Efter en tidig start på våren fortsatte värmen även i mars. Bland annat blev det extremvärme under Vasaloppet. I mitten av månaden dominerade torrt vår- och vårvinterväder med kalla nätter och värmande sol på dagarna. Till slut försökte kalluften åter etablera sig över landet, vilket gav ett varierande och ostadigt slut på mars.

Milt, soligt och till slut även blött

Efter flera milda månader på raken är det föga förvånande att även mars blev mild. Jämfört med det normala blev överskottet 3–6 grader i större delen av landet, med störst avvikelse i nordost. Minst överskott fick Merkenes i mellersta Lapplandsfjällen med 2,6 grader över normal medeltemperatur och störst överskott jämfört med det normala noterades i Rödkallen i Luleå skärgård med 7,1 grader (0,4 grader mot normala 6,7 minusgrader).

Allmänt sett blev årets mars inte fullt lika mild som marsmånaderna 2014 och 2012, dock med ett undantag och det gäller nordöstra Norrland. Där satte några platser med över hundraåriga mätserier nya rekord för medeltemperatur:        

0,7 grader i Piteå i södra Norrbotten (startår 1860) mot tidigare 0,3 grader 2003 och 2014,

1,0 grader i Holmön vid södra Västerbottenskusten (startår 1855) mot tidigare 0,8 grader 2014

och 0,7 grader i Bjuröklubb vid norra Västerbottenskusten (startår 1879) är tangerat rekord med 2014.

Därutöver slogs rekord även för en del platser med kortare mätserier. Att överskottet blev störst i nordost och att det var där som rekorden slogs kan kopplas till den extremt lindriga isvintern. Alltså att vädret vid norra Norrlandskusten varit mer kustaktigt denna vinter jämfört det normala mer inlandslika när havsisen lagt sig. I absoluta tal hade Göteborg varmast i landet i mars med en medeltemperatur på 5,0 grader, medan Tarfala i norra Lapplandsfjällen hade kallast med 6,5 minusgrader.

Det såg länge ut att bli en mycket torr månad, fjällen undantaget. Det ostadiga vädret under månadens avslutande tredjedel ändrade markant på det, så det blev istället en blötare marsmånad än normalt i större delen av landet. Lokalt i Södermanland och södra Uppland föll till och med mer än dubbla normalmängden, likaså på enstaka platser i Lappland och Norrbotten. Mest i procent räknat fick Nattavaara i norra Lappland med 274 % (65 mm mot det normala 24 mm). I just Stockholm föll 57 mm (mot normala 27 mm), vilket gör årets mars till den blötaste mars där sedan det föll 69 mm 1978. I millimeter räknat föll däremot mest i Ed i Dalsland med 95 mm (vilket är 177 % av deras normalvärdet).

Solen lyste mer än brukligt i mars, och det till stor del tack vare en mycket solig mittperiod. Redan efter 20 dygn hade större delen av landet fått lika mycket sol som man normalt får i mars. Den avslutande ostadiga perioden gjorde att det aldrig blev tal om några extrema solskenstider. Bland de fåtalet platser som mäter solskenstid har solen lyst mest i mars i jämtländska Östersund med 186 timmar och minst i Tarfala med 87 timmar.

Mild och delvis ostadig inledning

Månadens första tredjedel präglades av snabbt passerande vädersystem som gav milt och rätt blåsigt väder. Ett första regn- och snöväder passerade snabbt revy över landet den 1–2 och gav uppåt 15–25 mm som mest i nordvästra Götaland och västra Svealand, följt av ett något tamare regn med som mest 10–20 mm över Götaland den 2. Därefter var det inga större nederbördsmängder som föll trots att vädersystemen fortsatt pumpades in med mildluften västerifrån. Den 7–10 låg det dock på med regn och snö in mot de västra fjällen. Det gav bland annat en snödjupsökning på 18 cm i Björkudden i norra Lappland på ett dygn, från morgonen den 8 fram till morgonen den 9.

Blåsigt värre

De inledande marsdygnen var framförallt blåsiga. Främst i fjällen, där det av och till noterades stormstyrka i vinden under månadens första halva. Vid ett tillfälle nådde vinden till och med orkanstyrka på hela 41 m/s. Det var på sena eftermiddagen den 7 i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen. Möjligen kan det till och med ha blåst ännu mer vid det tillfället, för det var stora databortfall för stationen när det blåste som värst.

Ingen gång nådde däremot vinden till sjöss stormstyrka under månaden, men däremot var byvinden över inlandet vid flera tillfällen mycket hård. Samma dag som vinden ven som värst i Stekenjokk rådde mycket hårda vindbyar under eftermiddagen och kvällen över norra Jämtland och södra Lappland:

Gunnarn i södra Lappland 22 m/s,

Gubbhögen i norra Jämtland 22 m/s,

Arvidsjaur i mellersta Lappland 22 m/s

och Vilhelmina i södra Lappland 21 m/s.

Ett dygn senare, på kvällen den 8, var det dags igen, men nu längre söderut i landet:

Torup i inre Halland 21 m/s.

På eftermiddagen den 10 blåste det åter mycket hårda vindbyar, denna gång i södra Svealand och norra Götaland. På bron över Stora Hammarsundet på riksväg 50 utanför Askersund i Närke blåste ett lastbilssläp nästan av bron i den byiga vinden. Det tomma släpet fångades helt enkelt av vinden och ställde sig på tvären. Riksvägen fick därefter stängas av helt i omkring två timmar. Här alla de platser som noterade mycket hårda vindbyar just den 10:

Åsbräcka-Torpabron i västra Västergötland 23 m/s,

Axstål vid Vätterns strand i Västergötland 22 m/s,

Hällum i inre Västergötland 22 m/s,

Floda i inre Södermanland 21 m/s,

Kymbo i ostligaste Västergötland 21 m/s,

Såtenäs vid Vänerns södra strand 21 m/s,

Uppsala flygplats i Uppland 21 m/s

och Karlsborg vid Vätterns strand i Västergötland 21 m/s.

På morgonen den 12 mars kulminerade byvinden igen med 22 m/s i Torup, och det blev den sista mycket hårda vindbyn över inlandet under den blåsiga inledningen av mars.

Rekordvärme

Vasaloppet den 8 genomfördes i osedvanlig värme. Sällan har det varit så varmt som i år. Det blev det fjärde varmaste loppet genom tiderna när maxtemperaturen i Mora nådde 8,5 grader. Det är även det varmaste loppet sedan 1959, vilket är rekordåret genom alla tider med hela 12,0 grader som maxtemperatur. Det blev väldigt blött i spåren fram på dagen, och där det var som värst fanns inget annat val för motionärerna än att forsa fram genom decimeterdjupt vatten.

Värmen slog dessutom till över hela landet, och just den 8 var det som allra varmast i nästa alla landsdelar denna månad:

I Götaland 18,7 grader i Oskarshamn i östra Småland den 8,

i Svealand 16,6 grader i Svanberga i östra Uppland den 8,

i södra Norrland 13,6 grader i Sundsvall-Råsta i Medelpad den 8

och i norra Norrland 11,1 grader i Överkalix-Svartbyn i Norrbotten den 14.

Oskarshamns notering är för övrigt den högsta temperaturen man känner till i landet så tidigt på säsongen. Ett rekord blev det garanterat för huvudstaden, för 15,8 grader i Stockholm är rekord sedan 1756 för att vara så tidigt på säsongen. Kanske kan vara på plats här att påminna om att det svenska rekordet för tidig 20-gradig värme. Den 18 mars 1990 noterades 20,5 grader i Oskarshamn. Undrar just hur många år det dröjer innan vi får uppleva 20 grader redan i början av mars?

Vårvärme och snösmältning gav höga flöden i delar av Fyrisån i Uppland den 6–22, men i övrigt var månaden helt befriad från vårflödesvarningar. Snötäcket i norr låg till stora delar kvar trots mildvädret, och det beror givetvis på en effektiv dämpning av snösmältningen av minusgraderna som förekommit nattetid.

Lite snö fanns kvar i delar av Götaland i början av mars, men mildluften gick hårt åt det som fanns kvar. Från den 11 var det officiellt marbark i hela Götaland, men i samband med bakslaget i slutet av månaden återkom snön.

Soligt vår- och vårvinterväder

Den 11–18 dominerade soligt och torrt vår- och vårvinterväder. Det var fortsatt milt för årstiden, frånsett enstaka kalla nätter i norr som kortvarigt drog ner dygnsmedeltemperaturen en del. Vädersystemen från Atlanten styrdes norrut när det stabila vädret över oss höll emot för attackerna. Temperaturen pendlade friskt mellan natt och dag där klara och kalla nätter följdes av soligt värmande dagar. Riktigt vackert vårvinterväder med skarsnö i norr med andra ord, och i söder började vårblommor och knoppar synas, och pollensäsongen tog fart.

Den meteorologiska våren hade gjort tidig entré redan i februari, så i mars stod den trots allt mildväder nästan helt stilla. Det blev bara små framsteg för våren när ytterligare lite av nordvästra Svealand och södra Norrland fick vår den 6–7.

Natten till den 15 uppmättes ett osedvanligt högt lufttryck i landet, 1049,8 hPa på Vilhelmina flygplats i södra Lappland. Det är det högsta lufttrycket som uppmätts i landet i mars månad sedan 1996 då just Vilhelmina hade 1050,5 hPa. Det svenska marsrekordet lyder dock på hela 1055,7 hPa i Överkalix-Svartbyn den 1 mars 1971.

Kyla norrifrån

Den 20–21 drog kalluften ner över landet, och det blev ett bakslag som stod sig månaden ut. För den sista tredjedelen blev sammantaget ganska normal om man ser till medeltemperaturen. Dessutom väldigt ostadig där mycket av månadens sammanlagda nederbörd föll.

Dagstemperaturen sjönk markant när kalluften tog över. Den 22 var 5,5 grader i jämtländska Mattmar varmast i landet den dagen, vilket blev månadens lägsta maxtemperatur en enskild dag. Nätterna blev också markant kallare, bland annat med månadens lägsta temperatur den 25. Här samtliga landsdelars lägsta temperatur i mars:

I norra Norrland 32,4 minusgrader i Gielas i södra Lapplandsfjällen den 25,

i södra Norrland 20,7 minusgrader i Ljusnedal i Härjedalen den 5,

i Svealand 21,4 minusgrader i Idre-Storbo i norra Dalarna den 5

och i Götaland 11,5 minusgrader i Hagshult i norra Småland den 22.

Bakslag med regn och snö

Kylan gjorde två försök, först den 20–21, sedan åter den 24–25. Däremellan och därefter tryckte mildluften på västerifrån. Det gav en mycket ostadig avslutning på en mars som dittills varit övervägande torr.

En första portion med regn och blötsnö föll i södra Sverige den 20, varvid snön åter la sig i nordöstra Götaland och östra Svealand. Störst snödjup i Götaland uppmättes då i Östra Husby i nordöstra Östergötland med 7 cm på morgonen den 21. Den 24 var det åter officiellt barmark i Götaland igen, men mer regn och blötsnö från sydväst skulle snart ändra på den saken. Med snön i slutet av mars kom även ett antal avåkningar och olyckor. Så även i söder där överraskningsmomentet säkerligen var större när vinterväglaget abrupt återkom, om än bara för någon dag eller några timmar.

Flera omfattande vädersystem passerade under månadens avslutande dagar. Först den 26–27 när ett omfattande regn- och snöväder drog in från sydväst och upp över landet. Det började delvis som snö även i söder, och på morgonen den 27 låg snön som djupast i Götaland med 18 cm i Ed. Det var mycket nederbörd som föll, här samtliga officiella dygnsnederbördsmängder på 25 mm eller mer den 26:

27 mm i Malung i västra Dalarna

27 mm i Svaneholm i sydvästra Värmland

26 mm i Sågen i sydvästra Dalarna

och 25 mm i Stöllet i norra Värmland.

Än mer föll i Kroppefjäll-Granan i Dalsland vid detta tillfälle, men där fördelades nederbörden på två officiella nederbördsdygn, 22 mm den 25 och 14 mm den 26. Hade nederbördsdygnet räknats från kväll till kväll (istället för som det officiellt är från morgon till morgon) hade Kroppefjäll-Granan noterats för 35 mm, för så mycket föll på 24 timmar från kvällen den 25 till kvällen den 26.

Mest snö föll i ett stråk från västra och norra Dalarna upp mot Jämtland den 26, och inte fullt lika mycket den 27 när snöandet drog vidare norrut. Här samtliga noterade snödjupsökningar på 20 cm eller mer på ett dygn fram till morgonen den 27:

28 cm i Malung (månadens största snödjupsökning på ett dygn),

22 cm i Särna i norra Dalarna,

20 cm i Marby i inre Jämtland

och 20 cm i Hedeviken i Härjedalen.

Nästa regn- och snöväder tog i stort sett samma bana som sin föregångare upp över landet den 29 med nederbördsmängder på 25 mm eller mer under ett dygn som följd:

38 mm i Hästveda i nordöstra Skåne (månadens största dygnsnederbördsmängd),

31 mm i Västmarkum i Ångermanland,

30 mm i Orrefors 30 mm i sydöstra Småland,

27 mm i Malmö

och 25 mm i Lund i sydvästra Skåne.

Nederbörden var kraftigast i söder där allt föll som regn. Snödjupet ökade inte fullt lika mycket denna gång, men dryga 10 cm föll det på många håll i de inre delarna av mellersta Norrland.

Till slut passerade ytterligare ett omfattande regn över östra Götaland den 30 och även då föll 25 mm eller mer:

29 mm i Stångsmåla i södra Småland,

27 mm i Gladhammar i östra Småland

och 25 mm i Löttorp på norra Öland.

Även blåsigt igen

I och med omslaget till ostadigt väder återkom även blåsten. I fjällen blev det åter flera tillfällen med stormvindar, som mest uppåt 30 m/s kring midnatt den 28–29. Vid det tillfället uppmättes också månadens högsta byvindsnotering oavsett station. Strax efter midnatt den 29 var byvinden i Sylarna i Jämtlandsfjällen hela 51 m/s.

Det blev även två noteringar om mycket hårda vindbyar över inlandet i slutet av månaden:

22 m/s i Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge på sena eftermiddagen den 21

och 22 m/s i Eskilstuna i norra Södermanland på eftermiddagen den 23.

Snödjupet kan ha kulminerat för säsongen

Ibland kulminerar snödjupet i landet först i början av april. I år har kanske snödjupet redan kulminerat, men om det verkligen är så är för tidigt att säga helt säkert. Hur som helst står det klart att mars månads största snödjup i landets olika delar blev:

I norra Norrland 183 cm i Katterjåkk den 26,

i södra Norrland 85 cm i Häggberget i sydvästra Härjedalen den 28,

i Svealand 122 cm i Gördalen i norra Dalarna den 6–7

och i Götaland 35 cm i Malmbäck i norra Småland den 3.

Snöutbredningen i landet var tämligen oförändrad under stora delar av månaden. Snögränsen försköts bara ytterst långsamt norrut över västra Svealand och sydöstra Norrland under inledningen och mitten av månaden. Därefter har snögränsen pendlat lite söderut och norrut i takt med passerande regn- och snöväder.