Början och mitten av maj var mer lik april än maj, med bakslag, kalla nätter och snö långt söderut. Framför allt perioden den 10–17 var kylig, så när väl värmen kom senare i månaden var den säkerligen rejält efterlängtad av såväl naturen som än mer av oss människor. Årets första högsommarvarma dag hann vi också med i maj, och att den meteorologiska sommaren avancerat en bra bit upp över landet.

En snörik vinter i fjällen, trevande vårvärme i april och sedan en kylig start på maj gjorde att det var ett rekorddjupt snötäcke i fjällen för att vara under andra halvan av maj. När väl värmen kom blev snösmältningen snabb och vårfloden tog rejäl fart. Lite grovt skulle man kunna säga att vinter blev sommar på bara en vecka eller två på sina håll i norra Norrland.

Inte fullt så kallt som det länge såg ut att bli

Bra länge såg maj ut att bli kallare än normalt i så gott som hela landet, och då är det ju fortsatt åren 1961–1990 som används som referensår. Från den 22 började värmen ta över, inte hela tiden i hela landet, men ändå en tendens åt mer värme än tidigare under månaden. Detta gjorde att avvikelsekartan för månaden som helhet reviderades något, så det blev till slut inte fullt så kallt som det länge såg ut att bli. Större delen av landet fick dock kallare än normalt i maj, medan främst Östersjökusten samt Västerbottens- och Norrbottenskusten fick lite varmare än brukligt.

Trots en kylig maj räcker det faktiskt att i större delen av landet bara blicka tillbaka till 2017 eller 2015 för att hitta en kallare maj än årets. Så till er alla som känner att ni frusit osedvanligt mycket i maj så kanske minnena spelar er ett spratt. Visst är det avsevärt mycket mer än månadens genomsnittliga temperatur som lägger grunden för våra väderminnen, men att få ett objektivt perspektiv med ett faktiskt uppmätt värde kan alltid vara bra att luta sig tillbaka på.

Störst negativ avvikelse jämfört månadens normala medeltemperatur noterades i Idre fjäll i norra Dalarna med 2,9 grader under det normala, 2,2 grader mot normala 5,1 grader. Störst överskott hittar man istället i Blekinges yttre östra skärgård där Utklippan hade 2,1 grader över det normala, 9,9 grader mot normala 7,8 grader. I absoluta tal hade Tarfala i nordligaste Lapplandsfjällen kallast i landet i maj med en medeltemperatur på 3,1 minusgrader, vilket är 1,2 grader kallare än deras normala 1,9 minusgrader, medan Falsterbo på den skånska sydvästspetsen hade varmast med 11,5 grader, vilket är 1,4 grader varmare än deras normala 10,1 grader.

Väldigt varierad nederbörd

Under sommarhalvåret faller det mest regn i samband med skurar, som ju av sin natur är lokala. Därför är det ofta stora lokala skillnader i nederbördens fördelning från säg maj till september. Årets maj är inget undantag, där det mestadels varit en torr månad medan främst delar av ostkusten fått mer regn och snö än normalt i maj.

Fjolårets maj var i stort sett allmänt blötare än i år, medan 2018 till stor del var torrare än i år, men för vissa platser behöver man dock backa ytterligare majmånader tillbaka i tiden för att hitta en torrare maj än årets. Månadens första dygn blev det blötaste, medan pingstaftonen den 30 och pingstdagen den 31 inte bjöd på någon mätbar nederbörd alls för någon av landets många officiella nederbördsmätare.

I millimeter räknat fick Hästveda i nordöstra Skåne mest nederbörd i maj med 98 mm, medan Idre i norra Dalarna fick minst med 5 mm mot normala 46 mm. I procent av det normala räknat föll minst i just Idre med 11 %, medan Svanberga utanför Norrtälje i Uppland fick mest med 232 % (70 mm mot normala 30 mm).

Mer sol än brukligt

Solen sken mer än brukligt är i maj. Bland de fåtal solskensmätare som finns runtom i landet finns dock ett undantag, för i Storlien i Jämtlandsfjällen noterade klart mindre än normalt. Bara 172 timmar mot normala 212 timmar, och därmed minst sol i timmar i landet i maj.

Mest sken solen i Nordkoster vid Bohuskusten, 365 timmar vilket kan jämföras med deras normalvärde på 272 timmar för maj. I procent av det normala sken solen dock mest i Kiruna i norra Lappland, för där fick man ihop 316 timmar mot normala 232 timmar.

Blöt första maj

Maj inleddes med månadens blötaste dygn. Ett omfattande regn berörde främst södra och mellersta Norrlandskusten. I pålandsvinden regnade det vid främst Ångermanlandskusten. Härnösand fick 50 mm, vilket är nytt dygnsnederbördsrekord för maj sedan mätningarna inleddes där 1858. Tidigare rekord var 43 mm från den 19 maj 1929.

Ytterligare tre platser noterade 30 mm eller mer detta dygn: 35 mm i Stordalen-Midlanda i Medelpad, 31 mm i Brämön 31 mm vid Medelpadskusten 30 mm i Västmarkum vid Ångermanlandskusten. Dessa noteringar var maj månads enda för dygnsmängder på 30 mm eller mer.

I väster föll även snö, och på morgonen den 1 hade 1–5 cm lagt sig i norra Värmland, norra Dalarna, nordvästra Hälsingland och i Härjedalen, och dygnet därpå hade ”hörnet” Jämtland–Härjedalen–Medelpad–Härjedalen fått lite påspädning på snötäcket.

Bakslag nr 1

Det finns ingen fastställd definition för vad ett bakslag är, men för mig personligen krävs det att snön åter lägger sig, om än för en kort stund, efter att det tidigare blivit barmark. Alltså att snösäsongen egentligen tagit slut, men att den tillfälligt slår tillbaka.

Därför kan man med fog kalla den snö som föll natten mot den 4 för ett bakslag. Enstaka observationsplatser i södra Dalarna och mellersta Värmland hade på morgonen den 4 ett snödjup på en eller flera centimeter. Officiellt slog bakslaget hårdast mot Lesjöfors i östra Värmland med 6 cm följt av Söderbärke i sydligaste Dalarna med 4 cm.

Stormigt i fjällen

Ett mindre regn- och snöväder passerande fjällkedjan natten mot den 6, varvid vinden lokalt i fjällen nådde stormstyrka. Det i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen med 25 m/s på tidiga morgonen den 6.

Än mer skulle de blåsa ett dygn senare när kraftiga nordvästvindar följde längst i norr. Natt mot den 7 kulminerade vinden med stormvindar på 27 m/s i Stora Sjöfallet i norra Lapplandsfjällen. Öster om fjällen noterades på tidiga morgonen mycket hårda vindbyar på 22 m/s i Naimakka vid den finska gränsen. Det blev hela maj månads enda notering om mycket hårda vindbyar över inlandet.

Samtidigt, på morgonen den 7 alltså, noterades månadens högsta byvind i landet oavsett stationsplacering då Tarfala noterade stormbyar på 33 m/s. Ser man på tiondelar när blåste det som värst 32,6 m/s, medan gränsen för orkan går vid 32,7 m/s.

Tillfällig värme följdes av kyla i hela landet

När vinden ven i norr började varmare luft ta över i söder. 20 grader på dagarna var något som hittills lyst med sin frånvaro i maj, men den 7–10 kom en svit på fyra sådana dagar på raken. Den sista av dessa dagar, den 10 alltså, blev också den varmaste med ett nytt årshögsta i landet med skånska Kristianstads 23,9 grader i topp. Därmed en putsning av sitt egna tidigare årshögsta från den 23 april.

Samtidigt som lite varmare luft började få fästa i söder tog kallare luft över i norr, och främst perioden den 11–17 blev klart kallare än brukligt i hela landet, där det kallaste dygnet inträffade den 12 sett till riket som helhet. Nätterna bjöd på frost långt söderut i landet, vållade skador och problem för bland annat potatis, jordgubbar, äpplen och sparris. Flera platser noterade även ovanligt kallt för att vara i maj. Exempelvis är 2,0 minusgrader i Karlshamn i Blekinge den 12 kallast i maj där sedan det var 3,3 minusgrader den 14 maj 1980 och småländska Målilla hade med 4,2 minusgrader den 14 sin kallaste majnatt sedan det var 6,4 minusgrader den 11 maj 1984.

I skånska Malmö är 0,6 minusgrader den 14 kallast sedan det var exakt lika kallt där den 13 maj 1980. Men kollar man tillbaka ännu längre finns det gott om majnätter (minst 50 stycken) som varit ännu kallare sedan mätningarna inleddes där 1917. Malmös köldrekord för maj är, och lär så förbli, 4,5 minusgrader den 9 maj 1945.

På andra håll var det visserligen kallt, men ännu kallare så pass nyligen som den 9–11 maj 2017, vilket faktiskt gjorde att det då var lägre temperatur i landets fyra landsdelar än vi haft i år. Månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna noterades alla kring månadens mitt:

I norra Norrland 13,5 minusgrader i Rensjön i nordvästra Lappland den 14,

i södra Norrland 9,7 minusgrader i Blåhammaren i Jämtlandsfjällen den 21,

i Svealand 8,1 minusgrader i Idre fjäll i norra Dalarna den 11

och i Götaland 5,7 minusgrader i Hagshult i Småland den 12.

Även inledningen av maj 2015 var kall, men mannaminnet är kort ibland så när man fryser i maj upplevs det kanske för stunden som ”det värsta någonsin”. I maj 2015 vare det dock ”bara” i norra Norrland som det uppmättes en lägre temperatur i maj än i år.

Bakslag nr 2

När kylan var som mest påtaglig i mitten av maj var vädret ganska aprillikt, för det var gott om stackmoln som gav lokala byar av regn, blötsnö, snö och snöhagel. Sådant väder är ju annars mest förknippat med april, och kallas ju därför ”aprilväder”. Framför allt var det så dagarna efter att ett regn- och snöväder dragit österut över landet den 10.

Natten till den 13 föll mycket regn i Gästrikland och norra Uppland. I smält form blev det cirka 25 mm som mest. En del av detta föll som blötsnö, så på morgonen den 13 låg ett flera centimeter djupt snötäcke i ”hörnet” av Dalarna–Västmanland–Gästrikland–Uppland. Lokalt kan det säkerligen varit uppåt decimetern, men officiellt noterades 5 cm som mest, det i Gävle-Åbyggeby i Gästrikland och lika mycket i Älvkarleby i nordvästra Uppland. Med tanke på de sammanlagt cirka 25 mm som föll det dygnet kunde det varit avsevärt djupare snö om det bara varit aningens kallare. Då hade vi kanske haft ett bakslag med såväl 2 som 3 decimeter. Tumregeln är ju att 1 mm nederbörd ger 1 cm nysnö, så 25 mm skulle alltså motsvara 25 cm om det inte varit så blött som det nu var.

Lite skurar passerade även Skåne på efternatten och morgonen, så det låg även lite av vinterns vita guld där på morgonen den 13. Inte så pass mycket dock att det blev någon officiellt snötäcke. Är ju verkligen ovanligt med snö i Skåne i maj, men minns bara att Öland hade mätbart snötäcke i maj så sent som den 9 maj 2017.

Extremt tidiga tromber

Trots kalluft och aprilväder kom rapporter om tromber, och det osedvanligt långt norrut och osedvanligt tidigt på säsongen. Tromber uppstår ju i samband med kraftiga bymoln där fukt och värme är grogrunden för den snabelliknande virvel som skapas från molnet och söker sig ner mot marken, och då gärna till ett uppvärmt hav. Därför ser man tromber främst nära vid kusterna i söder under senare delen av sommaren när havsvattnet är rejält uppvärmt.

Men kanske att det räcker med den temperaturkontrast som finns mellan bymolnet i luften och havsvattnet, även om det inte är nämnvärt uppvärmt. Bevisligen måste det vara så, för den 13 inkom trovärdiga rapporter om en tromb i Stöcke strax söder om Umeå vid Västerbottenskusten, likaså den 18 från Alnösundet i Sundsvall i Medelpad.

Rekorddjup snö i fjällen

Efter en snörik vinter i fjällen och nordligaste Norrland följde en icke alltför varm april, så när almanackan visade maj var det fortsatt gott om snö. Inte minst i norra Lapplandsfjällen där snön fortsatt låg över två meter djup.

Den kyliga inledningen av maj gjorde att snödjupet inte minskade speciellt mycket, och delvis var det snarare tvärtom. Snön föll och exempelvis ökade snödjupet i Jörn i norra Västerbotten med hela 21 cm på ett dygn från 18 cm på morgonen den 8 till 39 cm morgonen därpå. Det blev månadens största officiella snödjupsökning på ett dygn i landet. Säsongens sista omfattande snöfall var snöbyar i Jämtlandsfjällen den 14–15, vilket gjorde att snötäcket i Storlien-Storvallen ökade med 13 cm från 135 cm på morgonen den 14 till 148 cm på morgonen den 15. Säsongens sista observerade snödjupsökning i landet kom några dagar senare när just Storlien ökade med 3 cm fram till morgonen den 19.

Det har aldrig tidigare uppmätts så pass mycket snö någonstans i landet under andra halvan av maj som i år. Exempelvis hade Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen hela 214 cm den 18 och Storlien 145 cm den 17. Den 22 maj noterades nytt svenskt datumrekord för två meter snö sent på säsongen när Katterjåkk hade 207 cm. Det tidigare rekord var från den 14 maj 2000, även då i Katterjåkk. Dock ska påpekas att det saknas snödjupsobservation från Katterjåkk för såväl den 23 som den 24, så det går inte att utesluta att datumrekordet kanske kunnat vara en eller annan dag senare.

Månadens största snödjup i de olika landsdelarna blev dessa:

I norra Norrland 218 cm i Katterjåkk den 15,

i södra Norrland 148 cm i Storlien den 15,

i Svealand 24 cm i Gördalen i norra Dalarna den 1

medan det i Götaland inte funnits något mätbart snötäcke i maj på någon av plats som mäter snödjup vid 8-tiden på morgonen.

I Kiruna skedde till och med något unikt. Skidsäsongen pågick så pass länge att man fick chans att åka skidor i midnattsssol. Det måste verkligen varit en häftig upplevelse.

Sommaren och våren tog stora kliv under andra halvan av maj

Lagom till Kristi himmelsfärdsdag den 21 började varmare luft ta över. Äntligen tyckte nog många, och så även de meteorologiska årstiderna som innan dess till stor del stått och stampat på samma ställe i väntan på nästa framryckning.

Tidigare under månaden hade bara smärre framsteg gjorts av våren, dels den 1 i nordligaste Lapplands inland, dels den 16–17 lokalt i norra Lapplandsfjällen. Den 19–22 däremot tog den meteorologiska våren, alltså sju dygn på raken med dygnsmedeltemperatur över 0 grader varje enskilt dygn, ett stort kliv upp i fjällvärlden. Så gott som hela fjällkedjan fick vår då, men det finns ett officiellt undantag. Det gäller Tarfala, som med ett kallt dygn den 28 förstörde sjudygnssviten och har nu från den 29 fått börja på en ny sjudygnssvit. Det dröjer alltså en bit in i juni innan man med säkerhet kan slå fast om våren kommit till hela landet eller ej i maj. För det är ju först i efterhand man vet vilket startdatumet blir då ju det är det första dygnet i sjudygnssviten som räknas.

För meteorologisk sommar räcker de med fem dygn på raken med en dygnsmedeltemperatur över 10 grader. Även där gjordes bara smärre framsteg i början av månaden, den 6 när delar av östra Småland, östra Blekinge och sydvästligaste Skåne fick sommar. Därefter dröjde det till den 18 innan sommaren började breda ut sig över främst Götaland. Den 28 var ett lite kallare dygn som tillfälligt bromsade upp sommaren avancemang norrut, men då hade hela Götaland, större delen av Svealand samt hela Norrlandskusten officiellt fått sommaren. Och frammarschen fortsätter, nu med förmodat startdatum den 29. Men likt för våren behöver vi vänta en bit in i juni för att exakt kunna besvara frågan hur långt sommaren kom innan maj för slut. Oavsett lär vi ligga skapligt nära sommarens normala läge vid månadsskiftet, och det var nog många som tvivlade på att så skulle vara fallet, i alla fall när man frös som värst i mitten av månaden.

Regn efter värme blev starten för åsksäsongen

Hoppet om sommaren väcktes nog hos många just över Kristi himmelsfärdshelgen. Den 21 nådde temperaturen åter 20-gradersstrecket, och därefter är det bara den 23 och 24 som inte gjort det. Det innebär att det sammanlagt blev 13 dagar med minst 20 grader minst någonstans i landet i maj, att exempelvis jämföra med de ynka 3 dagar vi hade 2015, och då med 21,8 grader som högst. Så ja, majkylan var varit värre än i år, och det ganska nyligen alltså. För norra Norrlands del dröjde det till den 25 innan årets först 20-gradersdag inträffade, men å andra sidan hade man då varmast i hela landet just den dagen.

Dippen i temperatur den 23–24 går att hitta i det omfattande regn som sakta svepte österut över landet den 23, och som följdes av band med kraftiga regn- och åskskurar samma dag och även den 24. Just den 23 noterades väldigt mycket åska, och därmed kunde åsksäsongens 2020 hälsas välkommen. Visst har det förekommit en del åska tidigare under månaden, och så redan tidigare med exempelvis 168 blixtar redan den 2 april. Men först den 23 tog åskan i på allvar med totalt 1 032 registrerade blixtar i landet det dygnet. Det är med råge årets hittills åskrikaste dygn.

Inför det omfattande regnet den 23 var på väg in över landet ökade vinden i fjällen. Åter noterades stormvindar, det i Blåhammaren med som mest 28 m/s strax efter midnatt på tidiga natten den 23. Det blev månadens högsta medelvindnotering i landet, och därtill kanske sista stormtillfället i landet på ett tag. Sommarmånaderna brukar vara ganska stormbefriade, även i fjällen.

Snabb snösmältning gav häftig vårflod

I norra Norrland bestod värmen även den 23–24, så efter ett par dagar med värme tog snösmältningen fart på allvar. En tydlig snösmältning märktes av redan från den 18, men det var först en vecka senare som tempot ökades och snögränsen kröp närmare fjällkedjan för var dag som gick.

Gott om kvarliggande snö och ett snabbt omslag till värme gav snabb snösmältning och därtill stigande flöden. Till en början, från den 25, i mindre vattendrag i nordligaste Norrland, för att sedan utökas ner över fjällkedjan den 30. Lokalt även mycket höga flöden, främst i inre och nordöstra delen av Lappland, och det med start den 26.

Sett till enskilda älvar är det följande älvar som haft eller fortsatt har höga flöden:

Råneälven från den 26,

Torneälven nedströms sammanflödet med Muonioälven från den 28,

Muonioälven från den 29,

Kalixälven den 29

och Ängesån och Linaälven/Linkkajoki från den 29.

Efter en extremt lindrig isvinter minskade utbredningen på den lilla is som trots allt fanns i Bottenviken under främst månadens andra halva, och från den 27 är det nu officiellt isfritt i hela Bottenviken.

Första högsommarvärmen

Lagom in mot pingsthelgen tog solen och värmen över alltmer i landet. På månadens sista dag, på pingstdagen den 31, noterades årets första högsommarvarma dag i landet. Per definition är högsommarvärme när temperaturen når 25 grader. Allra först ut i landet att passera det smått magiska strecket för i år var Älvsbyn i Norrbotten med 25,1 grader klockan 14 den 31, men senare på eftermiddagen tickade plats efter plats över samma streck.

Till slut blev det högsommarvarmt i alla delar av landet, så detta blev månadens officiellt högsta temperatur i de fyra landsdelarna:

I Götaland 25,3 grader i Helsingborg i nordvästra Skåne den 31,

i Svealand 26,1 grader i Östmark-Åsarna i norra Värmland den 31,

i södra Norrland 27,3 grader i Torpshammar i inre Medelpad den 31

och i norra Norrland 27,2 grader i Älvsbyn den 31.

Externa källor: StormGeo, SMHI