11,1 minusgrader, medan såväl Väderöarna som Måseskär vid Bohuskusten hade varmast med 6,1 grader.

Trots en mycket mild december slogs inga rekord. I norra Norrland var decembermånaden 2011 ännu varmare, och i övriga landet behöver man bara backa till 2006 för att hitta än ännu varmare december än årets. Men trots allt blev december 2013 en av de allra varmaste decembermånader som förekommit i Sverige.

I större delen av landet föll mer nederbörd än vanligt i december. Lokalt föll över dubbla normalmängderna, främst i nordvästra Götaland och västra Svealand där vädersystem på vädersystem vandrade in under månaden. Den som försökte hålla koll på alla vädersystemen från sydväst har nog sedan länge tappat räkningen. Bara på Öland och Gotland samt i östra Småland och östra Östergötland har mindre nederbörd än normalt fallit.

Ulricehamn i Västergötland slog nytt decemberrekord för nederbörd. Tidigare hade man rekordet 186 mm från 1898 och 1960, men denna december föll det 188 mm, vilket motsvarar 238 % av normalvärdet på 79 mm. Mätningarna i Ulricehamn inleddes 1892.

Antalet soltimmar i landet under månaden var i stort sett normalt. Bara skånska Lund redovisade klart lägre solskenstid än vad som är brukligt i december.

Blåsig första advent

Månaden inleddes söndagen den 1 med stormvindar och stormbyar. I ett stråk från Jämtland ner mot södra Norrlandskusten och Uppland blåste det som värst. I fjällen och över hav kulminerade medelvinden på stormstyrka:

Blåhammaren i Jämtlandsfjällen 29 m/s,

Söderarm i Stockholm yttre norra skärgård 28 m/s,

Örskär vid Upplandskusten 28 m/s,

Brämön vid Medelpadskusten 26 m/s

och Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen 26 m/s.

Över land blåste det stormbyar på flera platser:

Sundsvall-Härnösand flygplats i Medelpad 29 m/s,

Åmot i Gästrikland 28 m/s

och Sundsvall-Råsta 25 m/s.

Därtill noterade många andra platser mycket hårda vindbyar. Jämfört med det som skulle komma var blåsten första advent inget märkvärdigt, men hade det varit normalt mycket väderhändelser denna december hade nog första advent-blåsten rönt mer uppmärksamhet.

Milda västvindar följde dagarna därpå, vilket gav mycket byar av regn och snö i främst Lapplandsfjällen. Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen rapporterade dygnsnederbördsmängd på 35 mm för nederbördsdygnet den 2 (alltså från morgonen den 2 till morgonen den 3), medan snödjupet på morgonen den 3 bara hade ökat med 12 cm sedan dagen innan, så det var utan tvekan rejält blöt snö som föll.

Sven

Namnsdagsbarnet den 5 fick ge namn åt det oväder som den 5–6 slog hårt mot främst södra Sverige. I Götaland blev Sven nästan en kopia av stormen Simone i slutet av oktober. Det blev en rejäl höststorm som kulminerade kring midnatt den 5–6 med stormvindar över hav:

Väderöarna vid Bohuskusten 30 m/s,

Hanö utanför Blekinges kust 29 m/s,

Måseskär 28 m/s,

Vinga utanför Göteborg 28 m/s,

Hallands Väderö i nordvästligaste Skåne 27 m/s,

Nordkoster vid norra Bohuskusten 27 m/s,

Nidingen vid norra Hallandskusten 27 m/s,

Utklippan i Blekinges östra yttre skärgård 25 m/s,

Ölands södra udde 25 m/s

och Falsterbo på skånska sydvästspetsen 25 m/s.

Över land noterades orkan- och stormbyar på många platser:

Rynge i sydligaste Skåne 33 m/s (orkanbyar),

Halmstad flygplats i Halland 33 m/s (orkanbyar),

Ängelholm-Barkåkra i nordvästra Skåne 32 m/s,

Eftra-Broen i Halland 30 m/s,

Malmö-Sturup 30 m/s,

Helsingborg i nordvästra Skåne 29 m/s,

Kristianstad i nordöstra Skåne 29 m/s,

Malmö 28 m/s,

Ljungbyhed i nordvästra Skåne 28 m/s,

Göteborg-Säve 28 m/s,

Torup i inre Halland 27 m/s,

Visingsö i Vättern 25 m/s,

Kristianstad-Everöd 25 m/s

och småländska Växjö 25 m/s.

Därtill var det mängder av platser som observerade mycket hårda vindbyar när Sven svepte österut över Götaland den 5–6. Det föll också rikligt med regn, mest i Ulricehamn i Västergötland med 33 mm.

Stormen gav sedvanliga skador och följdverkningar. Cirka 50 000 elabonnenter blev utan ström, flera dödsolyckor skedde, mängder med tåg-, flyg- och tågavgångar ställdes in eller försenades och omkring 2 miljoner kubikmeter skog föll. Havsvattenståndet i Öresund steg rejält, och de vågor som därtill slog in mot kusten bidrog till de översvämningar som förekom.

Flera nya rekord för högt havsvattenstånd norr om Öresundsbron respektive lågt havsvattenstånd söder om Öresundsbron jämfört med medelvattenståndet sattes också i samband med Sven:

Halmstad +170 cm (tangering av rekordet +170 cm från Simone-stormen i oktober)

Viken mellan Höganäs och Helsingborg  +167 cm (tidigare +166 cm från november 1985)

Barsebäck mellan Landskrona och Malmö +159 cm (tidigare löd +136 cm från november 2011)

Skanör vid skånska sydvästspetsen -158 cm (tidigare -155 cm från december 1999)

Ovädret Sven hade en dimension som Simone inte alls hade, och det var snöfallet som härjade i den norra delen av ovädret. I delar av södra Norrland och västra Svealand vräkte snön ner och det föll rätt allmänt över 30 cm snö i ett stråk från norra Hälsingland och södra Medelpad i öster till Härjedalen och norra Dalarna i väster. De största officiella snödjupsökningarna på ett dygn fram till morgonen den 6 blev:

41 cm i Ulvsjön i sydligaste Medelpad,

41 cm i Lillhärdal i Härjedalen,

37 cm i Ytterberg i Härjedalen

37 cm i Lobonäs i sydvästra Hälsingland

och 36 cm i Gördalen i norra Dalarna.

I millimeter nederbörd räknat föll över 20 mm på sina håll, och som mest:

30 mm i Los i nordvästra Hälsingland,

30 mm i Hudiksvall i norra Hälsingland

och 30 mm i Lillhamra i Härjedalen.

Det blev även besvärligt på vägarna i söder när snö och tillfrysning följde allt längre söderut i landet när Sven drog bort österut den 6. Det dygnet (fram till morgonen den 7) föll det som mest i Norra Vi i sydligaste Östergötland med 38 cm.

Tillfälligt snötäcke och vinterkyla i hela landet

Ovädret Sven följdes den 6–9 av kyla i hela landet. Snön la sig tillfälligt långt söderut i landet, och större delen av landet var snötäckt den 6–10. Men det bara ack så tillfälligt skulle det visa sig. Den 8 späddes snötäcket på i söder när ett vädersystemet som då kom in från sydväst gav snö istället för regn eftersom det var kallt i hela landet.

Redan i början av månaden hade dittills säsongslägsta noterats, först 29,3 minusgrader i Naimakka i nordligaste Lappland den 1, och dygnet därpå 30,2 minusgrader på samma plats. Kylan som följde efter Sven gav dock än lägre temperatur, denna gång i Nikkaluokta. Först blev det där 36,7 minusgrader den 7, sedan 40,0 minusgrader den 8 och till slut 40,8 minusgrader den 9. Det är inte bara säsongslägsta, utan även årslägsta, för 40-gradig kyla har inte förekommit i landet sedan den 7 december 2012.

För övriga landsdelar noterades månadens lägsta temperatur den 8:

I södra Norrland 25,9 minusgrader i Lillhärdal,

i Svealand 28,8 minusgrader i Storbo i norra Dalarna

och i Götaland 17,5 minusgrader i Kymbo i inre Västergötland.

I Kiruna i norra Lappland blev det hela 38,0 minusgrader den 9, och det är kallast där i december sedan slutet av 1800-talet och kallast oavsett månad sedan februari 2001.

Extremt milt långt norrut

Snön smälte snabbt bort när mildluften tog över igen den 10. Omslaget gick snabbt, i Nikkaluokta exempelvis steg temperaturen smått otroliga 38 grader på bara ett dygn, från 31,2 minusgrader på kvällen den 9 till 6,8 grader över nollstrecket 24 timmar senare. Det är den största kända temperaturförändringen i Sverige på ett dygn. Omslaget gav mycket halka i främst östra Norrland när snön smälte och underlaget istället blev mest is.

Det var mycket mild luft som tog sig långt norrut över landet, så den 11 slogs många nya rekord gällande absolut decembertemperatur i norr, och det även för stationer med mätserier som inleddes redan på 1800-talet:

Bjuröklubb vid Västerbottenskusten 9,9 grader (tidigare 7,6 grader 1989, startår 1879),

Gunnarn i södra Lappland 9,6 grader (tidigare 7,8 grader 1953, startår 1885),

Umeå i Västerbotten 9,5 grader (tidigare 9,0 grader 1932, startår 1858),

Holmön vid Västerbottenskusten 8,9 grader (tidigare 7,4 grader 1989, startår 1855),

Piteå i Norrbotten 8,6 grader (tidigare 8,5 grader 1989, startår 1859),

Jokkmokk i mellersta Lappland 8,0 grader (tidigare 7,5 grader 1998, startår 1860)

och Haparanda i Norrbotten 7,2 grader (tidigare 7,0 grader 1909, startår 1859)

samt även den 12:

Storlien 9,1 grader (tidigare 8,0 grader 1905, startår 1878).

Månadens högsta temperatur inträffade också den 11 på Örnsköldsvik flygplats i Ångermanland med hela 11,1 grader. Det är inte långt ifrån det absoluta decemberrekordet för Norrland. Det rekordet lyder på 11,8 grader och sattes i Åmotsbruk i Gästrikland den 2 december 1953. För övriga landsdelar blev december månads högsta temperatur:

I norra Norrland 10,2 grader på Skellefteå flygplats i Västerbotten den 11,

i Svealand 10,9 grader på Örebro flygplats i Närke den 17

och i Götaland 10,8 grader i Norrköping den 17.

Ivar

Stormen Ivar (där namnet hämtades från den norska vädertjänsten) slog hårt mot mellersta Norrland den 12 (och natten mot den 13). Ivar vållade mer skada och fällde mer skog än stormen Hilde som drog förbi på i stort sett samma bana ungefär en månad tidigare. Stormen Ivar blev därmed jämförbar med stormen Dagmar annandag jul 2011.

Medelvinden i fjällen kulminerade med orkan- och stormvindar:

Blåhammaren 34 m/s (orkan),

Stekenjokk 31 m/s

och Flatruet i Härjedalsfjällen 28 m/s.

Över inlandet noterades orkan- och stormbyar:

Mattmar i Jämtland 35 m/s (orkanbyar),

Östersund-Frösön 33 m/s (orkanbyar),

Dravagen i södra Jämtland 31 m/s,

Hunge i östra Jämtland 30 m/s,

Börtnan i Jämtland 30 m/s,

Kramfors flygplats i södra Ångermanland 29 m/s,

Delsbo i norra Hälsingland 29 m/s,

Sundsvall-Härnösands flygplats i norra Medelpad 28 m/s,

Föllinge i Jämtland 27 m/s,

Sundsvall-Råsta 27 m/s,

Hamra i nordvästra Hälsingland 26 m/s,

Torpshammar i inre Medelpad 25 m/s,

Hallhåxåsen i östra Jämtland 25 m/s

och Västmarkum i Ångermanland 25 m/s.

Räknat till mängden stormfälld skog var Ivar till och med kraftigare än Dagmar, för uppskattningsvis gav 4,5–6,5 miljoner kubikmeter skog vika för Ivars härjningar. Dessutom var som mest omkring 55 000 abonnenter utan el, tågtrafiken drabbades hårt av inställda och försenade avgångar, flera tusen hushåll var också utan fast telefon, tak blåste av och många skolor höll stängt.

Snöbrist och fortsatt höst i söder

Frånsett den tillfälliga kylan och snön i Svens fotspår har december varit en snöfattig månad. Detta trots att det redan den 3 rapporterades om 123 cm i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen. Det är ett extremt snödjup för att vara så tidigt på säsongen. Den noteringen stod sig som månadens största snödjup i landet, och för övriga landsdelar låg snön som djupast:

I södra Norrland 47 cm i Digernäset i Jämtlandsfjällen den 10,

i Svealand 76 cm i Gördalen den 31

och i Götaland 55 cm i Norra Vi den 9.

Den vita julen uteblev för de allra flesta söder om en linje från Västerbotten via inre Hälsingland ner till norra Värmland, vilket är en sämre utdelning än vad det brukar vara. Men det är inte förvånande alls med tanke på hur mild månaden varit. Även havisens utbredning har levt ett undanskymt liv i december, och vid årsskiftet ligger havsisen bara i nordligaste Bottenviken.

Gränsen för den meteorologiska vintern har legat i stort sett stilla hela månaden. Bara de resterande delarna av södra Norrlandskusten som inte hade fått vinter redan i november fick det i början av december, den 4 för att vara exakt. Detta innebär att vinterns ankomst nu är rejält försenad i Götaland och än mer i de delar av Svealand som fortsatt har meteorologisk höst. Många tvivlar till och med redan på om det ens blir någon vinter att tala om i söder vintern 2013–2014. Om det ska gå så illa återstår dock att se, för väderåret vänder först i slutet av januari och början av februari då den ökande mängden sol gör att medeltemperaturen statistiskt sett börjar vända uppåt igen.

Många blåsiga dagar

Utöver de kraftiga vindar som noterades i samband med blåsten första advent, stormen Sven och stormen Ivar blåste det rejält även vid andra tillfällen under månaden. I vindkänsliga Stekenjokk blåste det orkanvindar på 36 m/s den 2 och 34 m/s den 11 samt stormvindar på 30 m/s den 3, 27 m/s den 4, 30 m/s den 10, 27 m/s den 16 och 26 m/s den 17. Även Blåhammaren har flera stormnoteringar under månaden, 27 m/s den 16, 25 m/s den 19, 28 m/s den 24, 26 m/s den 25 och 27 m/s den 28. För att avsluta uppräkningen med stormvindar i fjällen hade även Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen 32 m/s den 11 och Sylarna i södra Jämtlandsfjällen 29 m/s den 24.

En stormbynotering utöver de som härrör från den 1, den 5–6 eller den 12 inträffade vid lunchtid den 11 då Kiruna flygplats noterade 26 m/s. Dessutom var det mycket hård vindbyar följande dagar: Den 3–4 i nordligaste Lappland, den 10 i Halland, den 11 i mellersta och norra Lappland, den 16 i Närke, den 22 i Dalsland och södra Dalarna, den 24 innanför Västkusten och den 25 i Jämtland.

Blöt och mild jul med höga flöden

Före och över julhelgen var det en strid ström av regnväder från sydväst in över landet, och det var av och till blåsigt också. Dessa vädersystem gav ifrån sig riktligt med regn över främst nordvästra Götaland. Officiellt blev det fyra observationer med dygnsnederbördsmängd över 30 mm. Först den 23 då det föll 32 mm i Borås i Västergötland, sedan den 24 med 32 mm i Mollsjönäs nordost om Göteborg, 31 mm i Fotskäl i sydvästra Västergötland och 30 mm i Borås.

Lokalt föll det så mycket som cirka 80 mm på bara några dygn. Det myckna regnandet gjorde att flödena i många vattendrag vid Västkusten nådde höga nivåer under julhelgen, till och med mycket höga flöden i Örekilsälven den 25–26. Flödena kulminerade mot slutet av julhelgen och dygnen därpå, så den 30 togs den sista varningen bort eftersom alla vattendrag hade nivåer som var sjunkande. På julaftonen gjorde ett jordskred utanför Tanum i norra Bohuslän att E6 fick stängas av i bägge riktningarna.

Några topp- och bottennoteringar från självaste julaftonen:

Kallast: Kvikkjokk-Årrenjarka i norra Lapplandsfjällen 26,0 minusgrader.

Varmast: Lund, Kristianstad och Malmö, alla 10,1 grader.

Blötast: Mollsjönäs 32 mm.

Störst snödjup: Katterjåkk 103 cm.

Om man tittar enkom för Stockholms del blev julhelgen den varmaste som uppmätts där sedan åtminstone 1901, vilket är så långt tillbaka i tiden som det finns statistik för just detta. Medeltemperaturen för de tre dygnen den 24–26 blev 5,4 grader. Svårt då att få den där riktiga julkänslan att infinna sig.

Andra exempel på julvärmen var att Lund och Malmö hade sina varmaste julaftnar sedan 1977, och juldagsvärme för den högsta på åtminstone 50 år i bland annat Örebro med 8,9 grader, i Gävle med 8,8 grader och i Umeå med 5,4 grader.

”Varför ändra på något invant?” kanske vädrets makter tänkte, för de avslutande dygnen på väderåret 2013 fortsatte med samma väderlunk som sedan länge. Under de avslutande dygnen fördes flera regn- och snöväder in från sydväst och drog norrut över landet. Snöutbredningen i landet nådde sitt minimum den 29, för därefter la sig faktiskt snön igen på sina håll i sydöstra Norrland och inre Svealand.