Det lär pratas länge om stormen Alfrida, inte minst i delar Uppland där stormen slog till som hårdast på nyårsdagen och in på årets andra dygn också. Det blåste rejält vid flera andra tillfällen också i börja av månaden, bland annat i samband med stormen Jan som slog till mot mellersta Norrland den 10–11. Dessutom var det milt, och oftast är det ju så att milt och blåsigt går hand i hand på vintern.

En tydlig tudelning syns dock, för andra halvan av januari bjöd på alltmer vinterlikt även i söder, samtidigt som kylan var sträng på många håll i norr.

Såväl milt och kallt…

Mycket milt väder inledde alltså månaden. Halvvägs in vände det, för då tog kylan över alltmer i norr, och det överskott i temperatur jämfört med referensåren 1961–1990 som hade byggts upp under två veckors tid minskade dygn för dygn så att det till slut blev underskott i främst nordöstra Norrland. I övriga delar av landet ”överlevde” överskotten den kallare avslutningen, så det blev en övervägande milt månad i landet. Men med två tydliga faser, en mild första halva och en klart kallare andra halva. Årets januari liknar därmed fjolårets, fast då efter en allmänt temperatursvängig månad var det underskott i nordvästra Norrland istället. För att hitta en varmare januari än årets behöver man i söder bara backa till 2018, och i norr till 2017. Året innan däremot, alltså 2016, var klart kallare än årets januari i större delen av landet. För nordöstra Norrland behöver man dock backa bandet till 2003.

Månadens högsta medeltemperatur, 2,4 grader, uppmättes i Falsterbo på den skånska sydvästspetsen och i Nidingen vid norra Hallandskusten medan Vittangi i nordöstra Lappland hade kallast med 18,6 minusgrader. Störst positiv temperaturavvikelse noterades i Hunge i södra Jämtland med 3,2 grader över det normala när man hade 7,1 minusgrader mot normala 10,3 minusgrader. Störst negativ avvikelse fick Älvsbyn i södra Norrbotten med 4,2 grader, 18,4 minusgrader mot normala 14,2 minusgrader. För Älvsbyns del är det den kallaste månad som uppmätts där, aningens kallare än februari 2011. Då ska dock sägas att stationen bara varit i drift sedan december 1995, medan rekorden för januarikyla i den delen av landet härrör från 1987, 1985 och 1942.

… som blött och torrt

Nederbördsmässigt sticker inte månaden ut speciellt mycket. Övervägande torrt, men också med vissa delar av landet som fått mer nederbörd än brukligt i januari om man jämför med referensåren 1961–1990. Det gäller främst ett stråk genom södra Norrland samt i större delen av Lapplandsfjällen. Inga nederbördsrekord har slagits, varken för lite eller för mycket nederbörd. I fjol var det betydligt blötare än i år, medan det finns mer likhet med såväl 2017 som 2016.

Den 16 och den 27 blev månadens två nederbördsrikaste dygn, medan månadens största dygnsnederbörd däremot troligen uppmättes den 13. Mer om det senare i denna krönika.

Vintersolen sken flitigt

Solen sken mer än brukligt i större delen av landet under månaden. Redan drygt halvvägs in hade flera platser registrerat mer solskenstid än brukligt är under hela januari. Bland de fåtal platser som mäter soltimmar i landet fick Nordkoster vid norra Bohuskusten mest med 64 timmar, medan Kiruna i norra Lappland fick minst med endast 6 timmar, vilket dock ändå är en mer än normalvärdet deras för januari.

Mest anmärkningsvärt är att Tarfala i norra Lapplandsfjällen fick ihop hela 20 timmar i januari. Det är rekordmycket för deras del sedan mätningarna inleddes där 2007, för tidigare löd rekordet på 14 timmar från 2014. För Karlskrona-Kungsholm i Blekinges skärgård fattades det till slut bara ungefär en halvtimme sol till rekordet från 2010, och där finns mätningar sedan 2009. Rekordet lyder fortsatt 59,3 timmar mot årets 58,9 timmar.

Så vad hade vi väder då under månaden? Jo, detta:

Alfrida invigde det nya väderåret

Stormen Alfrida slog till med full kraft på nyårsdagen, och blåsten hängde i även in på årets andra dygn. Inte minst Upplandskusten drabbades hårt, där mycket skog gav vika i den extrema nordvind som svepte ner över landet. Som mest var cirka 120 000 abonnenter strömlösa, och två dygn efter stormen var antalet ännu cirka 10 000. Det tog flera veckor innan strömmen återkom i de mest svårtillgängliga och hårdast drabbade områdena i skärgården utanför Norrtälje.

Vid svenska kuststationer noterades stormvindar på flera platser:

29 m/s i Örskär vid norra Upplandskusten strax efter midnatt,

29 m/s i Söderarm i den yttre östra uppländska skärgården strax efter midnatt,

28 m/s i Bjuröklubb vid Västerbottenskusten på kvällen den 1

och 26 m/s i Fårösund-Ar på nordligaste Gotland under efternatten den 2,

Det kan mycket väl ha blåst ännu mer i Söderarm, men efter toppnoteringen 28,7 m/s slutade stationen att rapportera, troligen på grund av strömavbrott, så Örskärs 29,4 m/s blev den högsta officiella medelvinden i samband med Alfrida. Även byvinden var som högst i Örskär med orkanbyar på 38,5 m/s vid midnatt.

Över inlandet blåste det mycket hårda vindbyar (21–24 m/s) på många håll från Härjedalen–Hälsingland och söderut. Lokalt noterades även stormbyar (25–32 m/s):

28 m/s på Visby flygplats på Gotland under efternatten den 2,

25 m/s i Malung i västra Dalarna på kvällen den 1,

25 m/s på Uppsala flygplats i Uppland på morgonen den 2

och 25 m/s i skånska Helsingborg på tidiga eftermiddagen den 1.

Det blev även en del översvämningar vid kusterna i Sydsverige när havsnivån höjdes med omkring en meter som mest den 2.

Årets varmaste dag än så länge

Det var även extremt milt i samband med Alfrida, och årets hittills högsta temperatur härrör från nyårsdagen. Månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna blev dessa:

I Götaland 8,9 grader i Harstena vid Östgötakusten den 1,

i Svealand 8,6 grader i Örebro i Närke den 1,

i södra Norrland 6,6 grader i Sveg i Härjedalen och Börtnan i södra Jämtland den 4

och i norra Norrland 6,5 grader i Nikkaluokta i nordligaste Lapplandsfjällen den 6.

Nikkaluokta noterade även månadens lägsta temperatur, med det under månadens sista dag, så det skriver jag om i slutet av denna krönika. Lite kul att månaden ramades in av månadens högsta temperatur den 1 och månadens lägsta den 31.

Den 8 svepte regn och snö förbi södra halvan av landet. Lokalt föll cirka 20 mm som mest, och snödjupet ökade med drygt en decimeter i främst Dalarna och Värmland.

Jan blev årets andra storm

Den 10–11 svepte ett vädersystem förbi Skandinavien på nordlig bana. Västvinden i de svenska fjällen ökade alltmer den 10 och det fördes också in en hel del snöbyar. Vinden kulminerade med smått otroliga orkanvindar på 42 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen på tidiga kvällen. Därefter slutade stationen observera, så var det helt sonika så att något blåste sönder? Det är sällan som en så pass hög vindstyrka uppmäts i Sverige, och senast det blåste mer än så var när det nuvarande svenska rekordet på 47,8 m/s sattes i just Stekenjokk den 18 januari 2017. Även i Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen noterades stormvindar, det med som mest 31 m/s på eftermiddagen den 11.

Över inlandet var byvinden mycket hård (21–24 m/s) i södra och mellersta Lappland, Jämtland och Härjedalen, och lokalt noterades till och med stormbyar (25–32 m/s):

26 m/s i Arvidsjaur i mellersta Lappland på eftermiddagen den 11,

25 m/s i Dravagen en bit söder om Hede i Härjedalen på förmiddagen den 11,

25 m/s i Sveg på sena eftermiddagen den 11

och i Gunnarn strax öster om Storuman i södra Lappland på kvällen den 10.

Många fjällvägar stängdes i stormen, liksom Högakustenbron och Sundsvallsbron. Inställda tågavgångar, stängda skolor, viss trädfällning och tusentals strömlösa var andra konsekvenser av Jans framfart. Högst byvind oavsett stationsplacering i samband med Jan blev givetvis även månadens högsta byvind, nämligen 50 m/s i Stekenjokk. Byvindsvärdet är dock inte lika extremt som medelvinden på 42 m/s, för ofta skiljer det mer mellan medel- och byvind än så. Och det hade det kanske gjort även denna gång, men eftersom stationen slutade observera på kvällen den 10 får vi aldrig svaret på den frågan.

Blött på tjugondag Knut

Snödjupet ökade stadigt i främst Lapplandsfjällen under en veckas tid kring stormen Jan. Just när stormen rasade som mest ökade snödjupet på ett dygn med 20 cm i Avasjö-Borgafjäll i sydligaste Lapplandsfjällen, från 45 cm morgonen den 10 till 65 cm morgonen därpå. Dygnet därpå var det jämtländska Storlien-Visjövalens tur att gå från 30 cm på morgonen den 11 till 50 cm morgonen den 12.

Mer av vinterns vita guld kom dock ett par dagar senare i samband med ett snöfall som berörde främst mellersta och norra Norrland den 13, med tydligt tyngdpunkt för snöandet i öster. Från morgonen den 13 till morgonen den 14 ökade snödjupet då med 20 cm eller mer på följande platser i ”hörnet” mellan Västerbotten, Norrbotten och Lappland:

26 cm i Glommersträsk i mellersta Lappland nära gränsen till såväl Norrbotten som Västerbotten,

25 cm i Jörn i nordvästra Västerbotten,

25 cm i Koler i sydvästra Norrbotten,

24 cm i Piteå vid södra Norrbottenskusten,

21 cm i Holmfors väster om Skellefteå i norra Västerbotten,

20 cm i Kusmark norr om Skellefteå i norra Västerbotten

och 20 cm i Lövånger en bit söder om Skellefteå i norra Västerbotten.

Troligt är också att månadens största dygnsnederbördsmängd noterades just den 13 när Piteå i Norrbotten fick 23 mm. Dock vill jag slänga in en brasklapp här, för det finns två värden från Hudiksvall som jag valt att inte tro på och därmed strukit. Där vid Hälsingekusten noterades nämligen 29 mm den 4, vilket var avsevärt högre än omgivande stationer fick det dygnet. Att det skiljer mycket lokalt är vanligt på sommaren, men inte alls lika vanligt på vintern då den konvektiva delen till stor del saknas i nederbörden. Det ger såväl mindre mängder men även en jämnare fördelning i omgivningen. Dessutom föll det 24 mm där den 26, vilket dock bara resulterade i ett 8 cm djupare snötäcke än ett dygn tidigare. Klart orimligt tycker jag då det var kall snö som föll och det dessutom inte blåste alltför mycket. För bägge dessa tillfällen håller jag det inte för uteslutet att decimaltecknet hamnat fel, men helt säker är jag inte. Så därför ville jag trots allt nämna dessa värden i krönikan trots att jag, efter min bästa bedömningsförmåga, valt att förkasta värdena.

Mer snö i månadens mitt

Nästa regn- och snöväder passerade österut över södra Sverige den 15–16. I norrkanten föll kall snö som gjorde att snödjupet åter ökade med 20 cm eller mer på sina håll på ett dygn fram till morgonen den 17:

26 cm i Hedeviken i inre Härjedalen,

25 cm i Handsjön i sydligaste Jämtland

och 22 cm i Rotnäset sydväst om Ånge i inre Medelpad.

Sett till millimeter nederbörd föll de största mängderna mestadels som regn längre söderut med lokalt cirka 20 mm som mest.

Hedvikens och Glommersträsks 26 cm-ökningar på ett dygn blev månadens officiellt största, och efter den 17 har snödjupet bara ökat med 20 cm eller mer vid två tillfällen, dels med 21 cm i Fjällsjönäs vid foten in mot södra Lapplandsfjällen under dygnet fram till morgonen den 25, dels med 22 cm i Arjeplog-Myrheden i mellersta Lappland dygnet därpå. Från månadens mitt har snödjupet i Norrlands inland varit relativt gott, men klart mindre än under fjolårets snörika vinter.

Just den 24–25 snöade det rätt envetet in mot delar av Hälsinge-, Medelpads- och Ångermanlandskusten. I Nora-Östanö strax norr om Härnösand vid södra Ångermanlandskusten ökade snödjupet först med 16 cm, och därpå med ytterligare 13 cm. Man gick från 15 cm den 24 till 44 cm två dygn senare, och sedan dess har snödjupet ökat ytterligare och ligger nu vid månadsskiftet på 58 cm. Deras 29 cm-ökning på två dygn motsvarades av 22 mm i smält form för dygnen 24–25.

Inga stormvindar eller mycket hårda vindbyar efter månadens mitt

Januari blev på många sätt tudelad, för inledningen bjöd som redovisats på milt och blåsigt väder. Utöver Alfrida och Jan noterades lokalt mycket hårda vindbyar vid ytterligare ett tillfälle under januari, nämligen den 14–15. Likaså rådde storm vid två tillfällen i Stekenjokk, först på kvällen den 3 och åter på morgonen den 7. Efter månadens mitt har inga stormvindar rapporterats, ej heller mycket hårda vindbyar över inlandet.

Temperaturen uppvisar också en tydlig fördelning, från att ha varit övervägande mildare än normalt dygn efter dygn i början av månaden blev det istället övervägande kallare än normalt därefter. Detta gäller inte minst de absoluta temperaturnoteringarna, såsom månadens högsta och lägsta temperatur i landets fyra delar.

Däremot syns ingen tydlig fördelning av nederbörden, för det förekom blöta dygn såväl i början, som i mitten och i slutet av månaden. Enda skillnaden är ju att nederbörden fallit mer som snö även i söder under månadens avslutning, främst då den sista veckan.

Även vitt i Götaland till slut

Snögränsen låg under större delen av månaden ungefär i höjd med Mälardalen. Norr därom var det övervägande snötäckt, även om det på sina håll var lite skralt kan tyckas. Söder om Mälardalen däremot har snön kommit och gått, för att först mot månadens slut bli mer utbrett och rätt allmänt täckande.

Under den sista januarihelgen drog nämligen ett omfattande snöväder in västerifrån. Snön föll och vinden blåste, samtidigt som mildluften tryckte på söderifrån vilket fick snön som föll att delvis slå över i regn. Men det hindrade inte vinterns vita guld att lägga sig som ett täcke över större delen av Götaland. Äntligen kom den riktiga vinter tyckte nog många när snödjupet efter att snöandet gett vika uppmättes till såväl en som två decimeter, och lokalt mer än så. I millimeter räknat föll cirka 20 mm som mest. Världscuptävlingarna i längdskidor i Ulricehamn i södra Västergötland genomfördes den helgen, och vädermässigt minns man kanske bäst snön och blåsten under stafetterna den 27.

Snöandet drog vidare norrut och det föll mest snö i öster den 29–30, men ”bara” dryga decimetern som mest på ett dygn. I och med att det var så pass kallt var det kanske inte snömängderna i sig, utan snarare snörök och minimal sikt som gjorde det besvärligt på många vägar upp längs Norrlandskusten. Snödjupet i Härnösand i södra Ångermanland ökade bra mycket under månadens avslutning, från 11 cm på morgonen den 23 till 52 cm en vecka senare, varav 23 cm på de två dygnen från morgonen den 28 till morgonen den 30.

Månadens högsta officiella snödjup i de olika landsdelarna blev till slut dessa:

I norra Norrland 120 cm i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen den 13,

i södra Norrland 87 cm i Storlien-Visjövalen i södra Jämtlandsfjällen den 21,

i Svealand 58 cm i Gördalen i norra Dalarna den 29–31

och i Götaland 33 cm i Tidaholm ett par mil söder om Skövde i Västergötland den 29–31.

Ännu finns lite höst kvar

Den meteorologiska vintern, alltså fem dygn med medeltemperatur under 0 grader varje enskilt dygn, tog klivet vidare ner över Götaland efter en i princip två månader lång paus. Den 17–23 anlände vintern till Halland, delar av Skåne, resterande del av Småland, större delen av Blekinge, Öland och lite mer av Gotland. Dygnen den 25 och 26 hade samtliga officiella mätplatser i landet en dygnsmedeltemperatur under 0 grader. Men två dygn räcker inte, det krävs ju fem på raken, så fortsatt är det officiellt höst i främst kustnära områden i Skåne, men lokalt även vid andra kuststationer i sydligaste Sverige.

Maxtemperaturen låg dock strax över 0 grader på vissa håll, så några så kallade nationella isdygn var det aldrig tal om. Alltså dygn där temperaturen hela dygnet håller sig på minussidan på samtliga svenska mätplatser.

Snön föll, och vi med den

När vintern tog över i landets sydligare delar var det inte utan problem. Temperaturen pendlade upp och ner kring 0-gradersstrecket och snö varvades med regn och töväder och påfrysning turades om. Halkan i söder var påtaglig på många håll under månadens avslutning, men så är det när vintervädret pendlar mellan plus och minus på temperaturskalan.

Även tidigare under månaden var det halt av och till, men då var snön inte så involverad utan mer påfrysning av våta vägar när det klarnat upp och temperaturen droppat ner på minussidan. Det är precis vad man kan förvänta sig vid milt vinterväder, för även om väderläget i sig är milt kommer temperaturen då och då ändå hamna under 0-gradersstrecket.

Isigt på många trottoarer, gångbanor, gator och vägar, liksom till havs. Havsisen har nämligen under månadens andra halva växt till sig rätt bra. Vid månadsskiftet är nu hela Bottenviken islagd, medan det ännu är ganska sparsamt med is vidare söderut. Om februari fortsätter som januari avslutats kan det dock rätt snabbt bli ändring på det.

Närmare 40 köldgrader till slut

Månadens lägsta temperatur sänktes flera gånger under månadens andra halva. Den 16 kom första nya säsongslägstanoteringen för året med 33,2 minusgrader i Kvikkjokk-Årrenjarka i norra Lapplandsfjällen, och den följdes av 34,8 minusgrader på samma plats den 17, sedan 35,1 minusgrader i Karesuando i nordligaste Lapplandsfjällen den 20, därefter 35,4 minusgrader i Älvsbyn den 21, vidare 35,6 minusgrader i Gielas i södra Lapplandsfjällen och 39,3 minusgrader i Naimakka i nordligaste Lappland den 28.

Ännu lite närmare 40-gradersstrecket uppmättes på månadens sista dag, och här är samtliga landsdelars lägsta temperatur i januari:

I norra Norrland 39,5 minusgrader i Nikkaluokta den 31,

i södra Norrland 32,7 minusgrader i Ljusnedal i västra Härjedalen den 30,

i Svealand 29,6 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 21

och i Götaland 24,7 minusgrader i Hällum norr om Vara i Västergötland den 30.

Dessa noteringar är utöver att vara kallast i januari även säsongslägst denna vinter, men för södra Norrlands del som en tangering av de 32,7 minusgrader som noterades i Sveg den 15 december 2018.

När det är som kallast på vintern kan små förändringar i väderläget ge snabba temperaturfall eller temperaturstegringar. Molnighet och vind har stor betydelse för temperaturen så här års, så även om det till synes kan vara stor skillnad mellan 20 och 30 minusgrader kan det ibland vara små skillnader i säg molnighet eller vind som har stor betydelse, varvid det givetvis är svårt att i prognoserna pricka in var och hur kallt det kan bli. Ett tydligt exempel på det var i Gielas den 23, där ökad molnighet, dis och dimma gjorde att temperaturen steg med över 10 grader på bara två timmar. Klockan 11 hade man 30,4 minusgrader och klockan 13 var det bara” 19,3 minusgrader.

Källor: StormGeo, SMHI