Det var nog inte många som blev förvånade när det kalla vädret från januari fortsatte in i februari. Men nu, efter omkring 10 veckor med rejäl vinter i hela landet, så har nog många börjat tröttna och längta efter våren. Jag hoppas bara den dröjer lite. Börjar mildluft, regn och snösmältning ta fart i söder i början av mars kan vi stå inför en ytterst svår vårflod. Bättre då om vintern får hänga i ett tag till och att mars- och aprilsolen sakta men säkert får tära på snötillgången.

Februari blev klart kallare än normalt i hela landet. Ölands södra udde lyckades dock pricka sin normala månadsmedeltemperatur på 1,4 minusgrader. Störst avvikelse återfinns i norr med 3-6 grader under det normala, i söder stannade underskottet på 1-4 grader. Även om februari var kall, fanns flera perioder med mycket milt väder under månaden. I norr skedde det främst den 4-8 och den 13-15 och i söder den 26-28. Den stränga kylan den 18-25 var ändå den som satte störst avtryck i månadens medeltemperatur. I absoluta tal hade Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen kallast i landet med en medeltemperatur på 19,9 minusgrader, medan Utklippan utanför Blekinges kust hade varmast med 0,7 minusgrader.

Mer nederbörd än normalt föll i stora delar av landet under februari, lokalt mer än dubbla mängder. Bara i ett stråk från norra Norrbotten ner mot Härjedalsfjällen föll mindre nederbörd än normalt. Mest jämfört med det normala fick man i Dalsland och Bohuslän, där mycket föll i samband med ovädret den 20. Bohuslänska Lysekil fick nästan fyra gånger det normala, och därmed mest nederbörd i landet i både millimeter och procent räknat. Normalt får Lysekil 44 mm under hela februari. I år föll det lika mycket på bara ett dygn från morgonen den 19 till morgonen den 20. Under tre dygn, från morgonen den 18 till morgonen den 21, föll smått osannolika 104 mm.

Snöoväder inledde

Kylan vid månadsskiftet gav snabbt vika när flera snöväder drog norrut i början av månaden. Det mest intensiva kom in över västra och södra Götaland mitt på dagen den 2. Den 2-4 rörde sig snöovädret upp över Götaland, östra Svealand och sydöstra Norrland. Över 1 decimeter snö föll på många håll i södra Sverige. Officiellt fick Grundforsen i norra Dalarna mest med 22 cm, följt av Lysekil 21 cm, Bengtsfors i Dalsland och Malung i mellersta Dalarna 18 cm. Följden blev, som alltid när snö och blåst slår till, trafikproblem och inställda och försenade tåg och flyg. Dessutom rasade flera tak in i Sydsverige när snön på taken blev alltför tung. Snöovädret klingade av alltmer, men gav fortsatt mycket snö någon dag till. Bland annat fick Härnösand i södra Ångermanland 19 cm den 5.

Mycket snö och is

Intetsägande vinterväder följde. Det var ganska milt, även om temperaturen nästan uteslutande höll sig på minussidan även i Sydsverige. Den 5-7 hade Hudiksvall ett snödjup på 90 cm, vilket blev södra Norrland största officiella snödjup i februari. Det snödjupet tangerades sedan i Kungsberget i nordvästra Gästrikland den 26. För övriga landsdelar blev de största snödjupen i februari: I Götaland 104 cm i Havraryd i inre Halland den 23-25; I Svealand 110 cm i Snavlunda i Närke den 21-23; I norra Norrland 126 cm i Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen den 16.

Februaris vinterväder gjorde att havsisen bredde ut sig alltmer. Omkring den 10 låg isen från Upplandskusten via Åland till finska fastlandet. Några dagar senare var även större delen av Kattegatt islagd. Från mitten av februari låg sedan isen hela vägen från Bottenviken ner mot nordligaste Östersjön. Därmed är vintern 2009-2010 den klart kraftigaste isvintern på 2000-talet.

Busväder i söder och norr

Den 12-14 låg ett snöväder strax sydost om Sverige. Det gav kraftiga vindar och snöfall i främst södra och östra Götaland. Samtidigt brakade milda västvindar in över norra Lapplandsfjällen. Den 14 stängdes E10 mellan Björkliden och Riksgränsen av under hela dygnet när busvädret med hårda vindar och täta snöbyar härjade som värst. När snöovädret bedarrade den 15 kunde Katterjåkk noterade en snödjupsökning på 23 cm. Men hur mycket snö som egentligen föll är helt omöjligt att veta när det samtidigt blåste så hårt.

I mitten av månaden blev det några dagar med ointressant vinterväder, innan ett nytt oväder laddade upp i sydväst. Ett par tamare förlöpare drog upp över landet den 16-19.

Snöoväder av värsta sorten

Snöovädret drog in över sydvästra Götaland på kvällen den 19. Det förstärktes snabbt och svängde sakta norrut över Götaland under natten. Mitt på dagen den 20 låg det kraftigaste snöandet som ett ost-västligt band genom norra Götaland och södra Svealand. Följderna blev mycket omfattande, bland annat med mängder av försenade och inställda tåg och mycket stora problem på vägarna. Än fler tak rasade in av all tung snö på taken och dessutom var som mest omkring 3 000 abonnenter strömlösa. Besvärligast var det utan tvekan på Dalboslätten i Dalsland, där hårda vindar, kraftigt snöfall och snödrev gjorde vägarna mer eller mindre oframkomliga. E45 över Dalboslätten hölls öppen endast med hjälp av kolonnkörning under natten mot den 21, medan övriga vägar däromkring lämnades helt oplogade.

Ovädret gav 10-30 centimeter nysnö på många håll i västra och norra Götaland och sydvästra Svealand, men lokalt föll än mer. Officiellt ökade snödjupet mest i Havraryd. På morgonen den 19 låg snön 43 cm djup där, men dygnet därpå 90 cm, alltså en ökning med hela 47 cm. Andra platser med snödjupsökningar på 20 cm eller mer blev Snavlunda 25 cm, Alingsås i västra Västergötland 22 cm och Rörastrand i Bohuslän 20 cm.

Viss tur i bedrövelsen var ändå att ovädret inträffade en lördag. Hade det inträffat en vardag hade följderna säkerligen blivit än mer omfattande med tanke på alla som då skulle försökt ta sig fram och tillbaka till arbetet. Snöovädret den 20 är ett av de allra värsta som drabbat norra Götaland på 2000-talet. För att hitta ett värre snöoväder behöver man bläddra tillbaka almanackan till den 17 november 1995.

Extrema snödjup

Efter snöovädrets framfart noterades många extrema snödjup i söder. Den 23-25 hade Flahult utanför Jönköping 94 cm djup snö, det största snödjupet som uppmättas där sedan startåret 1905. Här några andra platser med mätningar sedan 1905 som tangerade eller var ytterst nära sina gällande snödjupsrekord:

Kållered utanför Göteborg med 53 cm den 21 är tangerat rekord med 1967.

Halmstad med 44 cm den 20 är tangerat rekord med 1970.

Örebro med 85 cm den 21 är nära rekordet på 86 cm från 1966.

Linköping med 71 cm den 23 är nära rekordet på 73 cm från 1966.

Kristianstad med 51 cm den 25 är nära rekordet på 52 cm från 1929.

Samtidigt som snöovädret härjade som värst i söder ökade vindarna en bit norr därom. Det gav en extrem kyleffekt i främst de södra fjällen. Friska till hårda vindar och åtskilliga minusgrader gav kyleffekt neråt 40 minusgrader.

Sträng kyla och mer snö

All spårbunden trafik i södra Sverige förföljdes av störningar och problem månaden ut efter snöovädret den 20. Kylan som följde bidrog till problemen med igenfrusna växlar, lok och vagnar. Trafikläget var minst sagt kaotiskt när mängder av avgångar ställdes in och försenades, och så var det dag efter dag. Även den lokala kollektivtrafiken drabbades av långvariga och omfattande trafikstörningar. Bland annat ställdes all tunnelbanetrafik ovan jord i Stockholm in under flera dagar. De fåtal ersättningsbussar som sattes in räckte inte på långa vägar det pendlarbehov som huvudstaden har. Kalabalik är kanske ett väl kraftfullt ord, men nästan så att det stämmer in på läget när en enstaka buss kommer för att plocka upp en bråkdel av alla som står och väntar vid en hållplats.

Kylan som följde i hela landet efter ovädret blev sträng. Den 23 noterade Gielas i södra Lapplandsfjällen 40,9 minusgrader, dittills kallast för säsongen. Dygnet därpå blev det ännu kallare med 42,0 minusgrader i Naimakka i nordligaste Lappland. Många platser fick dessutom uppleva sina kallaste dagar på åtskilliga år, exempelvis:

Stockholm 21,0 minusgrader den 22, kallast oavsett månad sedan 1987 och kallast i februari sedan 1979.

Norrköping 25,7 minusgrader den 22, kallast oavsett månad sedan 1987.

Växjö 21,2 minusgrader den 22, kallast oavsett månad sedan 1997.

Kalmar 25,7 minusgrader den 22, kallast i februari sedan 1966.

Borås 25,4 minusgrader den 22, kallast oavsett månad sedan 1987.

Sveg 35,3 minusgrader den 23, kallast oavsett månad sedan 1987.

Östersund-Frösön 32,8 minusgrader den 24, kallast oavsett månad sedan 1999.

Mild avslutning

Under månadens sista dagar lyckades mild luft pressa sig in söderifrån över landet. Temperaturen rusade snabbt upp till flera plusgrader. Som mest blev det 7,3 grader varmt i skånska Hörby den 28. Flera snöväder drog också upp över landet, i söder delvis även regn. Blidvädret bidrog till att än fler takras inträffade och även ras från tak, alltså blötsnö och is som kanade av och släppte från taken och orsakade olyckor och tillbud. Det blev rejält halt också när snön övergick i mer eller mindre blankis när mildluften forsade fram. Snön som legat i hela landet hela månaden fick till slut ge vika i delar av Skåne. Barmark tittade fram lite under helgen som avslutade februari. Annars bjöd februari på mycket och djup snö i främst södra Sverige. På många håll i fjällvärlden var däremot snödjupet fortsatt under det normala även vid månadens slut.

Inte vid ett enda tillfälle under februari har stormvindar registrerats i fjällen eller vid kusten, ej heller någon rapport om hårda vindbyar över land. På så sätt var månaden odramatisk, men vädret i sig var ju med all snö och kyla allt annat än odramatisk och en påminnelse om 1980-talets vintrar för alla sörlänningar.