Februari inleddes med rejäl kyla och mest torrt väder, men också med snöbyar vid ostkusten. Ungefär halvvägs in i månaden tog mildluften över och vädret blev ostadigare med både regn och snö.
Månaden inleddes direkt den 1 med ett rekord. Lufttrycket i Haparanda var då 1058,0 hPa, vilket är nytt svenskt lufttrycksrekord för februari och det högsta lufttrycket oavsett månad sedan januari 1972.
Avvikelsen mot det normala var rejäl efter den inledande veckans kyla. Mildare väder under månaden har sedan knaprat alltmer på underskottet så att månaden som helhet faktiskt blev varmare än normalt i delar av landet. Gör man ett riksgenomsnitt hamnar nog februaris medeltemperatur väldigt nära det normala.
Ser man till enskilda platser hade Karesuando i nordligaste Lappland och Vittangi i norra Lappland kallast i landet i februari med 16,8 minusgrader, medan Väderöarna vid Bohuskusten hade varmast med 0,2 minusgrader.
Till en början var februari mestadels torr, men med mildluften blev det allmänt ostadigare. Mycket grovt sett har det fallit normalt med nederbörd, även om vissa delar av landet fått mer och andra mindre jämfört med normalt. De mest nederbördsrika dygnen i februari blev den 14, den 18-19 och den 22.
Solen har lyst mer än normalt under månaden, men inte rekordmycket.
Sträng kyla och snöbyar vid ostkusten
Månaden inleddes med sträng kyla. Den 2 blev det nytt säsongslägsta med 36,2 minusgrader i Kvikkjokk-Årrenjarka i norra Lapplandsfjällen, och dygnet därpå ännu lägre på samma plats med 42,7 minusgrader. Det är nytt februarirekord för Kvikkjokks del. Det gamla rekordet löd 42,0 minusgrader från 1893 och mätningar finns sedan 1888.
Den 6 noterades månadens lägsta temperatur, 42,8 minusgrader i Naimakka i nordligaste Lappland. Så kallt har det inte varit i Sverige någon vinter sedan Idre-Storbo i norra Dalarna hade 44,0 minusgrader i februari 2001. Många platser i landet upplevde sina kallaste februaridagar på åtskilliga år dessa isande dagar, bland annat:
Haparanda i Norrbotten -34,1 grader den 4, kallaste februaridagen där sedan 1980.
Piteå i Norrbotten -36,9 grader den 4, kallast sedan 1966.
Gladhammar utanför Västervik i Småland -27,7 grader den 5, kallast sedan 1966.
Det var dock bara Kvikkjokk som slog rekord gällande platser med långa mätserier. Mycket troligt blir också 42,8 minusgrader årets lägsta temperatur när väl väderåret 2012 ska sammanfattas.
Med ostvindar över ett öppet hav bildades snöbyar i kylan. Flera dagar var det rejält besvärligt längs delar av ostkusten, med snödrev, blankslipade vägar och minimal sikt i samband med snöbyarna. I exempelvis Löttorp på Öland ökade snödjupet med 22 cm på ett dygn fram till morgonen den 3. Även kylan ställde till med problem, bland annat med störningar i tågtrafiken.
Nästan hela landet var snötäckt under månaden första halva. De största snödjupen i olika delar av landet inträffade däremot senare månaden när snötäcket i och med ostadigare väder växte. För Götalands del var snödjupet som störst 40 cm i Krokshult i östra Småland den 17, medan det för Svealands del var 95 cm den 24-25 i Gördalen i norra Dalarna och för norra Norrlands del 136 cm den 19 i Hattsjöbäcken i norra Ångermanland. Störst snödjup noterades dock i norra Norrland där Avasjö-Borgafjäll i sydligaste Lapplandsfjällen hade 145 cm djup snö den 28.
Långdraget omslag till mildare väder
Under de första fem dygnen av månaden nådde temperaturen aldrig över 0-gradersstrecket någonstans i landet. Först ut att få plusgrader i februari var Höglekardalen i Oviksfjället i Jämtland med 0,4 grader den 6. Då började mildluften västerifrån slå igenom, men till en början nästan bara i Jämtland. Dagarna därpå fick mildluften grepp om en allt större del av främst fjällvärlden. Den 6-11 var det också i norr som respektive dags högsta temperatur i landet noterades:
Höglekardalen i Jämtland 0,4 grader den 6,
Åre-Björnänge i Jämtland 0,5 grader den 7,
Saxnäs i sydligaste Lappland 0,7 grader den 8,
Tarfala i norra Lapplandsfjällen 0,5 grader den 9,
Björkudden i norra Lapplandsfjällen 6,7 grader den 10
och Kvikkjokk-Årrenjarka 5,2 grader den 11.
Omslaget till milt tog flera dagar, och kylan hängde kvar längst i södra Götaland, ända till mitten av månaden. Men när det väl slog om gick det snabbt, i alla fall i Stora sjöfallet i norra Lapplandsfjällen. Där steg temperaturen från 3 minusgrader till 4 plusgrader på bara en halvtimme den 10.
Blåsigt väder i norr den 10-11 bröt upp delar av isen som legat på Bottenviken sedan den 1. En långsam påbyggnad följde visserligen senare under månaden, men med allt mildare väder på slutet har nu tillgången till havsis åter minskat framåt månadsskiftet.
Ostadigt, halka och blåst
Först den 18 blev det så pass milt att en del av nederbörden i söder föll som regn. Just regn- och snövädret som då passerade österut över landet den 18-19 gav över 20 mm på sina håll. På kvällen den 22 och natten till den 23 (vilket i statistiken hamnar på nederbördsdygnet den 22) var det dags igen, till stor del som enbart regn i Götaland. På många håll i Bohuslän, västra Västergötland och Halland föll över 20 mm, mest i Havararyd i inre Halland med 39 mm. Även Gotland fick mycket regn, varvid det varnades för höga flöden från den 24 och några dagar framåt.
Omslaget till mildare gav av och till halt väglag. Dels när regn föll på kalla vägytor och vid uppklarning och tillfrysning av blöta vägar, men också av snö som omvandlades till mer eller mindre blankis när plusgraderna svepte fram. Både den 21 och den 22 bjöd på svår halka på många håll i söder.
Med mildluften kom även blåsten, och efter den 13 kom flera rapporter om tillfällig storm i fjällen. Värst blåste det i Stora sjöfallet i norra Lapplandsfjällen med 29 m/s på eftermiddagen den 21. Även över inlandet svepte stormbyar fram dessa dagar. Stormbyar på 27 m/s noterades tidigt den 23 på Visingsö i Vättern, och två dygn senare nåde byvinden 26 m/s i Rynge och Kristianstad, båda i Skåne.
Vårvärme
När väl kylan släppte greppet om Sydsverige kom våren direkt. Den 15 anlände den meteorologiska våren (minst sju dygn på raken med dygnsmedeltemperatur över 0 grader) till kuststationerna i Bohuslän, och två dagar senare till stora delar av Skåne och Blekinge samt ytterligare några kuststationer i Götaland. Det är i grova drag en normal start på våren. Tillfällig kalluft den 26-27 satte stopp för vårens framfart och även om månadsskiftet februari-mars var varmt ser kallare väder ett par dagar in i mars ut att ånyo sätta stopp för vårens framfart. Då blir det att börja om från noll dygn igen i jakt på sju dygn på raken.
Den 23 noterades för första gången i år tvåsiffriga plusgrader med prick 10,0 grader i värmländska Kristinehamn. Dagen därpå fick Karlshamn i Blekinge 10,5 grader. Efter den tillfälliga kalluften den 26-27 blev det hela 14,0 grader i skånska Lund den 28. Det blev månadens högsta temperatur och den högsta februaritemperaturen i landet sedan 1990 då det var 16,0 grader varmt i småländska Oskarshamn 1990. Det svenska februarirekordet lyder för övrigt 16,5 grader satt den 18 februari 1961 i Västervik och Ölvingstorp, bägge i östra Småland. Den 28 satte Ulricehamn i södra Västergötland med 11,0 grader nytt februarirekord. Deras tidigare rekord var 10,6 grader från 1990 och i Ulricehamn har temperaturmätningar pågått redan 1892. Många andra platser upplevde den 28-29 en februarivärme som inte skådats på åtskilliga år, dock inte tillräckligt för att slå rekord.