Kolla vädret idag – sök på din ort

Väder i t.ex. Malmö, Umeå eller Paris – timme för timme och tiodagarsprognoser.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Mest kallt och torrt gav värsta stormen på tre år

Uppdaterad
Publicerad

Februari bjöd mestadels på kallt och stabilt väder, men inte enbart. Rejäl mildluft, en häftig storm, ett kraftigt snöfall och sträng kyla hanns också med denna variationsrika vädermånad.

Februari blev en händelserik och varierande vädermånad. Det varierade dock inte så mycket från dag till dag. Istället var det två tydliga svängningar som gällde, först från milt till kallt och sedan tillbaka till milt igen.

Det började (eller kanske rättare sagt fortsatte från slutet av januari) mycket milt, sedan slog stormvindar till i söder och efter ett rejält snöväder etablerade sig kalluften i hela landet under i stort sett två veckors tid. Kylan lindrades lite när mildare luft kom in västerifrån de sista dagarna, men någon vår är inte i sikte än. Normalt anländer våren redan i slutet av februari till skånska väst- och sydkusten, men inte i år inte...

Sammanlagt blev februari en kall månad i så gott som hela landet, bara delar av Jämtlandsfjällen och allra sydligaste Lapplandsfjällen noterade tiondelar över normal februaritemperatur. För trots en mild inledning och en mild avslutning var det kylan som övervägde under månaden. Medeltemperaturen blev 0-3 grader under det normala i större delen av landet, i Norrbotten och norra Lappland till och med 3-6 grader under normalt. I absoluta tal hade Falsterbo på skånska sydvästspetsen och Skillinge vid skånska sydkusten högst medeltemperatur i landet i februari med 0,7 minusgrader medan Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen hade lägst medeltemperatur med 20,7 minusgrader.

Till vänster månadens medeltemperatur jämfört med referensperioden 1961-1990 (och de stationer som fick störst/minst över/underskott). Till höger månadens högsta och lägsta temperatur. Foto: SVT

Nederbördsmässigt blir februari en ganska normal månad, men med väldigt ojämn fördelning över tid. Under den kalla perioden föll lite nederbörd, medan däremot inledningen var ostadig. Två nederbördsrika dygn sticker ut lite extra, nämligen den 7 och den 10.

Till vänster månadens nederbördsmängder i procent jämfört med referensperioden 1961-1990. Till höger månadens högsta och lägsta nederbördsmängd, både i procent och millimeter räknat. Foto: SVT

Mycket milt och blåsigt

Mildluft, västvindar, tidvis mycket blåsigt och passerande regn- och snöväder präglade vädret under en dryg vecka i början av februari. Det mesta av nederbörden föll i sydväst och både som regn och snö. Inte så konstigt med tanke på att det var därifrån områdena med regn och snö drog in över landet. Mest nederbörd under ett dygn fick Havraryd i inre Halland med 32 mm den 2.

Plusgrader ställde till det i söder. Trottoarer, gator och vägar blev hala i blidvädret. Mildluften kulminerade med 8,6 grader i Malmö den 5. Det blåste av och till mycket hårda vindbyar i söder i söder dessa dagar. Den 3 rapporterade Eskilstuna i norra Södermanland vindbyar på 22m/s, den 4 Åsbräcka-Torpabron i västligaste Västergötland 23 m/s och den 5 Rångedala i västra Västergötland 23 m/s, Helsingborg i nordvästra Skåne 22m/s, Kristianstad i nordöstra Skåne 22 m/s och i Kymbo i östra Västergötland 22 m/s. Det var dock bara en lätt bris i jämförelse med vad som var på gång...

Värsta stormen på tre år

På eftermiddagen och kvällen den 7 drog regn och snö in över västra Götaland (som mest 30 mm i Torup i inre Halland) och vinden tilltog alltmer. Under småtimmarna den 8 var vindstyrkorna som värst. Två kuststationer rapporterade storm, Hanö utanför Blekinges kust med 27 m/s och Nidingen utanför norra Hallandskusten med 25 m/s. Hanös kraftigaste byvind blev för övrigt hela 40 m/s, vilket är nytt februarirekord för en svensk kuststation. Det ska dock påpekas att Hanös vindmätare sitter betydligt högre än de 10 meter som är den höjd som normalt används för vindmätare.

Byvinden över land var nästan ännu mer imponerande. Här samtliga platser som rapporterade stormbyar: Helsingborg 31 m/s, Ljungbyhed i nordvästra Skåne 29 m/s, Malmö-Sturup 28 m/s, Ängelholm-Barkåkra i nordvästra Skåne 28 m/s, Torup i inre Halland 28 m/s, Rynge vid skånska sydkusten 27 m/s, Kristianstad-Everöd 26 m/s, Malmö 26 m/s, Halmstads flygplats 26 m/s, Kristianstad 26 m/s och Eftra-Broen i inre Halland 25 m/s. Stormen slog hårdast mot Skåne och södra Halland och följderna av stormens framfart blev omfattande. Bland annat stängdes Öresundsbron av under natten, träd föll och orsakade trafikstörningar och som mest var omkring 30 000 abonnenter strömlösa. Stormen är den värsta i landet sedan den 22 <februari 2008>.

Flödet i Mörrumsån genom södra Småland och Blekinge, och även i närliggande medelstora vattendrag, ökade efter allt det milda och ostadiga vädret under februaris inledning. Det kulminerade med höga flöden den 9-10.

Snöoväder

Den 10-11 drog ett omfattande och kraftigt snöfall åt sydost över södra och mellersta Sverige. Snö och blåst ställde till mycket stora problem på Gotland, i östra Svealand och sydöstra Norrland. Snön vräkte ner och gav i runda slängar 20-30 cm nysnö i stora delar av främst Södermanland, Uppland, Västmanland, Gästrikland, Hälsingland och Dalarna. Officiellt fick Hassela i norra Hälsingland den största snödjupsökningen med 37 cm den 10. I millimeter räknat fick Hudiksvall vid Hälsingekusten mest med 32 mm, följt av just Hassela med 27 mm.

Väg- och tågtrafiken upplevde stora störningar och det mindre vägnätet var mer eller mindre oframkomligt under främst natten den 10-11. Vissa kunde glatt konstatera att andra personer var ”mer insnöade än vanligt” just då. Vinden till havs nådde inte storm, utan kulminerade med 23 m/s på Svenska Högarna i nordligaste Östersjön när ovädret var på väg bort österut den 11. Då nådde även byvinden 22 m/s på Trollhättan-Vänersborgs flygplats i Västergötland. Så även om snöandet gav med sig efterhand, så gjorde vinden att drivbildningen fortsatte den 11, och därmed även trafikproblemen.

Kyla i massor

Efter det att snövädret dragit bort åt sydost följde kalluft i hela landet. Under hela sex dygn på raken, den 19-24, låg temperaturen hela tiden under 0-gradersstrecket i hela landet. Som ”varmast” dessa dygn var det 0,3 minusgrader i skånska Osby den 20. Även dygnen den 15-16 noterades enbart minusgrader i hela landet.

Det blev rejält kallt. Karesuando i nordligaste Lapplandsfjällen upplevde med 41,5 minusgrader den 15 sin lägsta temperatur oavsett månad sedan januari 1999 och den 19 var det Delsbo i Hälsingland som med 31,4 minusgrader hade sin lägsta temperatur oavsett månad sedan januari 1999. Lägst temperatur denna månad noterades dock i Naimakka i nordligaste Lappland med 42,6 minusgrader den 15. På tiondelen exakt samma temperatur upplevde man också den 24 i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen. 42,6 minusgrader är säsongens hittills lägsta temperatur och en notering som mycket väl kan bli 2011 års lägsta temperatur.

Molnigheten varierade en hel del under den kalla perioden. Tidvis var det mer moln, men antalet dagar med strålande vackert vinterväder var ändå många. Solen sken också mer än normalt i större delen av landet i februari, men långt ifrån några rekord. Det var allmänt vinterväder utan större dramatik skulle man kunna säga. Det var också mest uppehåll dessa dagar, även om det tidvis föll en del snö ur molnen. Inte minst vid Norrlandskusten den 15-17, där snöbyarna lite oväntat förstärktes och gav exempelvis en snödjupsökning på hela 30 cm i Härnösand vid södra Ångermanlandskusten den 16.

Mycket snö, besvärligt isläge och stark kyleffekt

Den 13 låg snön 151 cm djup i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen. Det blev månadens största snödjup i norra Norrland och i landet som helhet. För övriga landsdelar blev motsvarande värden för Götalands del 50 cm i Havraryd i inre Halland den 4, för Svealands del 105 cm i Lillhamra i norra Dalarna den 18 och i södra Norrland blev 131 cm i Sänningstjärn i nordligaste Hälsingland den 18 det största snödjupet i februari.

Havsisen växte så det knakade i kylan. I mitten av månaden kom information om mycket besvärligt isläge i Bottenhavet och isen bara bredde ut sig och växte till sig alltmer och allt längre söderut dag för dag och den 18 kom rapporter om att Vättern hade lagt sig helt. Isläget kulminerade den 24 med den största utbredningen på Östersjön sedan vintern 1986-1987. Isen låg inte helt, men nästan, mellan Södermanlandskusten och Gotland. Sydvindar som följde senare i månaden gjorde inte läget lättare precis, för då packades isen ihop in mot Södermanlandskusten.

I fjällen var det inte isläget, utan istället kyleffekten som det pratades om och varnades för. Kyleffekten var stark i delar av fjällvärlden både den 13-16 och den 17-18. Blåsigt och kallt är ingen bra kombination och den beräknade kyleffekten var som värst 42 minusgrader i Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen den 15.

Mild avslutning

Till slut, den 25, kom mild luft in på bred front västerifrån. Det blir mildare i hela landet, även om kalluften inte gav vika helt och hållet i söder. Mildluften slog däremot snabbt igenom i norr, inte minst i högre terräng. Månadens högsta temperatur blev 9,2 grader i Sylarna i sydligaste Jämtlandsfjällen (1 030 meter över havet) just den 25. Trots omslag till mildare väder och sydvästvindar månaden ut föll förvånansvärt lite regn och snö i landet de avslutande februaridygnen.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Tema månadskrönikor

Mer i ämnet