Milt och nederbördsrikt väder i december brukar betyda två saker, och gjorde så även denna gång: Gott om snö i norr och rejält blött i markerna i söder. Är det milt hamnar gränsen mellan regn och snö visserligen längre norrut, men där det fortsatt snöar får man räkna med större mängder än brukligt.

Med milda västvindar fördes mängder av vädersystem från väster till öster rakt över Sverige. Oftast på en ganska nordlig bana, varvid mycket föll som snö över stora delar av Norrland och nordvästra Svealand. Längre söderut var det mest regn, och till slut gav vattendragen upp och svämmade över sina bräddar. Under sista veckan steg flödena till höga i vattendrag efter vattendrag i Sydsverige.

Milt, blött och mulet

Mellan alla passerande vädersystem under månaden kunde kallare luft tillfälligt etablera sig, men det var aldrig tal om någon bestående kyla, inte ens i norr, så sammantaget var det det milda som övervägde i så gott som hela landet. En mätplats, Särna i norra Dalarna, noterade dock en medeltemperatur under det normala i december, för deras 11,0 minusgrader är nämligen 0,2 grader under normalvärdet 10,8 minusgrader. I nordligaste Norrland samt i ett område i nordvästra Svealand och sydvästra Norrland blev månadens temperaturöverskott 0–2 grader, i övriga landet 2–4 grader och lokalt till och med mer än så. Störst avvikelse jämfört med referensåren 1961–1990 fick Utklippan i Blekinges yttre östra skärgård med 4,6 grader. Även om årets december var mild står den sig dock ganska slätt mot sina extrema föregångare 2016 och 2015.

December blev blötare än brukligt i större delen av landet, och lokalt föll mer än dubbla normalmängden jämfört med referensåren 1961–1990. Mest i millimeter räknat föll i halländska Ullared med 225 mm. Procentuellt sett föll dock än mer i delar av östra och norra Norrland, med 243 % i Klöverträsk i södra Norrbotten i topp (106 mm mot normala 44 mm).       

Solen sken mindre än vanligt i december, dock ej rekordlite. Bland de fåtalet stationer som mäter solskenstid var det bara i jämtländska Storlien som solen sken något mer än brukligt och Nordkoster vid Bohuskusten fick mest sol i december, 44 timmar.

Nytt säsongslägsta

Månaden inleddes med kyla längst i norr. Kring midnatt vid månadsskiftet noterades ett nytt säsonglägsta, 34,7 minusgrader i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen.

Mildluften tog dock snabbt över igen, för redan den 2 tog sig mildluft in västerifrån, och den föregicks av regn, snö och underkylt regn. Pendling mellan plus och minus gjorde att det flera gånger under månaden var rejält halt, främst i norr eftersom snön till stor del lyst med sin frånvaro i söder. Snöväder som följts av blidväder gav gång på gång glashala vägar.

Norska Aina slog till

Månaden mest omfattande vädersnurra virvlade in västerifrån den 7 och berörde oss under i stort sett tre dygn. I Norge fick ovädret namnet Aina, och hon satte även en hel del avtryck i det svenska vädret.

Det föll stora mängder regn och snö vid delar av Norrlandskusten den 7, lokalt över 30 mm i smält form:

42 mm i Hattsjöbäcken i norra Ångermanland

och 32 mm i Västmarkum i mellersta Ångermanland,

vilket ledde till att snödjupet ökande med cirka 20 cm lite längre norrut och inåt landet, främst i delar av Västerbotten och södra Lappland. Officiellt ökade snödjupet som mest med 24 cm på ett dygn, det i Holmfors i nordligaste Västerbotten, från 22 cm på morgonen den 7 till 46 cm morgonen därpå.

Den 8 blåste det hårda vindbyar på många håll i Götaland, och lokalt till och med mycket hårda vindbyar. Mildluft följde, och sett till ett riksgenomsnitt blev dygnet den 8, tillsammans med den 20 och den 23, de tre varmaste dygnen under månaden.

En av få åskdagar i december inträffade den 10, då 9 blixtar registrerades innanför Västkusten. Askim i södra Göteborg fick 40 mm regn det dygnet.

Snö lagom inför lucia

Det blev kortvarigt lite kallare i söder dagarna före lucia, vilket gjorde att nästa vädersnurra mestadels gav snö när det passerade över södra Sverige den 11–12. Detta resulterade bland annat i att snödjupet i Mullsjö i östra Västergötland (i den del av landskapet som ligger Jönköpings län) gick från barmark på morgonen den 11 till 25 cm morgonen den 12. I millimeter smält nederbörd föll det 24 mm det dygnet, så den grova tumregeln att 1 mm nederbörd ger 1 cm snö stämde rätt bra den gången. Efter det snöfallet var större delen av landet snötäckt, och skulle så förbli den 12–18.

Den meteorologiska vintern (fem dygn på raken med medeltemperatur under 0 grader varje enskilt dygn) har i stort sett stått stilla under månaden. Kring månadens mitt anlände vintern till delar av Dalsland, till ett litet område norr om Vättern samt till delar av norra delen av Sydsvenska höglandet, mer än så blev det inte på hela månaden. Vi går därmed in i januari med en klart försenad vinterankomst i söder.

Nästa vädersystem att dra in i söder gjorde det den 14, och då föll såväl regn som snö. Lokalt föll över 30 mm det dygnet i ”hörnet” Skåne–Halland–Småland:

32 mm i Knäred i sydöstra Halland

och 32 mm i Markaryd i sydvästra Småland.

Det gav inga större snödjupsökningar dock då det var alltför blött det som föll. Exempelvis gick Knäred från 4 cm på morgonen den 14 till 12 cm morgonen den därpå, så då gav 32 mm nederbörd alltså bara en snödjupsökning på 8 cm. I Markaryd ökade snödjupet än mindre, bara med 5 cm, från 7 cm på morgonen den 14 till 12 cm morgonen den 15.

Tillfällig kyla, följt av extrem mildluft

När det regn- och snövädret sedan drog bort österut den 16 kunde kalluften tillfälligt ta över, och den 17 blev månadens kallaste dygn sett till ett riksgenomsnitt. Bland annat noterades då månadens lägsta temperatur i Götaland, men mer om det senare i denna krönika.

”Men säg den glädje som varar för evigt” heter det ju, och kalluften blev ack så kortvarig. Redan den 18 började milda västvindar ta över kommandot igen, och till den 19 var omslaget ett faktum. Omslaget blev snabbt och rejält i norr, eller vad sägs om 34,4 grader på mindre än ett dygn? Det skedde nämligen i Nikkaluokta, där det var 27,8 minusgrader klockan 23 den 18 och sedan 6,6 grader klockan 21 den 19.

På kvällen den 19 blev det till och med 7,0 grader i Nikkaluokta, men eftersom den toppnoteringen inträffade efter klockan 19 på kvällen räknas den till temperaturdygnet den 20 och blev månadens högsta temperatur i norra Norrland. Även södra Norrlands högsta decembertemperatur inträffade vid detta tillfälle, kring midnatt den 19–20 i Sylarna i Jämtlandsfjällen. Mer om månadens högsta temperatur kommer senare i denna krönika.

I samband med omslaget förekom extremt mycket underkylt regn i delar av Norrland, och det var ett väderläge som sällan skådats i Sverige. Stora problem med halka följde efter underkylt regn, regn på kallt underlag och av omslag till plusgrader.

Plusgrader gick hårt åt snötillgången, där snötäcket sjönk i norr. I söder gjorde mildvädret före jul att snön smält bort helt i Götaland, så den 24–29 var det officiellt barmark i hela Götaland. Snögränsen genom Svealand kröp också aningen norrut inför jul, så det blev till slut en ganska skarp gräns för var man fick en grönbrun respektive vit jul.

Stormvindar

Ett regn- och snöväder susade snabbt österut över landet den 22–23, och vinden som sedan följde tilltog rejält. Blåhammaren i Jämtlandsfjällen noterade storm i medelvind, 26 m/s, vid lunchtid den 23. Byvinden över inlandet nådde också lokal stormstyrka med 25 m/s i Lycksele i sydöstra Lappland på eftermiddagen den 23. Kring midnatt den 23–24 kulminerade byvinden längre söderut i landet, lokalt med mycket hårda vindbyar (21–24 m/s). Bland annat rapporterades om 23 m/s i Hästveda i norra Skåne, liksom i Göteborg.

Månadens högsta byvind oavsett stationsplacering blev annars de orkanbyar på 38 m/s som rådde i Tarfala i norra Lapplandsfjällen kring midnatt den 19–20. Utöver stormvindarna i Blåhammaren den 23 blåste det bara storm vid tre tillfällen till under december, och samtliga gånger i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen: På tidiga kvällen den 2 med 25 m/s, på eftermiddagen den 7 med 28 m/s och på eftermiddagen den 18 med 28 m/s.

Värmen kulminerade strax före jul med nästan 12 grader varmt. Månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna blev:

I Götaland 11,9 grader i Karlshamn i Blekinge den 23,

i Svealand 8,8 grader i Blomskog i sydvästligaste Värmland den 24,

i södra Norrland 8,7 grader i Sylarna i södra Jämtlandsfjällen den 20

och i norra Norrland 7,0 grader i Nikkaluokta den 20.

Blöt julhelg med regn i söder och snö i norr

Utöver tomten kom flera regn- och snöväder på besök över julhelgen. I söder föll regn, men från Dalarna–Hälsingland någonstans och norrut föll julesnö.

Här några topp- och bottennotering för julaftonen den 24:

Varmast: 11,7 grader i Ronneby-Bredåkra i Blekinge.

Kallast: 28,7 minusgrader i Ylinenjärvi i östra Norrbotten.

Blötast under dagen (klockan 07–19): 10 mm i Harstena vid Östgötakusten.

Blötast under dygnet (fram till klockan 7 morgonen därpå): 29 mm i Knäred.

Och motsvarande värden för juldagen den 25:

Varmast: 9,3 grader i Karlshamn.

Kallast: 29,2 minusgrader i Ylinenjärvi.

Blötast under dagen (klockan 07–19): 9 mm i halländska Halmstad.

Blötast under dygnet (fram till klockan 7 morgonen därpå): 29 mm i västgötska Kållered strax söder om Göteborg.

Ronnebys 11,7 grader på julafton är för övrigt varmast i december där sedan det var 12,0 grader den 4 december 1953. Mätningar för Ronneby finns sedan 1881. Regn och 10-gradig värme gör knappast sitt till för att den där rätt julstämningen ska infinna sig, men å andra sidan så kan det därmed vara samma förutsättningar för samtliga högtider i Sydsverige. Oavsett om det är julafton, nyårsafton, påskafton eller midsommarafton är det sill, potatis, 10 grader och regn som gäller.

Snöfallet som på annandagen den 26 drog upp över nordvästra Svealand och södra Norrland gav en rejäl påspädning (15–30 cm) på många håll, inte minst i Härjedalen och norra Dalarna. Gördalen noterade då månadens största officiella snödjupsökning på ett dygn, 34 cm, när man gick från 47 cm på morgonen den 26 till 81 cm av vinterns vita guld på marken morgonen därpå. Utöver Gördalen ökade snödjupet med 25 cm eller mer på tre platser: I Särna med 27 cm, i Hedeviken utanför Hede i Härjedalen med 27 cm och i Lillhamra i Orsa finnmark i nordöstra Dalarna med 26 cm.

Mest nederbörd i millimeter räknat, och den enda plats som fick över 30 mm dygnet den 26, var Ytterhogdal i nordvästra Hälsingland med 36 mm. Deras snödjup ökade med 20 cm, från 40 cm på morgonen den 26 till 60 cm morgonen därpå. Det finns många platser i landet som är väldigt geografiskt ”splittrade”, och det området i nordvästra Hälsingland där Ytterhogdal ligger är ett typiskt exempel på det. Ytterhogdal ligger i Härjedalens kommun i Jämtlands län, men landskapet är alltså Hälsingland.

Samtidigt som snön vräkte ner i främst Härjedalen och norra Dalarna under annandagen blåste det upp till storm vid Bohuskusten. På sena eftermiddagen den 26 noterade Väderöarna hela 30 m/s, och samtidigt rådde där orkanbyar på 38 m/s. Bandet med stormvindar var ganska smalt, för ingen annan station än Väderöarna noterade stormvindar. Lokala strömavbrott följde av stormvindarna.

Snöiga mellandagar

Julhelgen var över, men inte snöandet inte. Annandagens snöande förskjuts åt nordost, samtidigt som nästa kom upp söderifrån, så det fortsatte att snö på många håll i mellersta och norra Norrland den 27–29, där det mesta föll vid södra Norrlandskusten den 28. I smält form föll över 30 mm på följande platser det dygnet:

46 mm i Nora-Östanö i mellersta Ångermanland (vilket blev månaden största officiella dygnsnederbördsmängd),

46 mm i Härnösand vid södra Ångermanlandskusten

och 38 mm i Sidsjö i Sundsvall i Medelpad.

Klart störst snödjupsökning i landet fick då Nora-Östanö med 29 cm, för där gick man från 56 cm på morgonen den 28 till 85 cm på morgonen den 29.

Allt snöande gjorde att det till slut var gott om snö, 50–100 cm, i större delen av Norrland och nordvästligaste Svealand, vilket gör att december avslutades med ett snödjup som inte setts på 24 år. Man behöver alltså backa till december 1993 för att hitta en december som avslutades med lika stora snödjup som nu, och det kan vi tacka (eller skylla om man så vill) på det milda och ostadiga vädret. Så länge nederbörden faller som snö kommer vi troligen få många vintrar som framöver är snörika eftersom klimatförändringarna pekar på allt nederbördsrikare vintrar.

Här ser ni samtliga landsdelars största uppmätta snödjup i december:

I norra Norrland 110 cm i Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen den 28 och den 31,

i södra Norrland 89 cm i Gåltjärn i södra Ångermanland den 28,

i Svealand 95 cm i Gördalen den 29–31

och i Götaland 37 cm i Malmbäck i norra Småland den 15–16.

Facit för snöandet den sista dagen i månaden fås ju först dagen efter, och räknar jag in snödjupsmätningarna den 1 januari skulle tre fjärdedelar av snödjupstoppen revideras:

I norra Norrland 114 cm i Kittefjäll,

i södra Norrland 106 cm i Gåltjärn

och i Svealand 101 cm i Gördalen.

Det föll även lite snö i söder de avslutande dygnen, så i Götaland var det åter mätbart snödjup såväl den 30 (som mest 4 cm i Ed i Dalsland) som den 31 (som mest 7 cm i Godegård i nordvästra Östergötland). På nyårsdagens morgon hade sedan Malmbäck störst snödjup i Götaland med 13 cm.

Kyla i norr

Över julhelgen och vidare i mellandagarna var det även en extrem temperaturkontrast i landet, för samtidigt som åtskilliga plusgrader härskade i söder förekom rejäl kyla på sina håll i norr. Det resulterade dels i ett nytt säsongslägsta, dels i den först 30-gradersdagen i södra Norrland för säsongen.

Här de olika landsdelarnas lägsta temperatur i december:

I norra Norrland 36,6 minusgrader i Nikkaluokta den 28,

i södra Norrland 30,6 minusgrader i Ljusnedal i västra Härjedalen den 31,

i Svealand 27,1 minusgrader i Särna den 13

och i Götaland 13,1 minusgrader i Såtenäs vid Vänerns strand i Västergötland den 17.

Flödesvarningar i massor, men nästan ingen havsis alls

Efter snösmältning dagarna före jul och därefter flera omfattande regnväder steg flödena i vattendragen i främst södra Götaland dag för dag. På juldagen utfärdades den första flödesvarningen, och därefter följde varning efter varning dag för dag. När december var över var flödena höga i Ronnebyån, Mörrumsån, Helge å, Lagan och Ätran samt i mindre vattendrag såsom Svärtaån, Trosaån och Nyköpingsån i inre Södermanland. Med tanke på att vi går mot allt mildare och blötare vintrar så lär flödesvarningar och översvämningar på vintern bli ett allt vanligare inslag i södra tredjedelen av landet de närmaste decennierna.

Efter en övervägande mild december är det föga förvånande att havsisens utbredning än så länge är minst sagt beskedlig. I princip är det endast i Bottenviken som havsisen nu börjat lägga sig även utanför de inre vikarna, och från södra Norrlandskusten och söderut lyser isen ännu helt med sin frånvaro.