Branta backar, tvära kurvor och ett underlag som skiftat mellan dammande torrt och en genomblöt vägkropp med vattenfyllda gropar, så såg SS 7 ut i år. Skiftande minst sagt, och har ni inte koll på rallytermer så får ni ursäkta min liknelse. Men den är rätt talande, för svängningarna i julivädret var många och ofta väldigt snabba, som en kurvigt utmanande och svårbemästrad rallysträcka.

Inte minst i samband med extremvärmen den 21 svängde det raskt. Värmen gjorde entré en dag, för att kulminera nästa och sedan till stor del vara passé dagen därpå, och än mer dagen därefter. Ta östgötska Norrköping som ett slumpmässigt exempel hur högen: Deras toppnotering på 35,6 grader den 21 följdes två dagar senare av 19 grader(!) lägre maximitemperatur, för den 23 blev det bara 16,6 grader. Den kortvariga hettan gav oss ett nytt julirekord för Götaland, den högsta temperaturen i landet sedan 1947 och det fjärde högsta noteringen i landet genom tiderna.

Men vad mer hände utöver hetta då? Det svala och ostadiga väderläget dominerade, och som så ofta förr mitt i sommaren förekom lokalt kraftiga regn- och åskskurar med skyfallsliknande regn. Lokala regnrekord följde, och över 100 mm på ett dygn rapporterades av två officiella mätstationer. Det skedde den 22, då när den tillfälliga hettan knuffades vidare österut av svalare luft norrifrån och västerifrån. Mycket mer om hetta och månadens kraftiga skurar senare i denna värme- och regntunga julisammanfattning.

Lite övervikt åt det kallare hållet

En mycket varm inledning, tillfällig hetta kring den 21 och ett par dagar med varmluft därutöver, men i övrigt kallare än normalt. Så varierade temperaturen i juli, och sammantaget gör det att månaden som helhet blev relativt normal i södra och östra Sverige, och något kallare än brukligt i övrigt sett till normalvärdena för referensåren 1991–2020. Störst avvikelse åt det kallare hållet återfinns i norra Dalarna, Härjedalen, Jämtland och sydvästra Lappland med 1–2 grader under det normala. Omkring 1 grad varmare än brukligt återfinns lokalt vid Östersjökusten.

I hela landet blev årets juli kallare än fjolårets, 2021 alltså, men å andra sidan var årets juli varmare än året dessförinnan, 2020. Så oavsett vad ni trott eller tyckt om årets juli så är det alltså bara ett eller två år sedan juli var kallare eller varmare än i år. Mannaminnet är kort kanske?

Varmast i landet i juli var det vid Ölands norra udde med en genomsnittlig temperatur på 19,5 grader, vilket är 1,3 grader över deras normalvärde för referensåren 1991–2020. Kallast var det i Blåhammaren i de jämtländska fjällen med 7,4 grader, vilket innebär 1,9 grader under deras normala 9,3 grader. Ölands norra udde och Blåhammaren var också de platser i landet som hade störst avvikelse från normalvärdena i juli.

Stora skillnader i mängden regn

Ett par kraftiga regnväder, och därtill lokala skurar. Men i övrigt en relativt torr månad, så sammantaget alltifrån en femtedel av normalt till aningens mer än dubbelt upp mot vad man vanligtvis får i juli. Med stora lokala variationer också, där främst delar av södra och östra Götaland samt östra Svealand upplevt en torr juli medan det lokalt i Dalsland, Värmland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Lappland fallit mer regn än brukligt. I övriga landet ligger regnmängderna inom vad som kan klassas som normalt sett till referensåren 1991–2020.

För att hitta såväl blötare som torrare julimånader på senare år är det mestadels bara några år tillbaka i tiden som gäller. Exempelvis var 2020 allmänt blöt, medan 2021 och 2019 var rejält torr i norr och 2018 i större delen av landet. I Östersjölandskapen är det dock lokalt länge sedan som juli var lika torr som i år, och det gäller främst Hoburg på sydligaste Gotland, för med endast 9 mm regn på hela månaden är det deras torraste juli sedan 1999.

Mest regn i juli föll i Naimakka vid den finska gränsen i nordligaste Lappland med 169 mm mot normala 82 mm, vilket innebär 206 %. Minst fick redan nämnda Hoburg, där deras 9 mm mot normala 59 mm innebär 14 %. Hoburg fick även minst regn sett till procent av normalt i landet, medan Arvika fick mest, för deras 155 mm mot normalvärdet 73 mm innebär 213 %.

Relativt normalt med solskenstid

Större delen av landet fick relativt normalt eller något fler soltimmar än vanligt i juli, men i västra Norrland var det solbrist som gällde.

Av de fåtal solskensstationer som finns runtom i landet sken solen mest i Hoburg med 350 timmar mot normala 306 timmar, medan Storlien i Jämtlandsfjällen fick minst, 121 timmar mot normala 175 timmar. Tack vare ett par soliga avslutande dagar kravlade sig Östersund i Jämtland och Tarfala i nordligaste Lapplandsfjällen den 29 upp över sina respektive anti-solskensrekord för juli, men det blev ändå en tydlig solbrist i den delen av landet.

Stormbyar i fjällen

Den ostadiga väderregimen hade övertaget under juli, vilket även syns om man ser till vindens byighet under månaden. I snitt var det mer byig vind än brukligt i större delen av landet, där främst ett område i södra Norrland fick leva med byigare vind än brukligt.

Den 27 noterades flera av månadens toppnoteringar för vindstyrka, såväl medelvind som byvind. Högst medelvind i fjällen blev 22 m/s i Stora Sjöfallet i nordligaste Lapplandsfjällen på tidiga kvällen den dagen, samtidigt som Arvidsjaur i östra delen av mellersta Lappland med 11 m/s noterade högst medelvind för inlandsstationer. Även månadens högsta byvind för inlandstationer noterades den dagen, med 20 m/s i Föllinge i norra Jämtland på förmiddagen den 27.

Högst medelvind för svenska kuststationer i juli blev 18 m/s i Örskär vid norra Upplandskusten på morgonen den 14, samtidigt som man där och då även hade högst byvind med 22 m/s. Återstår då bara en vindobservation att redovisa för att göra sextetten komplett (medel- och byvind för fjäll, kust och inland), nämligen högst byvind för en fjällstation i juli, vilket blev stormbyar på 29 m/s i Tarfala på småtimmarna den 23. Även Stora Sjöfallet och Blåhammaren har rapporter om stormbyar under juli.

Kraftfulla skurar och avklingande junivärme

Värmeböljan från slutet av juni hängde i under julis inledning, men den 2–4 gav värmen upp med början från sydväst, så den 5 blev månadens första dag utan 25 grader eller mer någonstans i landet. Värmen under julis inledande dagar var som mest uttalad i Norrbotten, där Övertorneås 31,7 grader stod sig som månadens högsta temperatur i norra Norrland. Övriga landsdelar toppade i samband med hettan den 21, så mer om det senare i denna krönika.

När värmen knuffades undan över och strax efter månadsskiftet förekom kraftiga regn- och åskskurar. Den 1 föll mycket regn i ett stråk från Dalsland och västra Värmland till inre Småland samt i Hälsingland, följt dagen därpå av mest i Härjedalen och västra Jämtland och den 3 i Bohuslän och västra Västergötland. Många platser fick 20 mm eller mer dessa dagar, och lokalt föll 40 mm eller mer på följande officiella platser:

43 mm i Växjö i Småland den 1,

41 mm i Digernäset norr om Åre i Jämtland den 2

och 49 mm i Heden mordväst om Munkedal i Bohuslän den 3.

Som alltid när det handlar om skurar och uppmättanederbördsmängd ska man ha i åtanke att även om det finns dryga 600 officiella nederbördsmätare runtom i landet är sannolikheten försvinnande liten att de största regnmängderna träffar just en mätplats.

Det var även mycket åska i början av juli, främst den 1 med dryga 6 600 registrerade blixtar i landet. Det blev månadens näst mest åskfrekventa dygn efter den 13 då det registrerades knappa 9 100 blixtar. Tredje åskrikaste julidygnet kom den 22 med knappa 5 600 blixtar. Dessa tre dygn noterades alltså över 5 000 blixtar per dygn. Därutöver sex dygn till med minst 1 000 blixtregistreringar, och sammanlagt under hela månaden registrerades knappa 37 300 blixtar i landet.

I samband med kraftiga regn- och åskskurar i början av juli kom även rapporter om bränder efter blixtnedslag på bland annat Gotland den 1, lokala översvämningar i bland annat Östergötland den 2 och i Uppland den 4, liksom tromber i bland annat Västerbotten den 5 och över hav utanför Gotland den 10.

Kortvarigt rådde skyfall i Norrköping i Östergötland den 2, då det föll 2,2 mm på en minut och 16 mm på en kvart på tidiga morgonen. Vid lunchtid dagen därpå, den 3 alltså, föll 3,4 mm på bara en minut i Nordkoster vid Bohuskusten, och 13 mm på en kvart. För att få räknas som skyfall ska det komma minst 1 mm per minut, eller sett över tid 50 mm på en timme.

Sista vårfrosten och slutet för vårfloden

Natten till den 11 var det osedvanligt kall i Härjedalen, där Ljusnedal som enda officiell noterade en frostnatt med 0,9 minusgrader som lägst. Eftersom det skedde innan juli månads mitt och innan väderåret vänt måste det anses vara vårens sista frostnatt i landet. Efter frostnatten följde den 11–13 tillfälligt varmare luft i landet och dagstemperaturen nådde nästan upp till 30 grader som mest.

I slutet av juni pågick vårfloden för fullt i norra Norrland, och flödena bestod in i juli, där det till och med tillkom varning för ett vattendrag till. Här de varningar för höga flöden som gällde i början av månaden:

Vuojatädno fram till och med den 3,

mindre vattendrag i västra Lapplandsfjällen till och med den 5,

Rautasälven till och med den 6,

övre Torneälven till och med den 7

och övre Faxälven den 3–12.

Med sista flödesvarningen bortplockad, och med sista frostnatten för säsongen avverkad är det sannerligen hög tid att avsluta kapitlet ”vintern 2021–2022”.

Skral värme och regnrekord i Naimakka

Efter att junivärmen klingat av följde en period med svalt väder i hela landet. Dagens högsta temperatur pendlade visserligen kring 25-gradersstrecket, men för många var nog denna del av juli lite av en besvikelse. Solen dominerade mellan de stackmoln som gav växlande molnighet på dagarna, men det var samtidigt smått ostadigt med lokala eftermiddagsskurar såväl som mer kraftfulla band med skurar som berörde olika delar av landet olika dagar. Mest föll i mellersta Norrland den 8–9 med omkring 30 mm som mest.

Efter ett par dagar med stabilare och tillfälligt varmare den 11–13 tog skurar och regn ny fart, först i södra och mellersta Norrland den 13, för att förflyttas till nordligaste Norrland dagarna därefter. Lokalt föll 40 mm eller mer på följande platser:

44 mm i Hennan i nordvästra Hälsingland norr om Ljusdal den 13,

41 mm i Vilhelmina i södra Lappland den 13,

82 mm i Naimakka den 14,

42 mm i Karesuando i nordligaste Lapplandsfjällen den 14,

42 mm i Gällivare i norra Lappland den 14,

40 mm i Jörn i nordvästra Västerbotten den 14,

52 mm i Paharova i norra Norrbotten den 15,

40 mm i Pite-Rönnskär i nordostligaste Västerbotten den 15<

och 43 mm i Saarikoski vid den finska gränsen norr om Naimakka i Lappland den 16.

Naimakkas 82 mm är nytt dygnsrekord för deras del, med råge dessutom för såväl juli som oavsett månad. Med mätningar sedan 1944 var deras tidigare julirekord 53 mm från den 19 juli 1983 medan absolutrekordet tidigare var 60 mm från den 6 augusti 1967. En normal julimånads nederbörd på bara ett dygn alltså, för 82 mm är exakt det normalvärde som gäller för hela juli för referensåren 1991–2020.

Av de 40 mm som föll i Pite-Rönnskär den 15 kom merparten på bara en halvtimme under tidiga morgonen den 16, då det föll 15 mm på en kvart och 29 mm på en halvtimme. För även om almanackan visade den 16 var nederbördsdygnet fortsatt den 15, hur underligt det än kan låta.

Den 15–16 var på många håll i landet juli månads kallaste dygn sett till normal dygnsmedeltemperatur, och på dagarna var det bara dryga 20 grader som högst.

Tredje varmaste dagen genom tiderna

Den 19 uppmättes för första gången någonsin över 40 grader i Storbritannien, och den varmluften tog sedan vägen förbi södra och delvis mellersta Sverige på sin vidare färd österut. När värmen tog fart för vår del den 20 blev den 35,3 grader som högst i värmesammanhang mycket välkända Målilla i östra Småland. Det var den högsta temperatur som uppmätts i landet sedan 1992.

Nästa dag blev dock ännu varmare. Bland rekordvarma dagar i Sverige sticker den 9 juli 1933 (med 38 grader som högst), den 29–30 juni 1947 (med 38,0 grader som högst) och den 6–9 augusti 1975 (med 36,8 grader som högst) ut extra mycket. Men nu är den trion en kvartett eftersom den 21 juli 2022 tillkommit.

Allra varmast blev det i Målilla där 37,2 grader den 21 är nytt Götalandsrekord för juli mot tidigare 36 grader (avläst på en halv grad när) i Borås i Västergötland den 20 juli 1901. Målillas 37,2 grader är även den högsta temperatur som uppmätts i landet på 75 år, sedan det svenska värmerekordet på 38,0 grader sattes i just Målilla den 29 juni 1947. Lika varmt, men avläst på en halv grad när, var det även i Ultuna i södra Uppsala i Uppland den 9 juli 1933. Utöver de två rekordnoteringarna på 38 grader noterades även 37,4 grader varmt i Uppsala den 9 juli 1933, så årets 37,2 grader i Målilla är därmed den fjärde högsta uppmätta temperaturen genom tiderna i landet.

Flera lokala värmerekord sattes den 21, såväl för juli som oavsett månad. Bland minst hundraåriga mätserier noterade följande platser nya absoluta värmerekord (oavsett månad alltså):

36,9 grader i Malmslätt utanför Linköping i Östergötland mot tidigare 35,5 grader (avläst på en halv grad när) den 22 och den 23 juli 1865 (startår 1858 för kopplade Linköping/Malmslätt)

35,5 grader i Gladhammar utanför Västervik i Småland mot tidigare 34,0 grader den 27 juli 1994 (startår 1859 för kopplade Västervik/Gladhammar)

35,3 grader på Jönköping flygplats i Småland mot tidigare 34,2 grader den 8 augusti 2018 (startår 1858 för kopplade Jönköping/Jönköping flygplats)

Dessa minst hundraåriga mätserier noterade nya julirekord:

35,9 grader på Örebro flygplats i Närke mot tidigare 33,3 grader den 11 juli 2010 och den 13 juli 1941 (startår 1859 för kopplade Örebro/Örebro flygplats)

34,8 grader i Stockholm mot tidigare 34,6 grader den 9 juli 1933 (startår 1756)

Ser man till lite kortare mätserier finns givetvis ännu fler julirekord att redovisa, och bara för att nämna några:

35,6 grader i Norrköping, Östergötland (startår 1936),

34,3 grader i Sala, Västmanland (startår 1971),

33,6 grader i Ängelholm-Barkåkra, Skåne (startår 1949),

33,6 grader i Ljungby, Småland (startår 1962),

33,5 grader i Örskär, Uppland (startår 1937),

33,2 grader i Karlsborg, Västergötland (startår 1951)

och 32,7 grader i Åmot, Gästrikland (startår 1951),

där de två sistnämnda julirekorden även är rekord oavsett månad.

Själv höll jag mig mest inomhus den 20–21, för med nerdragna persienner gick det att bibehålla en skaplig inomhustemperatur medan hetta pågick utanför. För egen del räcker det gott och väl med 25 grader, och allt över 30 grader är bara onödigt påfrestande. Men det är min åsikt det, samtidigt som jag förstår och respekterar att andra älskar hetta.

Högst dygnsmedeltemperatur den 21 (alltså från kvällen den 20 till kvällen den 21) hade Härsnäs sydost om Mjölby i Östergötland med smått ofattbara 28,2 grader. Det är årets högsta dygnsmedeltemperaturnotering i landet, och det känns nästan onödigt att lägga till ordet ”hittills” i detta sammanhang.

Hetta ja, värmebölja nej

Hettan kring den 21 får dock inte klassas som en värmebölja, för det var för få dagar med 25-gradig värme i rad för att få kallas värmebölja. I exempelvis Målilla hade man fyra dagar på raken med 25-gradig värme (den 19–22), medan definitionen för värmebölja är minst fem dygn på raken.

När värmen väl slog till gjorde den alltså det med full styrka, och månadens högsta temperatur i de fyra olika landsdelarna blev:

I Götaland redan nämnda 37,2 grader i Målilla den 21,

i Svealand 36,2 grader i Eskilstuna i Södermanland den 21,

i södra Norrland 33,5 grader i Gävle i Gästrikland 21

medan norra Norrland hade varmast i början av månaden med redan nämnda 31,7 grader i Övertorneå den 1.

I norra Norrland står sig därmed 31,9 grader från juni som årets hittills högsta temperatur där, men övriga landsdelar har julinoteringar i topp. Så här långt, och det skulle förvåna om det inte dessa noteringar står sig även när augusti avslutats.

Högsommarvärme och tropiska nätter

Totalt fick vi 20 högsommarvarma dagar (25 grader eller mer) i landet i juli, varav fem dessutom toppade på minst 30 grader. Rent statistiskt sett var det faktiskt sex stycken 30-gradersdagar, för värmen på kvällen den 21 låg lokalt kvar över 30 grader. Det gjorde att temperaturdygnet den 22 noterade över 30 grader på sina håll trots att det ”bara” var 28,4 grader som högst på dagen den 22.

En natt benämns som tropisk när temperaturen aldrig når under 20 grader. Under juli noterades tropiska nätter bara vid tre tillfällen, vilket kanske förvånar lite med tanke på den inledande värmen och hetta kring den 21. Men det var just bara då det skedde, den 2, 21 och 22. I övrigt har nätterna varit otillräckligt milda för att klassas som tropiska.

Den 2 var det nio platser som hade tropisk natt, men bara fyra av dessa lyckades även få ett tropiskt dygn, alltså att temperaturen under dagen också håller sig över 20 grader. Oftast inträffar ju dygnets lägsta temperatur just på natten, men om man exempelvis har svalare luft som följer på dagen kan det hända att minimitemperaturen håller sig över 20 grader på natten och därmed ger en tropisk natt, men att temperaturen sedan sjunker under 20 grader på dagen när den svalare luften tar över. Så skedde just den 2.

Den 21 var det åtta platser som noterade tropisk natt och alla dessa även tropiskt dygn, medan det av de åtta som sedan hade tropisk natt den 22 bara var två som även hade ett tropiskt dygn. Just av samma anledning som den 2, för även den 22 tog svalare luft över under dagen.

Månadens högsta minimitemperatur för ett dygn blev 21,3 grader i Hörby i centrala Skåne den 21, medan Norrköpings 21,4 grader natten till den 22 blev månadens högsta minimitemperatur sett till bara nätterna. Ingen plats av de sammanlagt 14 platserna i landet som hade tropiskt dygn hade mer än ett tropiskt dygn, och Gotska Sandön norr om Gotland var ensam bland de sammanlagt 25 platserna med tropiska nätter om att få uppleva två.

Värmländska regnmassor

Med värmen följde en kortvarig stabilisering, men som så ofta förr följdes värmen av kraftiga regn- och åskskurar. Denna gång blev inget undantag, snarare ännu ett bevis på att värmeperioder avslutas med buller och bång.

Från Värmland till Hälsingland, i gränsen till svalare luft norr därom, låg den 21 och än mer den 22 ett relativt stillaliggande band med regn, skurar och åska. Många platser fick 40 mm eller mer på ett dygn:

54 mm i Hudiksvall i Hälsingland den 21,

111 mm i Sågen söder om Vansbro i sydvästra Dalarna den 22,

101 mm i Glindran väster om Björkvik i västra Södermanland den 22,

73 mm i Arvika i västra Värmland den 22,

65 mm i Leksand vid Siljan i Dalarna den 22,

63 mm i Fägre öster om Mariestad i norra Västergötland den 22,

55 mm i Årjäng i sydvästra Värmland den 22,

51 mm i Björkvik i västra Södermanland den 22,

49 mm i Sölje söder om Arvika i Värmland den 22,

42 mm i Värmlandsnäs-Ekenäs i Värmland på halvön som sticker ut i Vänern den 22,

41 mm i Blomskog i sydvästligaste Värmland den 22,

41 mm i Granhed nordväst om Flen i Södermanland den 22

och 40 mm i Sunne i mellersta Värmland den 22.

Åtminstone i delar av landet levde fruntimmersveckan (den 18–24 juli) upp till sitt regniga rykte, för exempelvis är 111 mm i Sågen nytt dygnsrekord oavsett månad för deras del mot tidigare 63 mm den 19 augusti 2020, och nytt julirekord mot tidigare 51 mm den 25 juli 1987 i den mätserie som inleddes i december 1977. Dessutom årets hittills största dygnsnederbördsmängd i landet. Som jämförelse kan nämnas att Sågen normalt får 92 mm på en hel julimånad. Regnmassorna i Värmland gjorde att flera vägavsnitt stängdes av, främst i trakterna kring Arvika och Sunne. Även 101 mm i Glindran är nytt dygnsrekord. Mätningarna där inleddes i augusti 1991 och tidigare julirekord var 41 mm den 9 juli 1996 och rekord oavsett månad var 88 mm den 12 september 1996.

Kanske att även 73 mm i Arvika och 65 mm i Leksand är nya dygnsnederbördsrekord, men där finns inte hela mätserierna (startår 1945 för Arvika och 1879 för Leksand) sökbara digitalt, så med säkerhet är det åtminstone blötaste dygnen för dessa två platser sedan 1961. Arvika fick i alla fall hela sin normala julimängd på just 73 mm på bara ett dygn, och när 

det regnade som värst där på tidiga förmiddagen den 22 kom 21 mm på en kvart och 39 mm på en halvtimme. Även på sena eftermiddagen den 22 föll mycket regn på kort tid, då med 15 mm på en kvart i Kolmården-Strömsfors i nordligaste Östergötland norr om Norrköping.

Med tillfällig värme på besök i söder den 25 ökade kontrasterna igen, varvid kraftiga regn- och åskskurar åter slog till. Denna gång främst i ett stråk från Göteborgstrakten och upp mot Hjälmaren, lokalt med 40 mm eller mer under nederbördsdygnet den 25:

64 mm i Mollsjönäs nordost om Göteborg i Västergötland,

58 mm i Askim söder om Göteborg i Västergötland,

53 mm i Alingsås öster om Göteborg i Västergötland,

53 mm i Göteborg,

42 mm i Motala vid Vätterns östra strand i norra Östergötland

och 40 mm i Härryda öster om Göteborg i Västergötland,

53 mm är inte rekordmycket i Göteborg, men väl deras tredje blötaste julidygn sedan mätstarten 1871, där rekordet lyder på 66 mm från den 11 juli 1933. Det året är ju bekant, så även värmen i juli 1933 avslutades alltså med kraftigt regn. Mönstret ”först värme, sedan skyfall” känns helt klart igen.

Sammanlagt fick vi till slut 31 observationer om 40 mm eller mer på ett dygn i landet i juli. Preliminärt vill säga, för många nederbördsstationer i landet rapporterar in först månadsvis i efterhand. Efter en svängig och omväxlande temperaturmånad som varken varit uttalat blöt eller uttalat torr känns det relativt normalt med så många 40 mm-noteringar.

Fyra frostnätter avslutade

Efter att all värme och häftiga skurar dragit vidare österut tog svalare luft över i hela landet. Den dag i juli då dagens högsta temperatur i landet var som lägst var den 27 med 22,1 grader i Norrköping i topp. Det var nog många runtom i vårt avlånga land som tyckte det var lite väl snålt med värme på dagarna i slutet av månaden.

Med skral dagstemperatur blev även nattkylan därefter. Månadens andra frostnatt inträffade den 28, och det får väl ändå räknas som det första frosttillfället för den annalkande hösten? Inte minst med tanke att även alla nätter därefter månaden ut också bjöd på frost. Den 28, 30 och 31 var det dock bara en plats per natt som noterade köldgrader. Den 29 däremot blev månadens klart kyligaste natt med officiellt fem platser i fjällen från Härjedalen upp till mellersta Lappland som noterade minusgrader.

Månadens lägsta temperatur i landets fyra olika delar blev:

I norra Norrland 0,7 minusgrader i Latnivaara nordväst om Gällivare i norra Lappland den 30,

i södra Norrland 1,7 minusgrader i köldhålet Börtnan i södra Jämtland den 29,

i Svealand 1,1 grader i Gustavsfors nordost om Hagfors i Värmland den 17 och i Älvdalen i norra Dalarna den 28

och i Götaland 2,8 grader i Horn i sydligaste Östergötland den 16.

Låter 1,7 minusgrader kallt för att vara juli? Visst är det så, men senast 2020 var det ännu kallare i juli. Och tänk på att det sällan går en hel julimånad utan frost någonstans i landet.

Tack vare solens hjälp steg dagstemperaturen igen framåt månadsskiftet, så de tre avslutande julidygnen bjöd lokalt på 25-gradig värme i söder.

Externa källor: StormGeo, SMHI samt sociala och andra medier