Med plusgrader, blåst och barmark är det svårt att få till den där rätt julkänslan, såsom i Skåne med 8 grader varmt och regn av och till under julaftonen. Under julhelgen tog dock vinterkylan och snön över allt längre söderut i landet. Den meteorologiska vintern gjorde entré i Sydsverige den 24–25 och var då säkerligen efterlängtad av många. I övrigt bjöd månaden på milt och delvis blött väder med efterföljande flödesvarningar och ett par busväder kring lucia där sviterna blev strömavbrott och viss trädfällning.

Milt, och både torrt och blött

Medeltemperaturen blev högre än normalt i hela landet. Månadens medeltemperatur jämfört med det normala blev 2–5 grader över i mellersta och norra Norrland, och 0–2 grader över det normala i övriga landet. Två platser i Värmland, Arvika och Östmark-Åsarna, lyckades precis pricka sina normalvärden, så där var avvikelsen alltså 0,0 grader. Störst temperaturöverskott jämfört det normala fick man i Överkalix-Svartbyn i Norrbotten med 4,9 grader. Varma decembermånader är inget unikt på senare år, och i så gott som hela landet var december 2013 ännu varmare. I absoluta tal hade Måseskär vid Bohuskusten varmast i landet med en medeltemperatur på 4,1 grader, medan Karesuando i nordligaste Lappland hade kallast med 11,4 minusgrader.

Nederbörden under december fördelades väldigt ojämnt över landet. I sydväst och nordost föll mer nederbörd än brukligt, lokalt dubbla normalmängden. I Malmö föll 152 mm under månaden (motsvarande 262 % av deras normalmängd). Därmed nytt decemberrekord för de nederbördsmätningar som inleddes där 1917 och där rekordet tidigare från 1999 löd 140 mm. I delar av Svealand och södra Norrland var månaden däremot torr. I Gästrikland, Hälsingland, Dalarna och Härjedalen föll lokalt mindre än hälft av normal decembernederbörd. Som exempel kan nämnas Mora i Dalarna (med mätningar sedan 1924). Där föll det 7 mm på hela månaden, vilket bara är 2 mm över deras ”torr-rekord” för december på 5 mm från 1927.

Solen har lyst ungefär lika mycket som brukligt under december, och lokalt klart mer än normalt. I Borlänge (med mätningar sedan 1987) sken exempelvis solen 65 timmar under månaden mot normala 35 timmar. Det är bara ett par timmar från decemberrekordet 67 timmar från 1995. Flest soltimmar av landets fåtal stationer som mäter soltid fick Nordkoster vid norra Bohuskusten med 68 timmar.

Mild och blöt inledning

Det var milt och ostadigt väder som inledde månaden. Den 3 föll rikligt med regn och blötsnö i de västra fjällen. Mest föll i norra Jämtlandsfjällen det dygnet:

47 mm i Frostviken (månadens officiellt största dygnsnederbördsmängd),

42 mm i Korsvattnet

och 36 mm i Ankarvattnet.

På tidiga eftermiddagen den 3 nådde medelvinden i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen orkanstyrka 34 m/s.

Den 7 var det Västkusten som fick rikligt med regn, 30 mm eller mer på följande platser:

37 mm i Fotskäl i sydligaste Västergötland,

34 mm i Mollsjönäs i västra Västergötland,

33 mm i Ullared i inre Halland

och 30 mm i Källsjö i inre Halland.

Efter ett tillfälligt stabilare dygn passerade flera regn över ungefär samma områden i västra Götaland den 9–12. Uppåt 25 mm per dygn föll som mest, och vid ett tillfälle mer än så:

32 mm i Kroppefjäll-Granan i Dalsland den 10.

Efter allt regn var marken mättad och nivåerna i vattendragen steg, så inte oväntat följde flödesvarningar. I olika omfattning och utsträckning förekom varning för höga flöden i vattendrag från norra Halland upp till sydvästra Värmland från och med den 12. Först den 22 togs den sista varningen bort då samtliga flöden kulminerat.

Oväderstrio med Alexander i spetsen

En trio med oväder passerade landet kring lucia. Det började den 9–10 med att regn, snö och blåst svepte österut över hela landet. Lokalt nådde medelvinden stormstyrka såväl vid kusten som i fjällen:

Blåhammaren i Jämtlandsfjällen 28 m/s kring midnatt,

Vinga utanför Göteborg 27 m/s på natten,

Söderarm vid Upplandskusten 25 m/s på förmiddagen,

Väderöarna vid Bohuskusten 25 m/s på natten

och Sylarna i södra Jämtlandsfjällen 25 m/s på natten.

Även om det blåste rejält över inlandet uppmättes inte några anmärkningsvärt kraftiga byvindar. Ändå föll en del träd, vägar stängdes av, tågtrafiken påverkades och omkring 3 000 abonnenter blev strömlösa.

Tre dygn senare kom nästa oväder, men då på en betydligt sydligare bana så att det bara var Sydsverige som drabbades. Det såg länge ut att bli hiskeligt blåsigt, men ju närmare ovädret kom desto lindrigare såg det ut att bli när det drog in på kvällen den 12. Ovädret döptes till Alexander efter namnsdagsbarnet den dagen, och vinden kulminerade sedan strax före och kring midnatt den 12–13 med stormstyrka till havs:

Hanö utanför Blekinges kust 27 m/s på sena kvällen.

Över land noterades mycket hårda vindbyar som mest, och på en plats även stormbyar:

Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge stormbyar 26 m/s på sena kvällen,

Rynge i sydligaste Skåne 24 m/s på kvällen,

Visby flygplats på Gotland 23 m/s på tidiga morgonen,

Roma på Gotland 23 m/s på natten,

Kristianstad i nordöstra Skåne 22 m/s på kvällen,

Sturup flygplats utanför Malmö 22 m/s på kvällen,

Helsingborg vid skånska västkusten 21 m/s på kvällen

och Ronneby-Bredåkra i Blekinge 21 m/s på sena kvällen.

Tåg-, färje- och landsvägstrafiken påverkades en del, likaså föll träd och som mest var omkring 8 000 abonnenter utan el. I ovädrets norrkant föll snö. I småländska Flahult utanför Jönköping ökade snötäcket med 19 cm på dygnet fram till luciamorgonen den 13. Dygnet därpå (fram till morgonen den 14 alltså) ökade sedan snödjupet med 25 cm i Marksuvinsa i Norrbotten i samband med ett ganska stillaliggande snöfall som av och till berört landskapet under flera dygn.

Nästa attack västerifrån passerade hela landet den 14–15, men då var det inte alls lika blåsigt frånsett i fjällen. Blåhammaren noterade stormvindar på 26 m/s på kvällen den 14.

Extrem mildluft, åska och kraftiga vindbyar

Mildluften var markant långt in i månaden. Månadens högsta temperatur uppmättes så pass sent som den 19 när temperaturen nådde 10-gradersstrecket på sina håll i Skåne, Blekinge och Småland. Övriga landsdelars högsta temperatur inträffade annars under månadens inledande vecka, men även efter mellandagarnas väderomslag (som du kan läsa mer om senare i denna krönika). Här samtliga landsdelar toppnoteringar:

I norra Norrland 7,4 grader i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen den 30,

i södra Norrland 9,5 grader i Brämön vid Medelpadskusten och i Kuggören vid Hälsingekusten den 4,

i Svealand 7,7 grader i Hamra i östra Dalarna den 31

och i Götaland 10,8 grader i Karlshamn i Blekinge den 19.

Det förekom åska och kraftiga vindbyar också den extremt milda dagen den 19. I småländska Växjö noterades kortvarigt mycket hårda vindbyar på 21 m/s på sena eftermiddagen. Annars blev den 11 månadens ”åskrikaste” dygn med 219 registrerade blixtar, följt av den 10 med 38 blixtar och den 19 med 17 blixtar.

Regn i Skåne, snö i Ångermanland

Den 21–22 vräkte regnet ner över delar av Skåne och Halland. Lokalt föll över 30 mm under nederbördsdygnet den 21 (från morgonen den 21 till morgonen den 22):

32 mm i Knäred i södra Halland.

Detta regn blev ”droppen som fick bägaren att rinna över, så den 22 utfärdades varning för höga flöden i delar av Skåne. Den varningen låg i minskad omfattning kvar till och med den 28.

Snögränsen i landet låg under inledningen av december i grova drag stilla från Västerbotten till Värmland, men med start den 19 började snögränsen sakta krypa söderut. Den 22–23 började vinterkylan få fäste i norr samtidigt som mildluften låg kvar i söder. I gränszonen däremellan snöade det över mellersta Norrland. Lokalt ökade snödjupet med 20 cm eller mer under dygnet fram till morgonen den 23:

23 cm i Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen,

22 cm i Sidsjö i Medelpad

och 20 cm Lövberga i norra Jämtland.

Än mer föll dygnet därpå, vilket gav följande snödjupsökningar under dygnet fram till julaftonens morgon:

46 cm Nora-Östanö vid Ångermanlandskusten (månadens officiellt största snödjupsökning på ett dygn),

32 cm i Backe i nordvästra Ångermanland,

25 cm i Lövberga,

24 cm i Åkroken i södra Ångermanland,

23 cm i Kittelfjäll,

22 cm i Frostviken,

21 cm i Kyrktåsjö i norra Ångermanland

och 20 cm i Boksjö i södra Lapplandsfjällen.

Det föll uppåt en halv meter snö i ett stråk från Ångermanland till gränstrakterna Jämtland–Lappland dessa två dygn. Inte dumt alls om man vill ha en gnistrande vit jul utanför fönstret. I millimeter räknat föll det 30 mm eller mer i smält form per dygn på ett ställe:

30 mm i Nora-Östanö den 23.

Julvädret i siffror

Samtidigt som vintern med snö och kyla oftast redan etablerat sig i norr är december vanligen en mer eller mindre lång väntan på att vintervädret ska ta över även i söder. Denna december fick sörlänningarna vänta till julhelgen, då det efterhand blev allt kallare och allt vitare allt längre söderut i Svea rike. Snötäcket kom och gick i Götaland under månaden och den 6, 10–18, den 21 och den 25–31 fanns observerat snötäcke i Götaland. På julaftonens morgon var det alltså officiellt barmark i hela Götaland. Även om det var ytterst sparsamt på sina håll i sydkanten låg snön den morgonen från Mälardalen och norrut.

Här några topp- och bottennoteringar under julafton:

Varmast i skånska Skillinge med 8,2 grader,

kallast i Gielas i södra Lapplandsfjällen med 35,8 minusgrader,

blötast under dagen (klockan 07–19) i skånska Skillinge med 11 mm,

blötast under dygnet (fram till juldagsmorgonen) i Skillinge med 15 mm,

störst snödjup på morgonen i Kittelfjäll med 83 cm,

störst snödjupsökning (fram till juldagsmorgonen) i Vattholma i Uppland med 11 cm,

blåsigast i Lungö vid södra Ångermanlandskusten och i Örskär vid norra Upplandskusten med medelvind 20 m/s

och kraftigaste byvinden i Örskär med 23 m/s.

Motsvarande noteringar för juldagen blev:

Varmast i Falsterbo på skånska sydvästspetsen med 5,9 grader,

kallast i Gielas med 37,0 minusgrader,

blötast under dagen i Falsterbo med 7 mm,

blötast under dygnet i Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen med 11 mm,

störst snödjup på morgonen i Kittelfjäll med 75 cm,

störst snödjupsökning i Hemavan i mellersta Lapplandsfjällen med 8 cm,

blåsigast i Stekenjokk med medelvind 21 m/s

och kraftigaste byvinden i Stekenjokk med stormbyar 25 m/s.

Vinterkylan drog söderut under julhelgen

Norr om snöandet tog vinterkylan ett allt stadigare grepp dagarna före jul, och nytt säsongslägsta noterades varje dygn:

30,5 minusgrader i Gielas den 22,

34,3 minusgrader i Karesuando i nordligaste Lappland den 23,

35,8 minusgrader i Gielas den 24

och till slut 37,0 minusgrader i Gielas den 25.

Månadens lägsta notering kom kring midnatt på julnatten. Eftersom temperaturdygnet inleds redan ”kvällen innan” klockan 19 (och klockan 20 om det är sommartid) spelar det ingen roll i statistiken om värdet uppmättes före eller efter midnatt, det bokförs hur som helst på den 25. Ett snöfall drog söderut över Götaland under natten till den 27 och gjorde att nästan hela landet blev vitt. Kylan som följde gav månadens lägsta temperatur i Götaland.

Här samtliga landsdelars lägsta temperatur i december:

I norra Norrland 37,0 minusgrader i Gielas den 25,

i södra Norrland 33,3 minusgrader i Hoting i norra Jämtland den 25,

i Svealand 30,8 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 25

och i Götaland 23,9 minusgrader i Kvarn i norra Östergötland såväl den 28 som den 29.

Vinter, snö och is

Den meteorologiska vintern stod och stampade på i stort sett samma ställe hela månaden, men i och med julhelgens kyla togs ett stort kliv söderut över så gott som hela landet den 24–25. Nu vid årsskiftet är det bara kustnära områden vid väst- och sydkusten som officiellt inte har vinter.

Månadens officiellt största snödjup i Götaland inträffade redan den 14, i sviterna efter Alexander-ovädret den 12–13. Övriga landsdelars maximala snödjup noterades dock senare under månaden. På annandagens morgon den 26 jul låg snön ”bara” 64 cm djup i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen. Dygnet därpå hade snödjupet där ökat med 31 cm och dygnet därpå med ytterligare 26 cm. Här samtliga landsdelars största snödjup i december:

I norra Norrland 121 cm i Katterjåkk den 28,

i södra Norrland 54 cm i Strömsund-Edet i norra Jämtland den 24,

i Svealand 57 cm i Gördalen i norra Dalarna den 19–23 och den 30

och i Götaland 20 cm i Ed i Dalsland den 14.

Med kylan började säsongens isläggning till havs ta fart, främst i Bottenviken. Men bara lite, för det är fortsatt skralt med havsis mot vad det brukar vara. Det beror givetvis på den milda avslutningen på väderåret 2014 och avsaknaden av längre köldperiod i december.

Milt, blåsigt och halt nyår

Den 29–30 slog vädret om markant. Kylan förpassades österut när ett snöfall följt av mildluft drog in västerifrån. Lokalt steg temperaturen steg uppåt 25 grader på ett dygn och uppåt 35 grader på ett och ett halvt dygn. Som exempel kan nämnas Nikkaluokta där temperaturen steg från 32 minusgrader på kvällen den 28 till 4 grader vid lunchtid den 30. Mest extremt var det timmen mellan klockan 11 och 12 den 30 då temperaturen steg nästan 10 grader, från 5,0 minusgrader till 4,4 grader! Det syntes tydligt på alla väderparametrar som registrerades att inversionen då drog sin sista suck över byn och en frisk byig västvind tog över.

Maxtemperatur i Nikkaluokta den 30 blev som tidigare nämnts 7,4 grader. Men det var ännu mildare i Börtnan i sydligaste Jämtland med 8,0 grader. Plusgrader och regn förvandlade vinterväglaget på många vägar och gator i mellersta och norra Sverige till blöt och glashal blankis med avåkningar, olyckor och inställda bussturer som följd.

Västvinden som brakade in över fjällen kulminerade kring midnatt den 30–31. På en plats rapporterades orkanvindar:

36 m/s (månadens högsta medelvind) i Stekenjokk på sena kvällen den 30

och på en annan stormvindar:

27 m/s i Stora sjöfallet i mellersta Lapplandsfjällen kring midnatt den 30–31.

Nyårsaftonen blev en ovintrig historia med plusgrader, mycket moln och fortsatt halt väglag på många vägar. Varmast i landet blev det i Brämön och Kuggören med 9,4 grader, vilket bara är en tiondel under deras högsta temperaturnotering för månaden från den 4 (som jag skrev om tidigare i denna krönika).

Att ett milt nyår avslutade det rekordmilda väderåret 2014 känns på något sätt rätt, även om jag såsom säkerligen många med mig hellre hade sett ett kallt nyårsväder med gott om snö.