Under förra årets avslutning, i november och december, svängde det mycket om vintervädret med kallt och milt om vartannat. I januari fortsatte svängningarna, där det kalla till en början övervägde, medan mildvädret hade övertaget i mitten och mot slutet. Då rådde det vi meteorologer brukar kalla för västvindläge. Det betyder att vädersystem på vädersystem drar in västerifrån, varvid det ofta blir ostadigt med mest nederbörd i fjällen. Det blir oftast även blåsigt när systemen passerar och kall och mild luft turas om att ha herravälden över landet.

Vid flera tillfällen tog vinden i extra mycket. Stormen Malik helgen den 29–30 blev det mest omfattande ovädret, men hårda vindar slog även till den 16–17 och den 19–20, och dessförinnan brakade även ett oväder med regn, snö och blåst in över fjällen den 12–14. Det ovädret, döpt av den norska vädertjänsten till Gyda, följdes av omfattande problem i främst Jämtland med mycket regn, snösmältning och översvämningar. En tillfällig och tidig vårflod alltså, eller kanske snarare en ”när-som-helst”-flod. Extremt mycket nederbörd föll i delar av Jämtland under nederbördsdygnet den 12, och på de två dygnen den 12–13 föll lokalt över 100 mm, mer än vad som är normalt i Jämtland för en hel januarimånad.

Mildare än vanligt i hela landet

I större delen av landet blev månadens medeltemperatur 1–3 grader över det normala sett till referensåren 1991–2020, dock något mindre överskott än så i delar av fjällen. Därmed en klart mildare januari i år än i fjol, 2021 alltså, men också tydligt kallare än den till stora delar rekordvarma januari 2020.

Varmast i landet i januari hade Måseskär vid Bohuskusten där månadens medeltemperatur blev 4,5 grader, vilket är 3,0 grader över deras normala januarivärde på 1,5 grader. Karesuando vid den finska gränsen i Lappland hade kallast med 12,9 minusgrader, vilket är 0,8 grader högre än deras normala 13,7 minusgrader. Störst avviksele från det normala återfinns däremot i Börtnan i södra Jämtland, för 5,0 minusgrader mot normala 8,3 minusgrader innebär ett överskott på 3,3 grader, medan Ritsem i nordligaste Lapplandsfjällen hade minst överskott, 0,3 grader, med 8,9 minusgrader mot normala 9,2 minusgrader. Hela landet hade alltså varmare än normalt i januari sett till referensperioden 1991–2020.

Såväl blött som torrt

Vädersystemen avlöste varandra västerifrån under månaden, så det är inte förvånande att fjällen fick rikligt med nederbörd och tydligt mer än normalt. Främst i Jämtland där det mesta föll i samband med Gyda-ovädret den 12–14. Mer nederbörd än normalt föll även i delar av Uppland. I övrigt tämligen normalt eller åt det torrare hållet, där tre områden i landet fått mindre än hälften av förväntad månadsmängd sett till referensåren 1991–2020. Det gäller delar av i Norrbotten–Västerbotten, Värmland–Dalsland–Bohuslän och Småland–Öland.

Fjolårets januari, 2021 alltså, uppvisade nästan det omvända, för då var det torrt i de västra fjällen och övervägande blött i övrigt, främst vid ostkusten. För fjällens del var däremot 2020 en blöt januarimånad. Nederbördsmängderna i januari har skiftat mycket de senaste åren, så det finns såväl torra som blöta januarimånader att hitta i olika delar av landet de senaste tio åren. Övervägande blöta var januari 2021, 2018 och 2015 medan främst 2013 var torr, med delvis även andra av de senaste tio åren.

I Jämtland var årets januari en av de blötaste som uppmätts genom tiderna, i östra Jämtland delvis i kamp med 2021. Två rejält nederbördsrika januarimånader på raken där alltså. Lokala rekord sattes också i Jämtland, och bland minst 75-åriga mätserien noterades följande nya månadsnederbördsrekord:

145 mm i Vallbo strax öster om Vålådalen mot tidigare 92 mm 1992 (startår 1940)

97 mm i Tullus norr om Östersund mot tidigare Östersund 77 mm 1959 (startår 1863 för den kopplade Tullus/Östersund-serien)

Rekordmycket januarinederbörd noterades även för flera kortare mätserier i Jämtland, såsom exempelvis 118 mm i Norderön i Storsjön (startår 1957), 116 mm i Lundsjön mellan Föllinge och Krokom (startår 1972) och 85 mm i Marby vid Storsjöns västra strand (startår 1988).

Mest i landet i millimeter räknat fick Digernäset en bit norr om Åre i Jämtlandsfjällen med 231 mm, vilket motsvarar 271 % av deras normala januarimängd på 85 mm. Därmed den näst blötaste januari i Digernäset sedan mätningarna inleddes 1990. Minst i millimeter räknat fick Rödkallen i Luleås yttre skärgård vid Norrbottenskusten med ynka 3 mm, vilket är 12 % av deras normala januarimängd på 27 mm. Sett till procent av det normala fick Rödkallen också minst, medan rekordmängden 145 mm i Vallbo innebar 342 % av deras normala 42 mm.

Stormig och mycket byig månad

Lugnet före stormen pågick i fjorton månader, för innan stormvindar uppmättes vid norra Upplandskusten och på Gotland den 20 så hade det inte blåst storm i svenska farvatten sedan 19 november 2020. Nästa storm lät dock inte vänta på sig, för det var ju Malik det, den 29 – 30. Då noterades månadens högsta medelvind för en svensk kuststation till 27,9 m/s i Örskär vid norra Upplandskusten.

Efter en lugn första tredjedel tog blåsigt väder över, och i fjällen var det nästan dagliga stormnoteringar från den 12 och månaden ut. Vid tre tillfällen nådde vinden även orkanstyrka, alltså 33 m/s. Först i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen med 41 m/s på sena kvällen den 12 när ovädret Gyda drog in. Därefter i Stora Sjöfallet i nordligaste Lapplandsfjällen med 34 m/s på kvällen den 18, och till sist 37 m/s i Stekenjokk igen vid lunchtid den 23.

En lugnare inledning hjälpte föga, för månaden blev totalt sett mycket blåsig. I snitt var vinden mer byig än normalt för att vara januari. Främst i norra Norrlands inland, men det beror ju på att det normalt inte blåser så mycket där så här års jämfört med fjällen. Även i söder är ju blåsiga dagar mer frekventa så här års, men även där var det alltså byigare än normalt. Det har inte undgått någon kan jag tänka mig, för det har ju känts som det varigt blåsigt mest hela tiden nu de senaste veckorna.

Lokalt rekordsoligt

Likt föregående månad sken solen flitigt i januari. Så gott som hela landet fick mer som än normalt i januari, och lokalt var månaden till och med rekordsolig:

88 timmar i Karlskrona-Kungsholm (startår 2009) i Blekinges yttre skärgård mot tidigare 60 timmar 2016

69 timmar i Göteborg (startår 1983) mot tidigare 68 timmar 1985

Därmed har nu både Karlskrona och Göteborg noterat två rekordsoliga månader på raken, för det var ju rekord där även i december. Bland de fåtal stationer som mäter soltimmar i landet sken solen mest i just Karlskrona, där 88 timmar är klart mer än deras normala 48 timmar. Tarfala i nordligaste Lapplandsfjällen fick däremot minst sol i landet, 6 timmar, vilket ändå är mer än deras januarinormala 4 timmar.

Lugn och mestadels kall inledning

Nyårsdagen var kall i norr med lokalt neråt 30 minusgrader. Samtidigt tog allt mildare luft över i söder. Nyårsdagens högstanotering på 8,7 grader på Kalmar flygplats i Småland toppades dagen därpå av 9,4 grader i Kristianstad i nordvästra Skåne.

Inga större nederbördsmängder föll de första elva dygnen, med ett undantag. Den 2 fick skånska Landskrona 31 mm i samband med ett regn som passerade österut över Skåne. Flera passerande snöfall i norr de första fyra januaridygnen spädde på snötäcket med lokalt en till uppåt tre decimeter, dock lägre än 20 cm på ett dygn.

Temperaturkontrasten var stor i landet i början av månaden, men under trettonhelgen tog sedan kalluften över även i söder. Den första dryga veckan var det allmänt ganska lugnt väder i landet. I alla fall jämfört med vad som komma skulle, för de första elva dygnen var det inga kraftiga byvindar att tala om över land, ej heller stormvindar till sjöss eller i fjällen.

Månadens lägsta temperatur noterades den 8, och i större delen av landet var det just under dygnen den 6–11 som det var som kallast denna januari. Månadens lägsta temperatur i landets olika delar noterades då till:

I norra Norrland 38,7 minusgrader i Gielas i södra Lapplandsfjällen den 8,

i södra Norrland 33,4 minusgrader i Hoting i nordvästligaste Ångermanland den 8,

i Svealand 29,6 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 7

och i Götaland 15,2 minusgrader i Horn i sydligaste Östergöltland den 7.

Av och till var det halt på vägarna, vilket ju är helt naturligt då temperaturen pendlar och ofta passerar nollgradersstrecket, antingen i luften och/eller vid markytan. Efter elva lugna dygn började det, blåsten alltså, som präglade vädret mest hela tiden månaden ut.

Ovädret Gyda

Den 11 tog mildare luft över västerifrån, och mer skulle följa. Kraftiga vindar, rejäl mildluft och kraftig nederbörd, det mest som regn, slog hårt mot främst Jämtland den 12–13. Norge drabbades än hårdare av ovädret, och dessutom lite före oss i Sverige, så därför var det norska meteorologer som fick namnge ovädret.

Blåsigt i hela fjällkedjan, med det var allra värst i Jämtland, inte minst med tanke på att det dessutom var där de största nederbördsmängderna föll. Inledningsvis den 12 mest som regn dessutom. Mildluft och blåst, och därtill regn, förvandlade snöpackade vägar till isgator med vatten ovanpå. Smältande snö bidrog till flödena, som lokalt och kortvarigt blev höga i mindre vattendrag i Jämtland. Lokalt blev det översvämningar, så även isproppar som satte igen åar och bäckar med nya översvämningar som följd. Skolor stängde, halkan var besvärlig, vägar stängdes av och polisen uppmanade att man i inte sig skulle ge sig ut på vägarna eller i fjällen.

När vinden tog i som värst på sena kvällen den 12 rapporterades, såsom kort nämndes i inledningen, orkanvindar på 41 m/s i Stekenjokk. Det blev månadens högsta uppmätta medelvindstyrka i landet. Byvinden kulminerade samtidigt på 48 m/s, även det högst i landet i januari.

På småtimmarna den 14 kulminerade byvinden i inlandet med stormbyar på 25 m/s i Dravagen väster om Sveg i Härjedalen. Kraftiga byvindar svepte vidare söderut över landet den 14, och lokalt noterades då vindbyar på 21–23 m/s.

Rekordblött

Dygnen den 12–13 blev mycket nederbördsrika i främst Jämtland och södra Lapplandsfjällen. Över 30 mm föll på följande platser dygnet den 12, alltså från morgonen den 12 till och med morgonen den 13:

67 mm i Digernäset (månadens officiellt största dygnsnederbördsmängd),

50 mm Frostviken i söder om Gäddede i norra Jämtlandsfjällen,

45 mm i Korsvattnet i Jämtlandsfjällen nordväst om Föllinge,

38 mm i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen,

34 mm i Lundsjön,

32 mm i Hemavan-Mosekälla i södra Lapplandsfjällen,

31 mm i Fågelberget strax öster om Frostviken i Jämtland

och 30 mm i Långan strax söder om Lundsjön i Jämtland

samt dygnet därpå den 13:

37 mm i Norderön i Storsjön i Jämtland,

36 mm i Digernäset

och 30 mm i Hemavan-Mosekälla.

Mest fick alltså Digernäset den 12, och de 67,2 mm som föll där det dygnet är det näst blötaste januaridygnet som uppmätts i Jämtland efter rekordet 67,4 mm i Höglekardalen väster om Storsjön den 1 januari 1967. För Digernäsets del, med mätningar sedan 1990, är 67,2 mm dessutom nytt dygnsrekord oavsett månad mot tidigare 62,2 mm den 10 augusti 2009 och nytt dygnsrekord för januari mot tidigare 50,0 mm den 10 januari 1992.

På de två dygnen den 12–13 föll det hela 103 mm i Digernäset, vilket är mer än deras normala mängd för hela januari på 85 mm. Den 12 handlade det mest om regn i Jämtland, i fjällen både regn och snö, för att sedan till den 13 övergå alltmer i snö när kallare luft tog över norrifrån. Med fortsatt nordvästvindar föll lokalt 30 mm eller mer även dygnen därpå:

36 mm i Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen den 14

och 31 mm i Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen den 15.

Snödjupet ökade i samband med Gyda med lokalt 20 cm eller mer per dygn på följande platser:

20 cm i Hemavan-Mosekälla när man gick från 68 cm på morgonen den 12 till 88 cm på morgonen den 13,

23 cm i Storlien-Storvallen, från 32 cm den 13 till 55 cm den 14,

22 cm i Myskelåsen söder om Tännäs i västra Härjedalen, från 5 cm den 13 till 27 cm den 14

och 31 cm i Storlien-Storvallen (månadens störst snödjupsökning på ett dygn i landet) när 60 cm på morgonen den 16 förvandlades till 91 cm morgonen därpå.

Grundregeln är ju att 1 mm nederbörd ger 1 cm om det snöar vid strax under 0 grader, men om det är mildare kan större nederbördsmängder givetvis ge mindre snödjupsökningar än så. Dels för att nederbörden är blötsnö eller regn, dels för att befintligt snötäcke sjunker ihop av plusgrader och regn eller blötsnö som faller. För Storvallens del gav alltså 38 mm nederbörd dygnet den 12 ”bara” en snödjupsökning på 23 cm, medan det några dygn senare när det blivit kallare blev 31 cm djupare snötäcke efter ”endast” 8 mm nederbörd dygnet den 16.

Rekordmilt

Med Gyda-ovädret fördes mycket mild luft in över landet. Den 13 noterades först ett nytt årshögsta i landet med 9,9 grader i Hudiksvall vid Hälsingekusten den 13. Men det skulle bli ännu lite varmare. Kulmen kom natten mot den 14 då temperaturen på sina håll nådde över 10 grader. Lokalt sattes nya januarirekord, vilket för minst 75-åriga mätserier gäller:

10,4 grader i Arvika i västra Värmland den 14 mot tidigare 10,2 grader den 15 januari 1989 (startår 1945)

10,2 grader i Östmark-Åsarna i norra Värmland den 14 mot tidigare 9,5 grader den 5 januari 1973 (startår 1943 för mätningarna i Östmark-området)

Även på andra håll i främst Värmland och Dalarna var det osedvanligt milt just den 14. Månadens högsta temperatur i de fyra landsdelarna blev följande:

I Götaland 10,7 grader i Oskarshamn vid Smålandskusten den 14,

i Svealand redan nämnda 10,4 grader i Arvika den 14,

i södra Norrland redan nämnda 9,9 grader i Hudiksvall den 13

och i norra Norrland 7,9 grader i Älvsbyn och i Boden, bägge i södra Norrbotten, bägge den 24.

Fortsatt blåsigt

Vinden hade knappt hunnit lägga sig innan det blåste upp igen. Den 16 tilltog vinden västerifrån, och sent på kvällen noterades månadens högsta byvind över inlandet, hela 30 m/s i Dravagen. Det är byvindar som man där kan förväntas uppnå ungefär vart tjugonde år.

De kraftiga vindarna svepte tillsammans med tillfällig kalluft vidare söderut. Den 16–17 noterade därför många platser i inlandet, från Arvidsjaur i norr till Helsingborg i söder, hårda vindbyar på 21–24 m/s och lokalt uppmättes stormbyar:

30 m/s i Dravagen på sena kvällen den 16,

26 m/s i Sveg i Härjedalen på kvällen den 16,

25 m/s i Hästveda söder om Osby i norra Skåne tidigt på morgonen den 17,

25 m/s i Såtenäs vid Vänerns östra strand mellan Vänersborg och Lidköping i Västergötland på småtimmarna den 17

och 25 m/s i Norrköping i Östergötland på småtimmarna den 17.

Omfattande strömavbrott följde, och som mest var närmare 40 000 abonnenter utan el. Under natten var Uddevallabron i södra Bohuslän och Älvsborgsbron i Göteborg avstängda. Den 17 blev månaden klart åskrikaste dygn. Då registrerades 15 blixtar sydost om Gotland. Månadens totala blixtantal i landet blev 20 stycken.

Första stormen på över ett år

Den 19–20 var det dags igen. Nästa vädersystem passerade på nordlig bana, varefter kraftiga nordvindar svepte ner med kalluft över landet. Över hav i öster kulminerade vinden med stormstyrka, vilket gjorde att den långa stormfria sviten i svenska farvatten var bruten. Senast det blåste storm i svenska farvatten var nämligen den 19 november 2020 då Väderöarna hade 25 m/s. Nästan exakt 14 månader senare, och efter att väderåret 2021 förlöpt helt utan stormar, var det alltså dags igen. Vinden kulminerade över Östersjön och sydligaste Bottenhavet mitt på dagen den 20 med stormstyrka på tre kuststationer:

27 m/s i Örskär,

26 m/s i Söderarm i Stockholms yttre norra skärgård rakt öster om Norrtälje i Uppland

och 25 m/s i Fårösund-Ar på nordligaste Gotland.

Vindbyarna över land kulminerade också på stormstyrka, och omslaget till kyla igen i söder gav omfattande trafikproblem med halka i söder. Över land blåste det lokalt hårda vindbyar på 21–22 m/s. Två platser noterade till och med stormbyar:

27 m/s på Visby flygplats på Gotland mitt på eftermiddagen den 20

och 25 m/s i Hällum norr om Vara i Västergötland på kvällen den 19.

Stormen Malik

Månadens sista passerande vädersystem blev även det kraftigaste med cirka 38 000 abonnenter strömlösa när läget var som värst på morgonen den 30. Vinden var kraftig och byig i söder med 21–24 m/s på många platser i främst Götaland och östra Svealand den 29–30, och lokalt rådde stormbyar:

29 m/s i Malmö strax efter midnatt den 29–30,

27 m/s i Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge på kvällen den 29,

26 m/s på Visby flygplats på förmiddagen den 30,

26 m/s i Floda väster om Flen i inre Södermanland på förmiddagen den 30,

26 m/s i Helsingborg i östra Skåne på kvällen den 29,

26 m/s i Hörby mitt i Skåne på kvällen den 29,

26 m/s i Kettstaka i sydligaste Närke söder om Askersund vid midnatt den 29–30,

25 m/s i Kolmården-Strömsfors i norra Östergötland på eftermiddagen den 30,

25 m/s i Hällum på tidiga morgonen den 30

och 25 m/s i Malexander väster om Kisa i södra Östergötland på tidiga morgonen den 30.

Över hav blåste det storm i medelvind på fyra svenska kuststationer:

28 m/s i Örskär på morgonen den 30,

28 m/s i Hanö utanför Blekinges kust på kvällen den 29,

26 m/s i Fårsösund-Ar på förmiddagen den 30

och i Nidingen vid norra Hallandskusten på småtimmarna den 30.

Stormfällda träd, inställda flyg-, färje– och tågavgångar, avstängda broar och översvämningar på grund av högt vattenstånd var några av följdeffekterna. Regnet slog dessutom delvis över i snö under natten till den 30, varvid det främst i östra Svealand blev besvärligt väglag när blötsnön frös till is. För som nästintill alltid när ett vädersystem med tillfällig mildluft passerat österut över landet följde kalluft norrifrån. Klassiskt västvindläge helt enkelt när vinterkylan inte fått rejält fäste över landet utan släpper fram mildluftsattacker västerifrån, dessutom frekvent också under januari månads mitt och slut.

När roten till Maliks onda, lågtryckscentrumet alltså, passerade över Östersjön var lufttrycket vid midnatt den 29–30 som lägst 962,0 hPa i Svenska Högarna på nordligaste Östersjön i Uppland. Det är lägst observerat lufttryck i landet sedan februari 2020.

Rekordmycket nederbörd

Officiellt föll det 30 mm eller mer på en enda plats i landet i samband med Malik dygnet den 29, alltså från morgonen den 29 till morgonen den 30:

31 mm i Norrveda i östra Uppland nordost om Norrtälje den 29.

Ändå sattes det lokala dygnsnederbördsrekord för januari, för normalt faller det inte så stora mängder i smält form i bland annat Uppland så här års. För minst 50-åriga mätserier sattes följande dygnsnederbördsrekord för januari:

28 mm i Vällnora i östra Uppland nordväst om Norrtälje mot tidigare 26 mm den 18 januari 1983 (startår 1971)

27 mm i Svenska Högarna mot tidigare 26 mm den 20 januari 1948 (startår 1880)

Dessutom bör tre platser till nämnas. För kanske föll rekordmycket nederbörd även där dygnet den 29, men då digitaliserad data inte finns för hela mätserierna kan man inte helt säker fastslå rekord, dock att det är mest i januari på åtskilliga år:

28 mm i Vallbo är mest på ett dygn i januari sedan åtminstone 1945 (startår 1937)

23 mm i Sandhamn vid kusten i sydostligaste Uppland är mest på ett dygn i januari sedan åtminstone 1965 (startår 1937)

22 mm i Vattholma norr om Uppsala i Uppland är mest på ett dygn i januari sedan åtminstone 1945 (startår 1905)

Avsevärt lugnare med vinden längre norrut i landet, men å andra sidan snöade det rätt mycket den 29. Lokalt föll över 20 cm i mellersta Norrland:

25 cm i Los i nordvästra Hälsingland, från 26 cm på morgonen den 29 till 51 cm morgonen den 30,

20 cm i Ytterberg strax öster om Sveg i Härjedalen, från 40 cm till 60 cm

och 20 cm i Åsarna i södra Jämtland, från 5 cm på morgonen den 29 till 25 cm morgonen därpå.

För detta snöfall stämmer tumregeln att 1 mm i smält form ger 1 cm nysnö bra, för i Los föll 27 mm, i Ytterberg 19 mm och i Åsarna 18 mm.

Snöns vara och icke vara

Från strax norr om Mälardalen och norrut har snötäcke legat mest hela tiden i januari, medan det längre söderut i landet kommit och gott. För norra Sveriges del har snödjupet sakta men säkert ökat, för att på slutet av månaden lokalt vara över en meter.

Månadens största officiella snödjup i landets fyra olika delar blev till slut:

I norra Norrland 151 cm i Katterjåkk den 28,

i södra Norrland 110 cm i Storlien-Storvallen den 30,

i Svealand 38 cm i Höljes i nordligaste Värmland den 9, 10 och 12

och i Götaland 22 cm i Prästkulla norr om Eksjö i norra Småland den 6 och den 9 och i Kisa i södra Östergötland den 12.

I Katterjåkk mäts även snödjupet automatiskt, och på kvällen den 20 noterades där 164 cm djup snö. Vill dock reservera mig för hur pass tillförlitlig den automatiska snödjupsmätningen är.

På årstidsfronten intet nytt

Vintern anlände till nästan hela landet redan i slutet av november, varefter inget hänt i varken december eller nu i januari. Det innebär att det fortsatt är meteorologisk höst i västra och södra Skåne, på norra Öland, på sydligaste Gotland samt för enstaka kuststationer i Blekinge.

Havsisen på främst Bottenviken växte till sig alltmer under månadens lugna och delvis kall inledning, så den 10 var Bottenviken kortvarigt helt täckt med is. Det är faktiskt den tidigaste isläggningen av hela Bottenviken sedan vintern 2010–2011, men den blev ack så kortvarig.

För med start med Gyda-ovädret kom en övergång till mer milt och blåsigt väder, så därefter har de centrala delarna av Bottenviken åter varit öppet hav, om än i lite varierande omfattning under månadens mitt och slut.

Externa källor: StormGeo, SMHI samt sociala och andra medier