Då och då kommer det vädermånader som blir något utöver det extra, men denna maj tror jag till och med överträffat det. En extrem rekordmånad helt enkelt, med rekordnoteringar som står sig lång tid framöver. En minst sagt välgräddad maj, ja snudd på övergräddad och torr som en skorpa kanske med tanke på att all sol, värme och torka inte bara är positivt. För även om många njutit finns en tydlig baksida också, inte minst för alla som lider av värmen men även gällande exempelvis den lokalt extrema brandrisk som nu råder i skog och mark och även att dåliga skördar hotar.

Månadens präglades av stabilt väder, där vädersystemen passerade på en väldigt nordlig bana och av och till därmed berörde främst Lapplandsfjällen. Att det fallit mest nederbörd där, liksom varit minst varm där är föga förvånande när det nu är dags att sammanfatta månaden. Det som är mest imponerande på årets majväder är inte värmen de avslutande dygnen. Det kan hända då och då, även om det var ganska många platser som noterade sina varmaste majdagar genom alla tider. Nej, det som är exklusivt i år är att värmen varit så beständig. Den drog upp över landet helgen den 5–6, och har sedan i stort sett hållit sig kvar. Även att det varit så varmt på kvällen, nätter och morgnar förvånar, och det är därför som medeltemperaturen i maj blev så hiskeligt hög med mängder av rekord som följd. Varma dagar kan man alltid få i maj, speciellt i slutet av maj, men att det är varmt dygnet runt, liksom värmens uthållighet, är det som skiljt årets maj från andra varma majmånader på senare år.

Extremvärme de luxe

Vi har precis upplevt den varmaste maj genom alla tider för ungefär två tredjedelar av landet. Även om det varit flera varma majmånader på senare år, såsom 2013 och 2016, står sig värmen då slätt mot den extrema värme som årets maj bjöd på. Så gott som samtliga temperaturstationer upp till Jämtland–Medelpad satte nya månadsrekord för medeltemperatur, och lokalt även längre norrut. Och det är inga små putsningar heller, utan rejäla rekord på 1–2 grader över de gamla noteringarna. Överskotten jämfört referensåren 1961–1990 är rätt allmänt 3–6 grader, och något större i söder än i norr.

Allra varmast var det i Göteborg, där medeltemperaturen för maj till slut landade på imponerande sommarhöga 17,6 grader. Det är med råge nytt svenskt rekord för maj månad och dessutom högre än vad Göteborg normalt har i juli, den månad som är årets varmaste. I samtliga landsdelar har det satts nya rekord för månadens medeltemperatur:

I Götaland 17,6 grader i Göteborg (mot tidigare 15,8 grader i Göteborg 1889),

i Svealand 16,3 grader i Örebro (mot tidigare 14,1 grad i Örebro 1992),

i södra Norrland 14,3 grader i Gävle och Edsbyn (mot tidigare 13,0 grader i Gävle 1992)

och i norra Norrland 13,0 grader på Skellefteå flygplats (mot tidigare 12,6 grader i Sudok söder om Vuollerim i östra Lappland 1992).

Mängder av observationsstationer landet över, men främst från Jämtland–Medelpad och söderut, satte nya månadsrekord. I faktarutan nederst finns en, förhoppningsvis skapligt komplett, rekordlista för över 100-åriga mätserier, ordnad efter landskap med början söderifrån.

Årets maj var dessutom delvis varmare än man normalt har i juli månad, och här kommer några slumpvis utvalda platser i landet för att få ett hum om det:

Malmö 16,2 grader i maj i år mot normala 16,5 grader i juli,

Göteborg 17,6 grader i maj i år mot normala 17,0 grader i juli,

Visby 14,4 grader i maj i år mot normala 16,0 grader i juli,

Norrköping 15,8 grader i maj i år mot normala 16,6 grader i juli,

Örebro 16,3 grader i maj i år mot normala 16,2 grader i juli,

Härnösand 11,9 grader i maj i år mot normala 15,4 grader i juli,

Sveg 13,7 grader i maj i år mot normala 14,5 grader i juli

och Piteå 11,0 grader i maj i år mot normala 15,1 grader i juli.

Som synes står sig årets majtemperatur skapligt väl mot normala julivärden i främst Götaland och Svealand, medan det längre norrut är klart varmare där i juli. Det är helt naturligt eftersom somrarna i norr är kortare än vad de är i söder, så den naturliga skillnaden mellan maj och juli är därmed större i norr än i söder. Man anar även en skillnad mellan kust och inland, där det helt naturligt är svårare för kuststationer att nå julitemperatur eftersom vattnet håller lägre temperatur i maj än i juli. För Göteborgs del har det varit mycket ostvindar och därmed liten havspåverkan under månaden.

Varmast i landet i maj var det givetvis i Göteborg eftersom man där satte nytt svenskt majrekord med 17,6 grader, medan Tarfala i norra Lapplandsfjällen hade kallast i landet med en medeltemperatur på 2,1 grader. Det var klart lägre än den som hade näst kallast i maj, för det var Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen med 4,7 grader. Störst överskott gentemot det normala fick Klövsjöhöjden i södra Jämtland med 6,8 grader, 11,2 grader mot normala 4,4 grader medan Rödkallen vid Norrbottenskusten fick minst överskott, men medeltemperaturen deras på 6,3 grader är ändå 2,3 grader över deras normalvärde 4,0 grad.

Gassande sol och inte en droppe regn på flera da’r

Solen lyste som aldrig förr i maj, endast delar av Lappland undantaget. De flesta av landets knappa tjoget solskensstationer satte nya solskensrekord:

Svenska högarna 437 timmar mot tidigare 357 timmar 2012 (startår 2007)

Visby 433 timmar mot tidigare 392 timmar 1989 (startår 1952)

Stockholm 425 timmar mot tidigare 391 timmar 1941 (startår 1908)

Hoburg 422 timmar mot tidigare 387 timmar 2017 (startår 1985)

Umeå 405 timmar mot tidigare 361 timmar 2013 (startår 1969)

Norrköping 403 timmar mot tidigare 352 timmar 1992 (startår 1955)

Karlstad 402 timmar mot tidigare 343 timmar 1994 (startår 1950)

Nordkoster 398 timmar mot tidigare 346 timmar 2008 (startår 2006)

Borlänge 395 timmar mot tidigare 327 timmar 1988 (startår 1987)

Luleå 391 timmar mot tidigare 387 timmar 1978 (startår 1957)

Karlskrona 389 timmar mot tidigare 363 timmar 2016 (startår 2009)

Lund 368 timmar mot tidigare 367 timmar 2008 (startår 1983)

Östersund 363 timmar mot tidigare 344 timmar 1974 (startår 1957)

Göteborg 360 timmar mot tidigare 352 timmar 2008 (startår 1983)

Storlien 354 timmar mot tidigare 320 timmar 1974 (startår 1953)

Växjö 352 timmar mot tidigare 311 timmar 1992 (startår 1983)

Aldrig tidigare har solen lyst 400 timmar i maj, men i år skedde det alltså på flera platser med Svenska högarnas 437 timmar som toppnotering. Mer än hälften av alla stationer noterade mer sol än det som tidigare var svenskt solrekord för maj, 392 timmar i Visby 1989. Snacka om rekordslakt! Minst sken solen i Tarfala, 184 timmar, och det blev också den enda station i landet som noterade färre soltimmar än vad man vanligtvis har i maj.

En något ostadig inledning på månaden, främst den 1 och 3, och sedan tillfällig ostadigt väder den 10–12 la mycket av grunden för det regn som fallit under månaden. Den 1 var det för övrigt så pass kyligt att det delvis var snö som föll i norr, men efter den 6, när värmen tog över, har snöandet lyst med sin frånvaro även i norr. Ett par dagars ostadigt väder syns tydligt i månadens totala nederbördsfördelning, så utöver delar av nordvästra Norrland med mer nederbörd än normalt blev maj torr, mycket torr eller lokalt extremt torr. Ändå blev det för minst 75-åriga mätserier bara två platser som lyckades sätta nytt torr-rekord för maj:

0,7 mm i Landskrona vid skånska västkusten mot tidigare 2,0 mm 1941 (startår 1931)

och 1,7 mm i Visby mot tidigare 3,0 mm 1866 (startår 1860).

Det är ju inte det lättaste att sätta nya torr-rekord, för många av de långa mätserierna har redan rekord på 0,0 mm eller närapå det. Några andra långa mätserier var dock nära rekord:

Ölands norra udde 0,3 mm är torrast i maj sedan rekordet 0,0 mm 1947 (startår 1880),

Helsingborg 1,9 mm är torrast i maj sedan rekordet 1,8 mm 1947 (startår 1931)

och Karlshamn 2,0 mm är tangerat med 1959 torrast i maj sedan rekordet 1,9 mm 1913 (startår 1860).

I millimeter och procent räknat fick fjällnära Jäkkvik i mellersta Lappland mest med 51 mm, vilket motsvarar 131 % av deras normala majmängd på 39 mm. Ölands norra udde fick minst med ynka 0,3 mm, att jämföra med 31 mm som är deras normalvärde vilket innebar 1 %. Ingen plats lyckades alltså ”nolla” maj och inte få någon mätbar nederbörd alls.

Kylig inledning

Kanske bäst att påminna om inledningen av maj. Den var småkylig, precis som april avslutades. De första fyra dygnen bjöd mestadels på något kallare väder än brukligt för att vara början av maj.

Här månadens lägsta temperatur i de olika delarna av landet:

I norra Norrland 9,2 minusgrader i Gielas i södra Lapplandsfjällen den 1,

i södra Norrland 6,4 minusgrader i Hoting i nordvästligaste Ångermanland den 1,

i Svealand 2,9 minusgrader i Gustavsfors i norra Värmland den 3

och i Götaland 2,0 minusgrader på Jönköpings flygplats i Småland den 3 och lika kallt i Ljungby i södra Småland den 4.

Den meteorologiska våren hade anlänt till så gott som hela landet redan i april, men några få utposter i fjällen återstod i början av maj. Meteorologisk vår är ju när dygnsmedeltemperaturen är över 0 grader sju dygn på raken, varefter det första av dessa dygn sätts som ankomstdatum. Den trio som blev landets sista officiella mätplatser att få vår i år var Naimakka i nordligaste Lappland den 3, Hemavan-Gierevarto i södra Lapplandsfjällen den 8 och allra sist ut Tarfala den 9.

Hej då vintern

Månadens största snödjup rapporterades givetvis i början av månaden:

I norra Norrland 105 cm i Kittelfjäll i södra Lapplandsfjällen den 1,

i södra Norrland 60 cm i Leipikvattnet i norra Jämtlandsfjällen den 1–3,

i Svealand 53 cm i Gördalen i norra Dalarna den 1

och i Götaland fanns, till skillnad från i fjol, inget mätbart snötäcket i maj.

Månaden inleddes med gott om kvardröjande snö från norra Dalarna och inre Hälsingland och norrut och det föll dessutom nysnö de första dygnen. Månadens största officiella snödjupsökning blev 4 cm i Jäkkvik när snödjupet där ökade från 57 cm på morgonen den 1 till 61 cm morgonen därpå. Sista snödjupsökning rapporterades på morgonen den 7, då Fjällsjönäs strax väster om Sorsele i mellersta Lappland rapporterade 35 cm den morgonen mot 34 cm morgonen innan.

Med värmen som följde smälte snön i allt snabbare takt och snögränsen kröp norr- och västerut dag för dag. Den 7 fanns inget officiellt snötäcke kvar i Svealand och i månadens mitt fanns snötäcke kvar bara i delar av fjällvärlden.

Få stormvindar

Vid lunchtid den 7 noterades månades högsta medelvind med 27 m/s i Stekenjokk, och något senare samma dag var det även stormvindar på 25 m/s i Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen.

Månadens andra stormtillfälle inträffade den 29 med 27 m/s i Stora Sjöfallet. Samtidigt var byvinden då delvis mycket hård öster om fjällen, det i Naimakka med 23 m/s och i Saittarova i norra Norrbotten med 21 m/s. Månadens högsta byvind oavsett stationsplacering blev orkanbyar på hela 39 m/s i Sylarna i södra Jämtlandsfjällen på förmiddagen den 3.

Tidig rekordvärme

Helgen den 5–6 vällde värmen upp söderifrån, och sedan dess har det varit mer eller mindre varmt dag ut och dag in i hela landet i maj, och tidvis extremt varmt. Den 10 noterades nytt årshögsta med 28,8 grader i Göteborg, men den 14 blev det ännu varmare med 29,1 grad i Halmstad. Så varmt har det inte varit i Halmstad i maj månad sedan det var 30,0 grader varmt där den 19 maj 1888.

I Uppsala fick man uppleva en rekordtidig värmebölja, alltså fem dagar på raken med en dagstemperatur på minst 25 grader. Det skedde den 11–16, medan Uppsalas tidigare rekord gällande tidig värmebölja var den 21–26 maj 1889. Den 13–17 fick även halländska Ullared och Halmstad samt i Markaryd i sydligaste Småland uppleva tidig värmebölja.

Uppsalas värmebölja följdes också av en sjätte högsommarvarm dag den 16. Då blev det 29,3 grader varmt, vilket dittills var årshögst i landet. Där liksom på två andra platser med över 100-åriga mätserier noterade sattes nya majrekord för maxtemperatur när månadens första värmebölja kulminerade:

28,5 grader i Junsele i inre Ångermanland den 15 mot tidigare 28,3 grader den 29 maj 1988 (startår 1899),

29,3 grader i Uppsala den 16 mot tidigare 29,2 grader den 24 maj 2017 (startår 1722)

och 23,2 grader i Landsort vid Södermanlandskusten den 16 mot tidigare 22,6 grader den 27 maj 2017 (startår 1848).

Det kanske bör nämnas i detta sammanhang att det finns en i efterhand underkänd maxtemperatur i Uppsala på helt osannolika 32,8 grader från den 30 maj 1841. Det var nog just det, osannolikt alltså, och därmed ströks det i efterhand. Den 15 var det även 28,5 grader varmt i huvudstaden. Det är 0,5 grader under gällande majrekord för Stockholm, men väl rekord för att var så tidigt i maj.

Plötsligt var det sommar även långt norrut

Den meteorologiska sommaren, fem dygn på raken med medeltemperatur över 10 grader, spred sig snabbt norrut när värmen söderifrån tog över den 5. Den 12 hade sommaren anlänt till hela Götaland, större delen av Svealand och stora delar av östra Norrland. Senare i månaden fick ytterligare delar av Norrlands inland och södra fjällen sommar, men det stora rycket norrut gjordes alltså den 9–12. Sommaren anlände därmed en eller flera veckor tidigare än brukligt. Enskilda platser fick till och med en rekordtidig start på årets sommar:

Holmön vid Västerbottenskusten den 10,

Bjuröklubb vid Västerbottenskusten den 11

och Haparanda vid den finska gränsen i Norrbotten den 12.

Sammanlagt blev det elva raka högsommarvarma dygn (25 grader eller mer någonstans i landet) den 7–17, varefter det blev lite svalare, men bara i två dagar. Därefter tog nästa svit med högsommarvarma dagar vid, en svit som höll i sig månaden ut. Därmed nytt rekord för antal 25-gradersdagar i maj, 23 stycken. Troligen var 11 högsommarvarma dagar det tidigare rekordet, i så fall satt 2016. En potentiell månad som givetvis kan ha innehållit fler 25-gradersdagar än 2016 är 1889, men på den tiden fanns väldigt få stationer som hade chansen att nå 25-gradersstrecket.

Årets första officiella frostfria natt inträffade den 12. Då var det ingen av landets alla temperaturstationer som rapporterade under 0 grader. Det är ovanligt tidigt även det, och därefter har ytterligare fem majnätter varit helt befriade från köldgrader i vårt avlånga land.

Skurar och åska

Kortvarigt ostadigare, men inte i hela landet. Den 10–11 letades sig regn och skurar in västerifrån, men stannade upp över landet för att sedan försvagas och skjutas bort norrut och även tillbaka västerut igen. Som mest föll det lokalt över 20 mm regn per dygn dessa dagar, men en notering över 30 mm, nämligen 31 mm i Fjällsjönäs den 12.

Det såg länge ut som om detta skulle bli månadens enda dygnsnederbördsmängd på 30 mm eller mer, men det skulle komma en till visade det sig. Många av de mest åskfrekventa majdygnen inträffade också dessa dagar, däribland toppnoteringen på drygt 2 200 blixtar den 11. Mest åska fanns då i ett stråk från norra Småland upp till södra Hälsingland. En tromb svepte också den dagen förbi med våldsam kraft förbi utanför östgötska Linköping.

Näst flest blixtar, drygt 1 300 stycken, registrerades den 16 när åskskurar berörde nordöstra Lappland. Det tredje åskrikaste dygnet i maj kom dagen därpå, den 17, med knappa 1 000 blixtar i främst inre Skåne och sydvästra Småland. Lokalt var det riktigt kraftiga skurar och det förekom även hagel. Åskan förekom före svalare luft som bredde ut sig norrifrån under dessa dagar. Den 18–19 var det tillfälligt svalare i hela landet med 24 grader som varmast, och det var dessa två dagar som satte stopp för den första 25-graderssviten i landet.

Sämsta tänkbara scenario gav värsta vårfloden på över 20 år

Sommarens snabbutryckning fick snön att smälta i rasande takt, och det var sämsta tänkbara scenario för vårfloden. Efter en snörik vinter fanns gott om snö som skulle smälta, och nästan allt försvann på bara sisådär två veckor. Då blir det oundvikligen problem, det förstår vi alla. Varning efter varning utfärdades för höga, mycket och till och med extremt höga flöden. Det räckte dessutom till med enbart snösmältning, för den nederbörd som fallit har inte nämnvärt påverkat flödesnivåerna.

Vårfloden hade tagit rejäl fart i norra Svealand och sydöstra Norrland redan i mitten av april. När sommarvärmen tog över en dryga vecka in i maj blev läget dag för dag allt värre allt längre norrut också. Grovt kan man säga att vårfloden kulminerade i mellersta Norrland i månadens mitt och en vecka senare längre norrut, och upphörde sedan med början söderifrån. På många håll får man backa tillbaka till den häftiga vårfloden 1995 för att hitta liknande nivåer som i år, och lokalt ännu längre tillbaka i tiden. Den sista av alla flödesvarning togs bort den 25, och därmed var den drygt månadslånga vårfloden som inleddes den 17 april äntligen över.

Här de två vattendrag som nådde extremt höga flödesnivåer som värst:

Ammerån i Jämtland den 13–15

och Röströmsälven/Näsån i Jämtland den 14–19.

Mycket höga flöden noterades i:

Testeboån i Gästrikland den 23 april–3 maj,

Gavleån i Gästrikland den 23 april–7 maj,

Gimån i Jämtland/Medelpad den 7–15,

Västerdalälven i Dalarna den 8–11,

Öreälven i Lappland/Västerbotten den 8–11,

övre Klarälven i Värmland den 9–12,

nedre Råneälven i Norrbotten den 11–14,

nedre Byskeälven i Västerbotten den 11–15,

Kalixälven i Norrbotten den 12–17,

nedre Torne älv i Norrbotten den 13–20

och Vindelälven i Lappland/Västerbotten den 16–22.

Vårfloden kulminerade med höga flöden i Kolbäcksån, Lillälven, Delångersån, Voxnan, Vanån, Dalälven, Ljungan, Gideälven, Öreälven, Ljusnan, Gideälven, nedre Skellefteälven, nedre Indalsälven, nedre Piteälven, Hårkan, mellersta Torneälven, Munioälven, Lainioälven, nedre Umeälven och nedre Fjällsjöälven. Dessutom var vattenståndet i Siljan högt den 9–23 på grund av allt smältvatten.

Värmen på toppenhumör

Månaden avslutandes med flera dygn där enskilda platser noterade majrekord för maxtemperatur. Dessutom höjdes årshögstat i flera steg: Först till 29,5 grader för duon Älvsbyn och Boden i Norrbotten den 28, sedan till 30,3 grader i Hudiksvall den 29 och till slut till 31,1 grader i Göteborg den 30.

Göteborgs värde sticker ut klart mer än övriga. Det blev månadens högsta temperatur i landet, och den varmaste majdagen i Sverige på över 100 år. Man behöver nämligen backa bandet till Svealandsrekordet 31,3 grader i Nora i Västmanland den 29 maj 1911 för att hitta en högre temperatur än Göteborgs notering den 30. Utöver den noteringen finns det bara tre noteringar som är ännu högre i maj genom alla tider, samtliga från slutet av maj 1892, så årets 31,1 grader i Göteborg den 30 är därmed femma på all-time-high i maj.

Månadens högsta temperatur i de olika delarna av landet blev till slut:

I Götaland 31,1 grader i Göteborg den 30,

i Svealand 30,2 grader i värmländska Arvika den 30,

i södra Norrland 30,3 grader i Hudiksvall i Hälsingland den 29

och i norra Norrland 29,5 grader i Älvsbyn och i Boden, bägge i Norrbotten, den 28.

Här de många platser med minst 50-åriga mätserier som dag för dag satte nya majrekord för maxtemperatur i slutet av maj.

25 maj:

28,0 grader i Sveg i Härjedalen mot tidigare 27,9 grader den 23 maj 2014 (startår 1875)

28 maj:

29,4 grader i Vidsel i östra Lappland mot tidigare 29,3 grader den 31 maj 1971 (startår 1965)

29 maj:

30,3 grader i Hudiksvall mot tidigare 29,6 den 23 maj 1993 (startår 1934)

29,7 grader i Uppsala mot tidigare 29,2 grader den 24 maj 2014 (startår 1722)

29,3 grader i Delsbo i Hälsingland mot tidigare 29,0 grader i Bjuråker den 25 maj 1956 (startår 1878)

28,1 grader på Sundsvalls flygplats i Medelpad mot tidigare 27,4 grader den 15 maj 1992 (startår 1943)

27,8 grader på Umeå flygplats i Västerbotten mot tidigare 26,6 grader den 31 maj 2013 (startår 1859)

27,5 grader i Örskär vid norra Upplandskusten mot tidigare 26,9 grader den 22 maj 2014 (startår 1937)

26,5 grader i Skagsudde vid Ångermanlandskusten mot tidigare 22,9 den 31 maj 1978 (startår 1964)

25,9 grader i Holmön mot tidigare 25,4 grader den 31 maj 2016 (startår 1849)

30 maj:

31,1 grader i Göteborg mot tidigare 29,8 grader i Göteborg-Säve den 5 maj 1977 (startår 1859)

30,6 grader i Hallands väderö på den skånska nordvästspetsen mot tidigare 29,3 grader den 18 maj 2013 (startår 1886)

30,2 grader i Arvika mot tidigare 29,8 grader den 25 maj 2012 (startår 1946)

29,0 grader i Karlshamn i Blekinge mot tidigare 28,0 grader den 28 maj 1892 (startår 1859)

29,0 grader i Helsingborg i Skåne mot tidigare 28,1 den 22 maj 2012 (startår 1949)

28,7 grader i Ronneby i Blekinge mot tidigare 28,2 grader den 21 maj 1993 (startår 1881)

27,8 grader i Särna i norra Dalarna mot tidigare 27,5 grader den 30 maj 1908 (startår 1885)

27,7 grader i Måseskär vid Bohuskusten mot tidigare 26,4 grader den 30 maj 1946 (startår 1908)

27,3 grader i Ljusnedal i Härjedalen mot tidigare 25,6 grader den 31 maj 2008 (startår 1917)

27,3 grader i Hoburg på den gotländska sydspetsen mot tidigare 24,7 grader den 21 maj 1993 (startår 1879)

26,7 grader i Vinga vid Västgötakusten utanför Göteborg 26,7 mot tidigare 26,1 grader den 31 maj 2016 (startår 1849)

31 maj:

28,6 grader i Hedeviken i Härjedalen mot tidigare 26,8 grader den 23 maj 2014 (startår 1937)

27,2 grader i Storlien i Jämtlandsfjällen den 31 mot tidigare 25,9 grader den 31 maj 2013 (startår 1900)

I Helsingborg, Ronneby, Hoburg och Hede slogs de gamla rekordet till och med två gånger, där det slutliga är det som redovisas i denna lista. Dessutom hade ju Uppsala redan tidigare i maj slagit sitt rekord, så även där putsades rekordet två gånger under månaden.

Trots att Halmstad inte slog sitt majrekord i år så var majvärmen i den halländska idyllen ändå speciell. Efter rekordnoteringen 30,0 grader den 19 maj 1888 kommer nu nämligen fem(!) noteringar från årets maj: 29,8 grader den 30, 29,5 grader den 29, 29,3 grader den 31, 29,2 grader den 16 och 29,1 grad den 14.

Nära rekord och varmast på över 100 år var det även i Härnösand med 28,4 grader den 29, vilket är högst där sedan rekordet 29,0 grader i maj 1889. Likaså i Bjuröklubb som med 24,8 grader den 29 hade sin varmaste majdag sedan rekordet 26,6 grader i maj 1908. Dagen därpå, den 30, noterades 28,6 grader varmt på Karlstad flygplats, och därmed varmast i maj i Karlstad sedan rekordet 29,0 grader i maj 1903.

Även om det varit ordentligt varmt har många kanske ändå upplevt det rätt behaglig värme och inte alls lika jobbigt som när hettan slår till på sommaren. Det hänger ihop med luftfuktigheten, som allmänt varit låg eller till och med mycket låg i samband med majvärmen. Det gör att värmen inte känns lika tryckande som det annars gör när luftfuktigheten oftast är klart högre mitt på sommaren.

Natten till den 31 orkade temperaturen i Nordkoster vid norra Bohuskusten bara ner i 19,5 grader som lägst. Det är en osedvanligt hög minimitemperatur för att vara maj och väldigt nära det som kallas för tropisk natt, vilket är då temperaturen aldrig understiger 20 grader. Hade temperatur bara vänt ynka 0,5 grader ”tidigare” på natten hade det blivit svenskt rekord för tidigt datum för tropisk natt. Nu står sig rekordet från Kullen i Skåne som den 4 juni 1982 hade en minimitemperatur på exakt 20,0 grader.

Värmeåskväder och torka

I varmluften förekom det lokala regn- och såskurar i främst delar av Götaland under månadens avslutande dygn. Lokalt var det rätt kraftiga skurar, men några större mängder lyckades inte träffa någon mätare. Enda egentliga undantaget var Trökörna mellan Vara och Trollhättan i Västergötland. Där föll det 37 mm den 28, och den noteringen blev månadens största officiella dygnsnederbördsmängd.

Torrt, soligt och varmt väder i alla ära, men det gjorde också att brandsäsongen fick en olustigt tidig start. Under andra halvan av maj har mängder av skogsbränder härjat i söder, och läget blev allt värre ju längre torkan och solen bestod. Torr luft och torra markförhållanden gör att skogsbrandrisken ökade succesivt ju mer värme och sol vi fick ta del av, och för spridningsrisken är även vinden en viktig faktor. Dessutom har en del kommuner redan nu beslutade om bevattningsförbud. Hoppas innerligt på välbehövligt regn framöver, och till er alla som vill njuta fullt ut av sol och värme även framöver så kan jag då bara säga att jag hoppas på regn främst nattetid. Då torde väl alla bli nöjda?

Källor: StormGeo, SMHI